Tag-Archive for » smal «

Självbild

Det senaste har mycket i bloggar och sociala medier handlat om kropp och vikt. Linda Marie har  fått fler än mig att fundera över kropp, vikt, självbild och bemötande.

Häromdagen frågade min bästis mig varför jag inte går ner i vikt när jag äter nyttigt?

Jag har alltid ätit nyttig mat. Men jag äter också massvis med socker och kolhydrater samt att jag tränar alldeles för lite i förhållande till vad jag äter och dricker ergo behåller jag min vikt. Så länge jag är frisk och orkar har jag inte det behovet av att vara smal, även om andra verkar ha ont av att jag är tjock.

I hela mitt liv har jag blivit bedömd, dömd och belönad utifrån mitt utseende. Som tonåring fick jag ständigt höra att jag var ful, någon som jag trott på sedan dess. Nu tycker jag att jag är okej. Vissa dagar kan jag tycka att jag är snygg. Men varje dag ser jag mig  naken i spegeln och säger att jag duger som jag är!

Min exmake, som var anorektisk, kunde klämma mig på magen och säga att nu får du allt ta och äta lite mindre. Jag trodde på honom när han sa att jag var tjock. Då var jag en 38:a. Idag en 46:a. Men samma person.

Stora bröst och blondin. Ja, ni fattar va. En sån tjej kan ju inte vara smart eller kunna något om teknik. Fy farao vad jag har stött på fördomar baserat på mitt utseende.

Oavsett om jag kallats snygg, smart, söt, sexig, rolig, vacker, snäll, tjock eller ful så har jag blivit bedömd och dömd utifrån mitt utseende.

Inte min person. Så jävla sjukt är vårt utseendefixerade samhälle.

Nu lever jag i ett förhållande där jag bedöms för den jag är. Inte mitt utseende och det har ställt min självbild på ända. Jag är så van att bedömas utifrån min kropp och inte min person. Jag har fått reflektera en hel del. Men det är skönt att äntligen bedömas för den jag är och inte hur jag ser ut. Även om det är roligt att få komplimanger så klart. Jag är fåfäng, det erkänner jag.

Likadant är det med mitt jobb. Jag har fått mitt jobb för vad jag kan och presterar. Inte hur jag ser ut.

Självbilden har förändrats och jag har fått en helt annan självkänsla.

Det bästa man kan göra som förälder är att boosta sina barn  och stärka deras självbild och självkänsla utifrån vilka människor de är. Inte hur de ser ut. Jag har varit noga med att inte prata bantning och vara viktnojjig inför mina barn. Det var speciellt viktigt när de var tonåringar. Då är de så känsliga och man måste ledsaga dem rätt för att deras självkänsla ska växa.

Kropp

Karlavagnen igår kväll talade man om kroppar.

Vad man tycker om sin kropp, vad man är nöjd/missnöjd med, om man gjort någon större förändring osv.

Den del av kroppen som jag alltid varit mest nöjd med är mina ögon.

Samtidigt är de mitt handikapp.

Jag är ett rejält blindstyre. Har haft glasögon sedan jag var 10 år och har sedan en månad tillbaka numera progressiva glasögon. Det är fortfarande jobbigt att hitta rätt läge framför datorn, men jag biter ihop och hoppas att det ska bli bättre.

Det jag har haft har mest komplex för är mina bröst. Tycker att det är skitjobbigt med dessa tuttar som alltid är för stora och ständigt är i vägen och som gör att jag får ont i nacke och axlar. Men sina gener kan man inte göra så mycket åt. Om man inte lägger sig under kniven och där är jag inte.

Jag är mullig och jag tycker att det är okej.

För jag har en frisk och stark kropp. De senaste 13 åren har jag varit hos läkaren  E N gång. För 2 år sedan när jag fick kalkaxel. Annars är det bara en och annan förkylning och lite huvudvärk ibland. Samt musarm. Men det räknar jag ändå inte som sjuk.

Så länge jag har hälsan och är stark tycker jag att det är okej att vara tjock. Det är mest omgivningen som har ont av det. Med små kommentarer och gliringar.

Men det är inte mitt problem. Jag tycker att jag duger och är bra även om jag inte är smal.

När jag var ung yngre och smal var jag ständigt missnöjd och osäker.

Nu när jag är 40+ ser jag min kropp som en vän.

Den har fött tre barn, huserar mig och orkar massor.

Jag har skavanker och ärr, men den är boning för min själ och jag tycker om mig!

Nu ska jag ta mina valkar och kurvor och åka till jobbet. Mitt roliga och stimulerande jobb.

Klockan 17 är det S E M E S T E R.

Imorgon har jag sovmorgon. *gillar*

God morgon mina gullvippor <3

Ord av olika slag

Varför kan det vara så svårt att sätta rubrik ibland?

Man undrar ibland hur en del rubriksättare tänker…

Nåväl, nu är kroppen befriad från både strumpor och bh. Jeansen är slängda i vrån (nja nästan) Tuttarna hänger ner till knäna och mysbyxorna är på.

Veckans lönearbete är avklarat.

Imorgon slipper jag väckarklockan för jag är kompledig för att…

…skriva tenta.

Helgen är bokad. Skriva, skriva, skriva.

Jag ska även hinna med att tvätta (tillsammans med sonen) i morgon kväll. Vilket fredagsnöje!

Samt gå på oktobermarknad på lördag. Köpa strumpor, tunnbröd och renkorv typ.

Har ätit middag och läst ikapp bland bloggar och media.

Puckon som skriver skit om skolan. Puckon som skriver skit om matbloggare. Puckon som gör bort sig både här och där. Orka känner jag bara.

Jeanette efterlyste midjemått. Jag mätte och resultatet var  88 cm. Tänk när jag hade 66 i midjemått och tyckte att jag var tjock…

Jag har svårt att hitta motivation till att träna mer och lägga om kosten. För jag vet att slutar jag med socker och kolhydrater minskar måtten. Så länge jag är frisk och gillar mig själv äter jag allt från hela kostcirkeln. Skulle det förändras blir det förändring. Inte för att andra påpekar att jag är tjock…

Såg mig på film.  Redovisning på ett seminarium jag var på. Förutom att jag insåg att den blusen inte är smickrande för figuren och att jag har precis så mycket dubbelhaka som filmen visar så slogs jag av hur pedagogisk jag är.

Herrejävlar man skulle kunna tro att jag är lärare! Fast det är jag ju inte, för jag har inte rätta betygen, enligt somliga. Och då är man ingen riktig lärare.

I alla fall så fick min självkänsla en boost av att se och höra hur bra jag är på att vara just fröken.

Ja, man får faktiskt tycka att man är bra. Det betyder inte att jag tycker att jag är bättre än andra. Dessutom älskar jag mitt jobb och brinner för att göra skillnad för ungdomar. Att stärka deras självkänsla och visa dem vägar och ge dem möjligheter.

Vad ska man hitta på resten av kvällen då? Jag tror det blir min bok om entreprenörskap och kanske lite film.

Jag kan t o m vara uppe så länge jag vill! Toppen för en nattuggla =)

 

Underrubriken till detta torde bli blandat svammel 😉