Tag-Archive for » avslutning «

Var tog förnuftet vägen?

Jag är tacksam att jag inte jobbar i skolans värld längre.

Det finns flera orsaker, men det senaste påfundet gör mig så trött.

Spontant tänker jag som en tonåring: orka.

Skolavslutning. Kyrkan. Fy fy fy.

Skolverket har pekat med hela handen.

Vi lever i ett samhälle som är kristet. Även om kyrka och stat är åtskilda är vår kultur och vårt samhälle präglat av kristna värderingar. Det kan ingen förneka.

Vår läroplan är fortfarande präglad av kristna värderingar.  Och ja, jag vet att vi har religionsfrihet i Sverige. Det är inte riktigt det som frågan handlar om. De flesta i Sverige är faktiskt sekulariserade eller ateister. Jag tror att Sverige räknas som ett av världens mest ateistiska land. Trots det firar de flesta jul, påsk och midsommar som sedan  1000 år tillbaka är KRISTNA högtider.

Lucia,  julklappar och Nu tändas tusen juleljus är en en del av vår kultur. De flesta som firar detta är inte utövande kristna. Men det är en del av vårt kulturarv.

De flesta svenskar som firar jul, påsk och midsommar är inte troende, utan firar för det hör till vår kultur.

Man kan ha skolavslutning i kyrkan utan att det blir en religiös tillställning. Det går att tända ljus, sjunga sånger och berätta historier som den om den barmhärtige samariten utan att det är religiös propaganda.

Min fråga är hur orkar man? Man är så rädd för att göra fel och så blir det bara en enda soppa av alltihop.

Tack och lov att jag inte arbetar i skolans värld längre och slipper alla dumma diskussioner.

För var har vanligt sunt förnuft tagit vägen?

Min mamma är uppväxt i ett religiöst hem och har blivit påtvingad Gud och Jesus (enda gången jag fick godis av mormor var i kyrkan så jag skulle vara tyst) Mamma är inte medlem i svenska Kyrkan sedan många år, ett fritt val, men hon går till kyrkan både på bröllop, dop, konfirmationer, begravningar och annat. Hennes inställning är att man får se besöket i kyrkan som ett studiebesök.

Tänk om fler hade den inställningen. Oavsett vad man tror på.

Självbild

Det senaste har mycket i bloggar och sociala medier handlat om kropp och vikt. Linda Marie har  fått fler än mig att fundera över kropp, vikt, självbild och bemötande.

Häromdagen frågade min bästis mig varför jag inte går ner i vikt när jag äter nyttigt?

Jag har alltid ätit nyttig mat. Men jag äter också massvis med socker och kolhydrater samt att jag tränar alldeles för lite i förhållande till vad jag äter och dricker ergo behåller jag min vikt. Så länge jag är frisk och orkar har jag inte det behovet av att vara smal, även om andra verkar ha ont av att jag är tjock.

I hela mitt liv har jag blivit bedömd, dömd och belönad utifrån mitt utseende. Som tonåring fick jag ständigt höra att jag var ful, någon som jag trott på sedan dess. Nu tycker jag att jag är okej. Vissa dagar kan jag tycka att jag är snygg. Men varje dag ser jag mig  naken i spegeln och säger att jag duger som jag är!

Min exmake, som var anorektisk, kunde klämma mig på magen och säga att nu får du allt ta och äta lite mindre. Jag trodde på honom när han sa att jag var tjock. Då var jag en 38:a. Idag en 46:a. Men samma person.

Stora bröst och blondin. Ja, ni fattar va. En sån tjej kan ju inte vara smart eller kunna något om teknik. Fy farao vad jag har stött på fördomar baserat på mitt utseende.

Oavsett om jag kallats snygg, smart, söt, sexig, rolig, vacker, snäll, tjock eller ful så har jag blivit bedömd och dömd utifrån mitt utseende.

Inte min person. Så jävla sjukt är vårt utseendefixerade samhälle.

Nu lever jag i ett förhållande där jag bedöms för den jag är. Inte mitt utseende och det har ställt min självbild på ända. Jag är så van att bedömas utifrån min kropp och inte min person. Jag har fått reflektera en hel del. Men det är skönt att äntligen bedömas för den jag är och inte hur jag ser ut. Även om det är roligt att få komplimanger så klart. Jag är fåfäng, det erkänner jag.

Likadant är det med mitt jobb. Jag har fått mitt jobb för vad jag kan och presterar. Inte hur jag ser ut.

Självbilden har förändrats och jag har fått en helt annan självkänsla.

Det bästa man kan göra som förälder är att boosta sina barn  och stärka deras självbild och självkänsla utifrån vilka människor de är. Inte hur de ser ut. Jag har varit noga med att inte prata bantning och vara viktnojjig inför mina barn. Det var speciellt viktigt när de var tonåringar. Då är de så känsliga och man måste ledsaga dem rätt för att deras självkänsla ska växa.

Jullov

Det har varit en toppendag på jobbet! Årets sista arbetsdag!

Åh vad jag gillar mina elever^^

Vi har sett på film och moffat i oss godis. Teknikarna ser alltid på animerad film på avslutningen. En viktigt tradition. I år såg vi Toy story 3 =)
Vi har haft en härlig gemensam avslutning, ledd av eminenta elever som innehöll massor av bra musik av duktiga elever, spex och allvar, prisutdelningar, tal av rektor och allsång. Te3 äger!
//det måste ju vara för att de har en sån bra mentor 😉

Vi hade så kul att ingen märkte att programmet drog över tiden och skolbussarna gick. Man kan ju undrar varför ingen chaufför reagerade på att ingen gymnasieelev var med bussen. Men sånt händer.  F.d elever kom på besök och det är alltid lika roligt. Åh vad jag trivs på min skola!

Sen var det personalfika med smarrig smörgåstårta. Jag åt tills jag skämdes. Nej det gjorde jag inte. Jag åt tills jag var mätt, men hade gärna tagit en bit till =)
Sen jobbade vi, faktiskt,  med utvärdering av arbetslagets insats och vårt arbete under hösten. Konstruktiva och utvecklande samtal.

Arbetsdagen avslutades med fika(vi är ju svenskar) och dansk julafton. Jag fick ont i magen av allt skrattande. Dansk julafton är så kul. Trond och jag slogs om ett paket, som jag vann till slut, och när vi öppnade våra paket visade det sig att vi hade fått samma sak i våra paket! Var sin burk ischoklad =)

När jag gick till bussen hade jag ambitioner att baka ikväll, men de försvann någonstans på Dalboslätten.

Jag är trött som ett snöre och tänker bara chilla nu.

Jag har jullov!