Archive for » februari, 2012 «

Lat lördag?

Vaknade vid halv 7. Svårt att somna om. Men jag lyckades till slut och nästa gång jag slog upp mina blå var klockan 9. Bra gjort av mig!

Mitt hem är ju invaderat av unga män (sonen har kompisar som lanar) fortfarande. När jag smög upp (iklädd morgonrock) låg R på soffan och sov. Köket såg ut som hej kom och hjälp mig, men jag hade inga problem att fixa lite frukost (stekt ägg och sallad) och sen lämna eländet. Sonen får städa idag. Punkt. Så jag tassade tillbaka till mitt revir. dvs mitt rum med frukost och kaffe.

Det går alldeles utmärkt att tillbringa en lördag i sängen. Kaffe, wordfeud, bloggar, melodikrysset, nyheter, facebook, Skavlan och annat finns som sällskap i sängen. Genom Mac och telefonen har jag hela världen inom räckhåll.

Jag klarade det i hela 3 timmar.

Sen knackade Luther på axeln.

Det som raskt följde var bäddning, dusch och rena kläder, en uppfriskande argumentation med lat son och höjd adrenalinhalt av rotet i mitt hem.

Jag tog till min vanliga terapi: dammsugaren.

När hemmet är dammsugit och golvet moppade mår jag bättre.

Disken har jag överlåtit med varm hand till de unga männen. Punkt.

De är snälla och trevliga, men jag börjar tröttna på att jag aldrig är ensam i mitt hem. Sonen var helt oförstående när jag påpekade att han haft kompisar här dag och natt i över 2 veckor. I mitt hem. Att det kanske borde ta slut nån gång.

Arbetslöshet och uppgivenhet är helt förödande för en del. Som min son och flera av hans kompisar. De klarar inte att ta sig samman och ta itu med sitt liv.  Jag blir uppgiven. Det är fan inte lätt att vara ensam förälder. Att aldrig kunna dela oro och ansvar med någon.  Visst, han är myndig och många har sagt till mig att slänga ut honom. Men gör man så med sitt barn? Goda råd är folk duktiga på att komma med , men konkret hjälp? Nej.

De flyr till spel, film och fotboll när det är jobbigt.

Jag flyr till jobb och städning.

Och bloggar som terapi.

Over and out


Idag kör vi grodperspektiv eftersom jag känner mig lite låg…

Dag 16 – en gammal bild på dig själv

24 juli 1993

En annan tid, ett annat liv…

Vad är meningen?

Trivsam eftermiddag på jobbet. Så klart. Vi har fantastiska elever. Familjär stämning och härliga kollegor. Ja, jag trivs på jobbet om du inte fattat det!

En toppenkväll i goda vänners lag med skratt, trams, bowling och mat. Tack Lärarförbundet!

Så får jag frågan hur det är med kärleken av en vän  jag inte sett på länge. Om jag fortfarande är lika lycklig?

Då ramlar jag ner i gropen av sorg och saknad och all glädje är som bortblåst.

Faan. Jävla skit-G! Varför skulle du dyka upp i mitt liv och få mig att älska dig om du ändå bara skulle försvinna?

Och jag undrar om det verkligen är värt att våga bli förälskad och älska någon?

För sorgen och smärtan när det går åt helvete är så mycket större än glädjen när man är förälskad. Någon sa till mig att jag inte ska bli så häftigt förälskad, utan vara mer sansad. Hur gör man då? Lagom förälskad finns det?

När jag är ensam tjatas det på mig att skaffa mig en karl, som om de går att köpa på ICA. När jag blir dumpad får jag frågan vad är det för karlar jag träffar? Och jag börjar ställa mig den frågan också?  Kanske bättre att leva i celibat och slippa bli sårad resten av livet? För jag är ledsen och sårad. Det gör ont att få sitt hjärta krossat.

Jag är så trött på alla dessa jävla lärdomar i livet!

fanfanfan

Rörigt huvud

Efterlängtad sovmorgon (förskjuten arbetstid idag)

Ändå så är jag helt utmattad och har tungt huvud som om jag supit skallen av mig. Det starkaste jag drack igår var kranvatten.

Jag drömmer. Fy farao vad jag drömmer på nätterna och det är inte otäcka drömmar. De är så  fulla av min vardag och verklighet att jag har fullt sjå att bena ut vad som är dröm och verklighet när jag vaknar.

Politiska beslut, sommarstugor, möten, brev, dejter, shoppingrundor, samtal, bilar, bad, debattartiklar. Ja allt möjligt på samma gång.

Och varför är det sommar hela tiden? Drömmer jag önskedrömmar?

