Tag-Archive for » vikt «

Jag duger som jag är

Jag har ju privilegiet att ingå i ett hälsoprojekt med fokus på träning, kost och hälsa. Att både kropp och själ ska må bra. Ja, jag har en bra arbetsgivare.

Jag äter massor av grönsaker. Har alltid gjort. Älskade grönsaker redan som barn. Fast jag avskyr stuvade grönsaker 🙂

Har dragit ner på socker till nästan inget och är mycket sparsam med intag av vetemjöl och glutenprodukter. En smörgåsälskare som jag kan inte avstå från bröd helt och hållet. Men jag håller mig ifrån pasta och vitt bröd. Quinoa, glutenfritt knäckebröd, ris, glasnudlar och grovt surdegsbröd är det jag stoppar i mig. .Fast ibland fuskar jag och njuter av nybakade bullar eller en bit choklad.

Det ska vara gott att leva, utan att det blir för mycket.

Jag tränar mer än tidigare, fast det kunde vara oftare. Men lite är bättre än inget.

Jag är 170 cm lång och jag har storlek 46.

Tjockrumpa, stora bröst och en bullig mage. Mitt hjärta är friskt och starkt, min kropp är uthållig  och jag mår bra. Jag tycker om mig själv och gillar min mulliga kropp. Ändå får jag kommentarer om att jag borde gå ner i vikt.  De senaste månadernas hälsofokus har resulterat i -5 kg, men mitt primära mål är att få bättre ork och mer styrka. Om jag går ner några kilo är det bra, men fokus ligger inte på viktminskning utan välmående.

För vems skull ska jag gå ner massor i vikt? För att andra ska slippa skämmas att vara i närheten av någon som är tjock? För att andra ska kunna säga oh så smal du har blivit!

Jag har aldrig haft så mycket komplex och skämts över min kropp som när jag var smal. Hade storlek 36 och tyckte att jag var tjock. Det var en plågsam period med dålig självkänsla och skev kroppsuppfattning.

Man ska gå ner (eller upp) för sin egen skull. Av hälsoskäl och för att må bra. Inte för att andra anser det.

Det viktiga är inte hur många kilo man väger, utan fettprocenten. En smal person som inte tränar kan ha högre fettprocent än en tjockis som tränar.

Visst finns det dagar när jag ser min nakna kropp i spegeln och har svårt att omfamna alla kurvor.

Jag är ganska nöjd med mig själv. Jag tycker att jag har vackra ögon. Min kropp är uthållig och frisk. Jag är snäll och  trevlig att umgås med. Jag är glad och positiv och kan ta för mig av livet. Jag är hyfsat bra på mitt jobb och jag älskar att lära mig nya saker och utvecklas. Jag är en bra mamma och får nog godkänt som flickvän. Jag är väldigt bra på att laga mat och jag är världsbäst på att skratta, sova och gråta.

Jag duger som jag är.

Ord av olika slag

Varför kan det vara så svårt att sätta rubrik ibland?

Man undrar ibland hur en del rubriksättare tänker…

Nåväl, nu är kroppen befriad från både strumpor och bh. Jeansen är slängda i vrån (nja nästan) Tuttarna hänger ner till knäna och mysbyxorna är på.

Veckans lönearbete är avklarat.

Imorgon slipper jag väckarklockan för jag är kompledig för att…

…skriva tenta.

Helgen är bokad. Skriva, skriva, skriva.

Jag ska även hinna med att tvätta (tillsammans med sonen) i morgon kväll. Vilket fredagsnöje!

Samt gå på oktobermarknad på lördag. Köpa strumpor, tunnbröd och renkorv typ.

Har ätit middag och läst ikapp bland bloggar och media.

Puckon som skriver skit om skolan. Puckon som skriver skit om matbloggare. Puckon som gör bort sig både här och där. Orka känner jag bara.

Jeanette efterlyste midjemått. Jag mätte och resultatet var  88 cm. Tänk när jag hade 66 i midjemått och tyckte att jag var tjock…

Jag har svårt att hitta motivation till att träna mer och lägga om kosten. För jag vet att slutar jag med socker och kolhydrater minskar måtten. Så länge jag är frisk och gillar mig själv äter jag allt från hela kostcirkeln. Skulle det förändras blir det förändring. Inte för att andra påpekar att jag är tjock…

Såg mig på film.  Redovisning på ett seminarium jag var på. Förutom att jag insåg att den blusen inte är smickrande för figuren och att jag har precis så mycket dubbelhaka som filmen visar så slogs jag av hur pedagogisk jag är.

Herrejävlar man skulle kunna tro att jag är lärare! Fast det är jag ju inte, för jag har inte rätta betygen, enligt somliga. Och då är man ingen riktig lärare.

I alla fall så fick min självkänsla en boost av att se och höra hur bra jag är på att vara just fröken.

Ja, man får faktiskt tycka att man är bra. Det betyder inte att jag tycker att jag är bättre än andra. Dessutom älskar jag mitt jobb och brinner för att göra skillnad för ungdomar. Att stärka deras självkänsla och visa dem vägar och ge dem möjligheter.

Vad ska man hitta på resten av kvällen då? Jag tror det blir min bok om entreprenörskap och kanske lite film.

Jag kan t o m vara uppe så länge jag vill! Toppen för en nattuggla =)

 

Underrubriken till detta torde bli blandat svammel 😉