Framåt
Jag gör en Jeanette 🙂
På gudstjänst idag.
Som postludium spelades gammal fäbodspsalm och genast slungades jag tillbaka i tiden till farmors begravning.
Jag saknar farmor så mycket ibland. Men känner att både farmor och farfar finns hos mig och beskyddar mig.
Farmor har präglat mig och givit den inre styrka jag insett att jag har.
Hon kunde vara kärv och ibland elak (speciellt mot sina svärdöttrar) men oerhört kärleksfull och fylld av omsorg. Samt mycket jordnära och pragmatisk. För farmor var det ingen ide att förställa sig.
När vi satte oss i bilen för att åka hem från kyrkan spelade radion min absoluta favoritlåt. En sång som fungerar oavsett sinnesstämning. Som ger något när man är glad eller ledsen, arg eller sur. Den ger styrka, hopp och gläjde.
Senaste kommentar