Regn.
Var tog sommaren vägen?
Jag glömde att det faktiskt bara är april.
Men vi jobbar inomhus.
Det mesta krånglar. Formatering, installation, nätverk.
Eleverna installerar win7, ubuntu, kubuntu.
Tur att det finns kaffe.
Det är bra att det krånglar. Då lär de sig.
Men jag hade klarat mig utan regn.
Fast bönderna är nog glada.
Det var lite segt att gå upp vid 6 i morse om man säger så.
Men jag klarade vuxentestet och gick upp och kom iväg till jobbet.
Härligt att träffa mina goa elever. Så klart!
Fullt upp på jobbet fram till 16.
Somnade som en stock på bussen hem.
Nu väntar jag på middagen. Hungrig som en varg. Filar på en hemtenta under tiden.
Vad tar jag med mig från dagen på jobbet då?
+ löneförhöjningen
+ arbetsuppgifterna
+ samtal med min kollega och rumskompis
+ eleverna. Alltid eleverna
+ lunchlådan
-att någon alltid knycker mina whiteboardpennor i klassrummet.
– att någon tagit sista kaffet på morgonen UTAN att sätta på nytt.
-oklara besked i en fråga. Hur svårt kan det vara?
Det är en himla tur att det är fler plus än minus =)
Efit, men inte utan foto =)
Vill du se min efit-dag kan du kolla här. Jag hade efit igår. Varför följa kalendern liksom =)
Men utan bilder blir du inte. På påskafton gick pappa, jag och sönerna en tur till Uggletofta (en bokskogsravin i Huseby utanför Ellös) Det hör våren till. Fast vi gick inte hela vägen upp. Det är en lååååång backe.
Vitsippor överallt.
Jag tröttnat aldrig.
Bäcken forsar fram. För fanns det en skvaltkvarn här.
Inga bokar har slagit ut än, så man kan se himlen. Backen kallas Himlabacken, för att den leder ändå upp i himlen =)
Det växer massvis med blåsippor här. De flesta har dock blommat ut, även de vita blåsipporna, som det finns ganska många av.
På ängen vid backens fot är gräset översållat av vårlök och svalört. Fiiint.
På vägen tillbaka stötte vi på en lite ödla: en kopparödla. Som INTE är en orm.
Blommorna som jag plockade vid Uggletofta lyser som små solar i vasen på köksbordet.
Idag är min sista lediga dag. Förbereda lektioner, läsa jobbmail (har vägrat hela lovet), tvätta och städa står på agendan.
Jag hoppas att det fina vädret håller i sig. Jag njuter att att slippa strumpor och kunna gå omkring i bara klänning.
Av någon anledning jämförs vi alltid med bussförare.
Ingen vill åka buss med en chaufför utan bussförarkort.
Men stackars alla elever som utsätts för obehöriga lärare. Det är som att åka buss med någon utan körkort.
Är det så enkel?
Jag är formellt obehörig som gymnasielärare. Varje dag får jag skrivet på näsan att jag är värdelös, eftersom jag är obehörig. Men har 110 högskolepoäng i mitt ämne, samt över 20 års erfarenhet som pedagog. Jag påstår inte att jag är bäst, men tror att jag är ganska okej som pedagog. Jag förmedlar kunskap, väcker (förhoppningsvis) lusten att lära mer och ger ungdomarna redskap att möta livet efter studenten. Jag brinner för mitt jobb och tycker att det är fantastiskt roligt att arbeta som lärare.
Jag fostrar goda samhällsmedborgare som det står i läroplanen.
Jag pluggar på fritiden för att få examen, så jag kan få den nu antagna legitimationen, som ger mig rätt att sätta betyg (detta livsnödvändiga sorteringsredskap) 4 år har jag till mitt förfogande. För jag vill fortsätta att arbeta som lärare. Kravet på legitimation innebär att jag måste läsa in ett ämne till+ pedagogik (den jag har sen tidigare duger inte) men än finns inga tydliga riktlinjer om vad som gäller. Men jag pluggar på fritiden.
Jag har möjlighet att plugga på fritiden numera. Mina barn är vuxna. Sedan 1989 har min huvuduppgift varit att uppfostra barn. Mina egna. När barnen var små var jobbet mest en försörjning än en passion som det är nu. Allt har sin tid.
Jag blev anställd för min kompetens. För det jag kan och förmedlar. Inte det jag inte kan.
I hela vårt land finns det duktiga människor som blev anställda just för sin kompetens.
Det är lätt att tro att obehörig betyder outbildad.
Många föräldrar läser artiklar, debattinlägg och åsikter och tror att deras barn far illa för att de har en obehörig lärare.
Jag tror inte att arbetsgivare föredrar obehöriga lärare. Man vill ha den som är mest kompetent. Finns det ingen behörig sökande väljer de den mest kompetente av de som ej är behöriga.
Men jag föredrar en obehörig & kompetent lärare än en behörig och inkompetent lärare för mina barn.
Självklart menar jag att lärare ska var utbildade och ha behörighet, men hur ska arbetsgivaren agera när ingen formellt behörig söker tjänster på skolorna?
Lärarhögskolorna tappar sökande. Söktalen rasar stort. Debatten i olika medier påverkar så klart.
Vem vill bli lärare?
Jag tycker att det är som att jämföra äpplen och päron när man jämför lärare med bussförare. Det är att göra det enkelt för sig. Världen är inte så svart-vit.
Jag vill inte läsa varje dag att jag är värdelös.
Sonen är sällskapssjuk och hänger mig i hasorna.
Så vi sitter tillsammans på balkongen i solen och pratar.
