Kropp
På Karlavagnen igår kväll talade man om kroppar.
Vad man tycker om sin kropp, vad man är nöjd/missnöjd med, om man gjort någon större förändring osv.
Den del av kroppen som jag alltid varit mest nöjd med är mina ögon.
Samtidigt är de mitt handikapp.
Jag är ett rejält blindstyre. Har haft glasögon sedan jag var 10 år och har sedan en månad tillbaka numera progressiva glasögon. Det är fortfarande jobbigt att hitta rätt läge framför datorn, men jag biter ihop och hoppas att det ska bli bättre.
Det jag har haft har mest komplex för är mina bröst. Tycker att det är skitjobbigt med dessa tuttar som alltid är för stora och ständigt är i vägen och som gör att jag får ont i nacke och axlar. Men sina gener kan man inte göra så mycket åt. Om man inte lägger sig under kniven och där är jag inte.
Jag är mullig och jag tycker att det är okej.
För jag har en frisk och stark kropp. De senaste 13 åren har jag varit hos läkaren E N gång. För 2 år sedan när jag fick kalkaxel. Annars är det bara en och annan förkylning och lite huvudvärk ibland. Samt musarm. Men det räknar jag ändå inte som sjuk.
Så länge jag har hälsan och är stark tycker jag att det är okej att vara tjock. Det är mest omgivningen som har ont av det. Med små kommentarer och gliringar.
Men det är inte mitt problem. Jag tycker att jag duger och är bra även om jag inte är smal.
När jag var ung yngre och smal var jag ständigt missnöjd och osäker.
Nu när jag är 40+ ser jag min kropp som en vän.
Den har fött tre barn, huserar mig och orkar massor.
Jag har skavanker och ärr, men den är boning för min själ och jag tycker om mig!
Nu ska jag ta mina valkar och kurvor och åka till jobbet. Mitt roliga och stimulerande jobb.
Klockan 17 är det S E M E S T E R.
Imorgon har jag sovmorgon. *gillar*
God morgon mina gullvippor <3
jag tycker att min vikt sänker min ork. och tror att den påverkar ont i knän och höfter.
annars är jag frisk.
under åtta år i mellerud hade jag EN sjukdag. förutom ryggskottet som tog två veckor!
till doktorn går jag bara för att få ut min medicin som jag haft i snart hundra år.
i mitt fall tjatar folk om att jag INTE är tjock.
så de flesta har mao fel på synen 🙂
Det handlar mycket om med vilka ögon man ser. Hälsa går före ideal tycker jag.
Vad härligt att läsa om att du är kompis med din kropp. Egentligen är jag det också men det förstår ju vem som helst att det inte går rakt av när man inte ens kan ta en normal promenad. Men bortsett från det är det okej! Jag har inte heller varit sjuk-sjuk… bara småskavanker som krävt läkarbesök. Nu har jag liksom inget val. Kniven har jag legat under ett par gånger (diskbråck och cellförändringar) men det var det ju värt.
Eftersom även jag är ett blindstyre våndas jag inför de där progressiva som jag inte skaffat än. Men om jag tar av mig glasögonen slipper jag ju se en massa skit. Alltid nåt 😉
Fast det sjuka är att jag upplevde mig som tjock när jag var en smal 38:a. Nu när jag har 44/46 trivs jag med mig själv. Visst kan ibland önska att jag har kroppen jag hade som 25-åring, mest för spänsten och orken.
För vi blir äldre och kroppen förändras.
Om man bortser från omställningen framför datorn så är jag supermäjd med de progressiva. En ny värld helt enkelt.
Hoppas att du får tillbaka ork och kraft vännen.
Kram