Archive for the Category »ego «

Memory Lane

En vän lägger ut en bild från det förflutna på facebook. Jag förs tillbaka i tiden. Minns vänner, händelser, känslor. Vad kul vi hade!

Dottern ser bilden och konstaterar: fan vad jag är lik dig asså!


Inna 20 stjärngosse. Kenneth 35 lucia. Alternativt luciatåg på julfest i Bokenäs bygdegård.
Observera den fina tapeten.

Hur många av er har varit stjärngosse i nattlinne och pyjamasbyxor? Det var under min rosa period =)

Rapport från sjuksängen

Solen skiner och himlen är blå. Det är en strålande vacker vinterdag. Vi har fått snö, men bara en dryg decimeter.

Huvudvärk och illamående har försvunnit. Kvar är ledvärk och lite snor. Man får vara glad för det lilla.

Och eftersom jag inte har småbarn, så har jag bestämt att jag är sjuk idag också. När ungarna var små, fanns det inte på världskartan att jag kunde ligga i sängen och vara sjuk. Sånt gällde bara EX-maken…

Det innebär att jag struntar i alla måsten. På riktigt. Ska försöka övertala 21-åringen att diska.

Jag kan skrota runt i myskläder. Utan strumpor och bh. Det är ändå bara katterna som spanar in mig, och då gör det inget att tuttarna hänger ner till knäna. Jag slipper ont i axlarna, som jag får av bh:n.

Nu sitter jag i sängen med min kompis i knät, nyduschad och glad. Kaffet är klart och jag har smakat första klunken. Det är bara sällskap i sängen som saknas!

Sitter och småskrattar. Dottern messar att hon är missnöjd över att vakna 9 på en lördag. Jag svarar att det är väl skönt med sovmorgon (vakna 9 är sovmorgon) och dottern svarar att hon ville ju sova till 12 ! Haha! Vi har olika preferenser i olika faser av livet =)

I min lilla värld

Idag har jag levt isolerad i min lilla värld.

Vad som händer i den stora världen har inte fått så stor uppmärksamhet. Jag har mest sovit, slösurfat i sängen och försökt att förtränga huvudvärk from hell.

Men jag har ändå fått med mig vad som händer i Egypten, det är fantastiskt att icke-våldshandlingar har tvingat en diktator att äntligen avgå utan våld. Jag hyllar Anjas vm-brons. Hon är fantastisk. 18 vm-och os-medaljer.

Jag har legat på soffan och sett På spåret och nu är det Skavlan. Jag har fortfarande lika svårt för Carola. Men Björn Dæhlie gillar jag. Frågor på det?

Även om mina  planer för helgen blev omkullkastade, så försöker jag tänka positivt. Nu kan jag  ta det lugnt och vila. Det 2 senaste veckorna har det varit mycket intensivt jobbande med långa dagar och lite sömn. Kroppen sa helt enkelt ifrån.

Jag har så många tankar ord i mitt huvud, men när jag väl sitter vid tangenterna har de flugit sin kos. Jag går från torrbloggande till torr blogg =)

Och jag förvånas över hur många som besökte min blogg o när jag var  ledsen, deppig och svart. Nu när jag mår bra och är glad har många besökare försvunnit. Gillar de bara när jag vänder ut och in på mina känslor? Är nomaltillstånd tråkigt? Men jag är glad över alla mina besökare. Och bäst gillar jag alla fina vänner som jag fått genom bloggen. Ni som kommenterar betyder extra mycket. Ni stärker självkänslan. Tack <3

Inte många knop

Jag har ingen feber och då är man ju inte sjuk, eller hur!

Men orken har försvunnit och jag har leder som  en reumatiker.

Så jag har insett att jag är sjuk och det är okej att ligga i sängen.

Men det känns ändå som fusk.

Category: ego  Tags: , , , ,  4 Comments

Oj då

Jag ligger i min säng och är sjuk.

Ingen idé att försöka åka till jobbet när man mår som jag. Jag inser faktiskt det.

Men jag jobbar ändå. Det finns ju mail och mobil 😉

Kastade ett öga ut genom fönstret och upptäckte att det snöar här också.

Typ snöstorm.

Då är det ”enna gôtt” att ligga i sängen och slippa ge sig ut.

Men det är lite trist att jag inte kan åka till Bästisarna i ”Vika”

Det blir kontrast för dem. Sol och värme i Brasilien igår. Snöstorm i Norge idag.

Men det är fortfarande vinter. Även om vi drömmer om våren.

Minne som en guldfisk

Middag, lite fixande och Antikrundan. Tack för en trevlig timme fru Hatt!

Diska, planera och bada. I badet låg jag och torrbloggade.

Ett långt inlägg med många kloka ord och snygga formuleraingar.

