Som nytt
I natt dog mitt lilla bord på balkongen.
Ja, det fattade jag inte då, när ett brak hördes i mörkret, men jag orkade inte gå upp och kolla vad det var (det lät inte som en katastrof)
I morse såg jag att bordsskivan bara rasat ihop och blomkrukan stod lite vid sidan om, alldeles hel och fin, däremot hade en liten ljuslykta gått i graven.
Ingen loppis som är öppen förrän på lördag/onsdag och jag är absolut inte sugen på att köpa ett helt nytt bord. Vad göra?
Jo, går ner i källarens knôkfulla förråd och hämtar mitt gamla 50-talsbord. Ihop med 50-talsduken passar det perfekt (stolarna är fula som stryk, men de är otroligt hållbara och är bra att sitta på)
Category: ego
Håller INTE med dig om stolarna… skitsnygga. Gillar du inte färgen finns det att köpa (glöm inte pensel)
stolarna???
fula som stryk… nädu – icke sa picke.
blå kruka däremot is very much klara sig utan in the jeanettish style!
kram//
hulda skriver att du inte ska glömma pensel…
hm… kan va svårt att få ner stolarna i färgburken, alternativt j*a kladdigt att bara hälla på färgen…
hi hi hi
Hulda: jag löser problemet genom att lägga över filtar. Orka måla plaststolar.
Jeanette: nu är det ju så att min favvofärg är blå.
Så du får stå ut med mycket blått/turkos hos mig. Men jag har bättrat mig. Kan numera har andra färger på mina köksgardiner och det är ett framsteg =)