Nu ligger jag i sängen med Mac i knät och väntar på kaffet.

Avverkar morgonens bloggrunda. Mona kan man lita på. Mona vet hur hon ska få en ledsen flicka på gott humör!

Herrejävlar vilket liv! Och vilken fantastisk kärlek de har till varandra. Det får man vara avundsjuk på. Har jag bestämt.

Trots att de är osams för det mesta, bråkar så strån och stickor flyger, så älskar de varandra över allt annat och har inte en tanke på att ge upp. Det är den absoluta essensen av kärlek.

Jag saknar kärlek. Ja, jag har ju kärlek, men jag saknar tvåsamheten. Jag saknar Kärleken. Så är det.

Men kärlek är också att göra det bästa för någon annan. Att släppa taget om någon som inte vill är också kärlek.

Nu ska jag samla ihop den rotiga skallen och fixa mat till söner (blev tillfrågad och lovade) åka till jobbet och vara utbildningssamordnare i några timmar. Sen dejt hos Babs med kollegor och bussresa till Trollhättan för bowling och middag med facket.

Hoppas ni får en fin fredag!

Over and out <3

 

Dag 15 – sätt din ipod/mp3-spelare på shuffle – första 10 låtarna som spelas

1. Saknade vänner med kapten Röd

2. Melt my heart to stone med Adele

3. Come undone med Robbie Williams

4. Leave everything behind med Amaranthe

6. Someone like you med Adele

7. Rise to the occasion med Kurt Nilsen

8. Make you feel my love med Adele

9. Losing you med Dead by april

10. Hunger med Amaranthe

Ni fattar att jag gjorde detta igår kväll va. Inte farao sysslar jag med sånt här på morgonen. Varje inlägg i bloggutmaningen är tidsinställt. Tack och lov för tidsinställda inlägg^^

 

My precious

Nu är den här!

Väskan är skitsnygg! Tack Mona! Väskan kommer härifrån!

Att jag nu inte är kompis med självutlösaren eller har ordning på blixt och sånt skiter vi i. Väskan är här och jag är jätteglad!

Torsdagstrött

Lade mig supertidigt igår. Före halv tio. Somnade som en klubbad oxe efter 2 dagars konfererande.

Vaknade vid 2. Svårt att somna om, men till slut måste jag ha somnat eftersom jag drömde att jag försov mig och eleverna ringde och undrade var jag höll hus. Vaknade en halvtimme innan klockan ringde. Trött som ett snöre.

Torsdagszombie. Kolsvart ute.  Kallt. Inte sommar som i nattens dröm.

Hur kan man bli så trött? Jag längtar bara till i kväll när jag får sova igen.

Tack och lov för frukost och massor av kaffe tillsammans med finaste klassen.

Genomgång av studieplaner. Vilka kurser ska flyttas till samlat betygsdokument? (alla mina läser utökat) Vilka kurser ger mest meritpoäng?

Det är verkligen svårt att hålla reda på hur det fungerar och jag är ingen SYV, men jag gör mitt bästa att bistå och hjälpa dem. meritpoäng.se är en bra hjälp.

Ibland blir jag lite avundsjuk på ungdomarna som har hela livet framför sig. Massa härliga utbildningar att söka, drömmar att uppfylla, erfarenheter att uppleva.

Jag funderar fortfarande på vad jag ska bli stor. Visst, jag har jobbat hela mitt vuxna liv (förutom 3 månader mellan studier och jobb) och pluggat massor av kurser. Men jag vet fortfarande inte vad jag ska bli. Innerst inne drömmer jag fortfarande om arkeologi och hade jag modet skulle jag satsa på entreprenörskap fullt ut.

Dag 14 – en bild på dig och din familj

Min älskade familj: Johan, Sara, Christian och jag.  Bilden är tagen på julafton 2010.

Energi

Hemma igen efter två intensiva konferensdagar.

Trött som ett snöre
Utmattad

Ändå uppfylld av energi^^

Jag har fått nya tankar  tagit del av andras erfarenheter tänkt nytt samarbetat varit kreativ reflekterat lekt ätit god mat tävlat pratat lyssnat skrivit

Fast mest har jag nog skrattat och känt genuin glädje!

Att träffa de här underbara människorna från Norge och Sverige är en oerhörd energikick!

Jag är så glad att jag får vara med i detta projektet.

Ikväll ska jag lägga mig tidigt. För även om jag är uppfylld av energi så är tant lite sliten. Det tar på krafterna att vara på konferens i Twin Peaks 😉

Dag 13 – en bild på ditt rum