När jag sen satte mig vid datorn var orden försvunna. Totalt bortblåsta!

Jag har minne som en guldfisk. Vad trött jag blir på mig själv.

Kan man skylla på ålder? Stress? Eller hårfärg?

Skit samma, jag hade tänkt ut ett smart inlägg och det är puts väck!

Men imorgon är en ny dag med nya möjligheter.

Sovmorgon, marknadsföring och sen åker jag till bästisen med kvällståget.

Bästisen som är på väg hem från Brasilien. Vilket kul väder hon kommer hem till =)

Men nu bor vi i Norden. Med nordiskt klimat. Och februari är VINTER-månad.

Och världens finaste Henriette fyller 7 år. Mitt fina bonusbarn <3

Nu god natt!

Det kan jag visst!

Sonen tittar på mig och säger: ska du gå så där till jobbet????? Du kan inte stoppa ner jeansen i strumporna. Du ser ut som en gammal gubbe!

Det kan jag visst!

När jag kommer till jobbet ropar mina godingar på långt håll: meeeeeeeeeen Camilla. Du kan inte se ut så där!!!!!!!!!!!!!!!! Man får inte ha jeansen i strumporna.

Det kan jag visst!

Åh så skönt det är att vara stor flicka och bestämma själv. Ungdomarna lockar bara fram den trotsiga treåringen i mig =)

Tvätt och snö

På torsdag har jag sovmorgon. Vanligtvis.

Förra veckan åkte jag utomlands i ottan. Idag har jag tvättat i ottan.

Surt att offra värdefull sovtid. Men nu har vi rena kläder. Nog så viktigt.

Om en liten stund ska jag ta på mig yllestrumporna(som vissa elever kallar fula) och ge mig ut i snövädret. Ja, jacka,vantar och annat också så klart. Annars vore det nog liiite kallt. Det blåser rejält också. Men det är bar att gilla läget. Jag jobbar inomhus . Det är positivt. Jag har världens bästa elever och supertrevliga kollegor. Det är positivt!

Kom ihåg att ta var på de goda stunderna i livet.

Varning del II

Glad och förvånansvärt pigg större delen av dagen.

Även om mina elever mobbar mina yllestrumpor! De är jättefina. Basta!

Men sen kom häxan surtant fram. Jag varnar för lite gnäll nu.

Hur svårt kan det vara att se till att en anmälningslista blir ifylld och sen blir överlämnad till behörig person?

Hur svårt kan det vara att besvara en fråga, som framförts både muntligt och skriftligt?

En arbetsuppgift, som enligt dokument, ska utföras av två olika fokusgrupper, har hamnat i knät på mig, och jag orkar inte tjafsa, utan gör det.  Fast eg. borde jag säga ifrån och då slapp jag  bli sur och bitchig och höja rösten som jag gör i såna lägen.

I den administrativa delen av min tjänst har jag i dagsläget ingen tydlig arbetsbeskrivning. Det är lite frustrerande, för uppgifter som jag har gjort tidigare har ingen tagit över ansvaret för och det blir lite struligt emellanåt. Men ska jag ha dåligt samvete för det? Nej, det är inte mitt ansvar länge. Jag kan inte vara morsa åt somliga. Jag har slutat curla vuxna människor. Jag har nog med mina elever, egna barn och mig själv.

Får jag bara sova i natt känns det nog bättre. Trött som ett snöre när jag kom hem. Somnade på bussen och var helt förvirrad när vi var framme. Kolmörkt och kyligt. Då är det skönt att komma hem till en vuxen son som när jag ber lagar mat till sig själv och går och handlar. Jag kunde värma lite fisksoppa till mig och ta det lugnt.

Tur att jag har funderat ut vad vi ska göra på morgondagens lektioner.

För nu tänker jag krypa ner i sängen med min kompis och se på lite tv. Sen ska surtanten sova och imorgon har hon förvandlats till solsken. Förhoppningsvis. Jag måste upp tidigt i morgon, eftersom jag  ska jag tvätta imorgon kl.7.00.  Det var veckans sovmorgon.
Men det gäller att tänka positivt. Jag har inga småbarn. Jag slipper lämna på dagis/fritids. Jag slipper stressa iväg till tunnelbanan. Jag kan sova på bussen och jag har världens bästa jobb!

Natta!

Varning

för trött fröken.

Det går knappt att hålla ögonen öppna.

Hjärnan har gått på högvarv i natt.

Kroppen har snurrat runt, runt i sängen.

Varför ska jag bli sån av alla intryck, ord och tankar?

Tänk om jag bara kunde stänga av och sova.

Tur att dagen är planerad. Vi börjar med film, som tur är.

Tack och lov för planering!

Och ser ni en blond zombie i rosa kofta är det bara jag.