Jag går på toaletten och han står utanför och pratar. Jag låter nog lite irriterad för han undrar varför jag är en sån surtant.
-Jag sitter på toa. Jag vill s***a i fred!
Han förstår budskapet och går därifrån. Han hörde på mitt tonfall vad jag menade.
När man kommunicerar via det skrivna ordet: mail, brev, sms, bloggar och chatt är det ibland lätt att missförstå varandra. Minspel och tonfall saknas ju för att understryka vad man menar. Även om man anstränger sig för att vara tydlig m h a emotioner och smilies kan man ändå helt tala förbi varandra. Ibland har man helt olika förväntningar, kulturella olikheter eller helt olika tolkningar. Utan att höra tonfall eller se mimik kan man missförstå.
Som i debatten här och där. Det är skillnad på kompetens och behörighet. De hör ihop, men är inte synonyma begrepp, vilket en del tycks tro. För att inte tala om hur en del hånfullt nedvärderar en del yrken, som om vissa utbildningar är mer fina än andra. Men vad vet jag. Jag är ju inte adjunkt.
Jag strävar efter att vara en god människa och bry mig om mina medmänniskor. Jag tror att jag är bra på att lyssna och trösta. Jag pratar och skriver mycket. Men även om jag ibland är kaxig och argumenterar så är jag känslig.
Jag är naiv och tanklös, men jag är inte elak.
Ibland är det svårt att veta vad som förväntas.
Sårar jag någon är det inte min mening.
Jag har en god kommunikation med mina barn. Det bestämde jag när jag blev förälder; att vi ska kunna prata om allt. De ska känna sig trygga och våga anförtro sig. Vi pratar med varandra varje dag, även om 2 av dem inte bor hemma längre och det är inte kommunikation av plikt, utan för att det känns naturligt.
Jag har ibland svårt att fatta att alla mina barn är myndiga. För hur gick det till?
Det var igår ”Ungen” var min bebis och idag är han vuxen och kör omkring i sin bil.
Hur fort gick det då?
Jag inleder min ledighet med att ta sovmorgon. Ända till halv åtta.
Sen kaffe på sängen och en film på datorn. Så där lite lagom dekadent. Det är fördelen med laptop. Man kan ligga i sängen och se på film.
Man ska ta vara vara på fördelarna med att vara singel med vuxna barn.
Dagens plikter består av städ och tvätt.
Annars kan jag göra vad jag vill.
Solen skiner och himlen är blå.
Förresten dök den där månen upp. Han kanske läste mitt inlägg =) Efter midnatt var det ett stort gult klot som lyste upp natthimlen. Men jag somnade gott vid halv 2 ändå. Störs inte av fullmånen som en del andra.
Jag jobbar hårt med att inte tänka jobb. Ska inte läsa jobbmail och hoppas att chefen inte tar illa upp om jag inte svarar på mess eller mail. Hjärnan behöver sitt lov.
Att vara lärare är inte bara ett yrke. Det är en livsstil. Många betraktar det som ett kall. Elever och föräldrar förväntar sig att man är lärare 24:7. Jag älskar mitt jobb, men jag måste få vara bara mig ibland. Inte mitt jobb.
När plikterna är avklarade hoppas jag kunna göra så här:
Fördelen med balkong i söderläge är att det soligt och varmt hela dagen.
Nej, vad säger ni? Ska jag duscha och klä på mig? Kan ju inte ligga och dega i sängen hela dagen! Fast jag har gjort lite nytta: matat katterna kokat kaffe, ätit frukost, chattat med finaste dottern, läst nyheter.
Men Luther knackar på axeln. Kom igen latmask! Gör lite nytta nu!
Solen skymtar fram i ett dis som påminner om sommar.
Jag sitter och skriver, kortar ner, skriver om och finputsar och väntar på resten av texten från de övriga i gruppen. I kväll ska hemtentan lämnas in.
Nästa inlämning är om 2 veckor, men jag vill vara klar före Valborgsmässoafton. Så helgen kan vara fri. Man måste inte vänta till sista minuten varje gång =)
Balkongdörren står öppen och måsarna skränar. De fyller mig med en lyckokänsla.
Måsar får mig att längta efter sommar, sol och salta bad. Fiska krabbor, ligga på bryggan, äta kräftor, åka båten med pappa, speja ut över havet, röka makrill.
Jag är inte kravstor på semester. Ge mig sol, hav, en hög med böcker att läsa på bryggan, lite god mat och vin så är jag nöjd. Det finns inget som går upp mot havet. Norden är bäst valet på sommaren.
Eftersom jag har semester i morgon är jag extra ledig idag. Annars är det planering av morgon dagens lektioner som gäller vid den här tiden.
Det är så härligt att ha några helt oplanerade dagar framför mig. Det enda som står på agendan är städa och röja, men det kan jag göra lite då och då.
Nu blir det kaffe.
Ha en fin söndag oavsett om du har sol eller ej. Är det mulet ute kan du ha sol i sinne =)
<3
Att ligga i sängen och lyssna på Mannheimer & Tengby är en bra start på söndagen.
Det är bara kaffet och sällskap som saknas.
Och var håller solen hus?
Huvudet är fullt av tankar.
Dagarna är fulla av sysslor.
Trots allt jag har inom mig och trots alla ord som bubblar är det svårt att få dem på pränt.
Man kan inte skriva o allt som händer i livet. Bör inte skriva om allt i livet.
Jag är trött som ett snöre varje dag när jag kommer hem.
Har mycket att läsa på kvällarna.
Helgen ska ägnas åt hemtenta.
Nästa vecka har jag semester.
Den är välbehövlig.
Nu ska jag ladda för resten av arbetsdagen.
Senaste kommentar