Blog Archives

Fredagsmys

Middag med sonen.

En bok i badet

Lite rödvin

På spåret och Skavlan.

En kelsjuk katt i knät.

Se på film i sängen.

Kan ju inte bli annat än toppen.

Aj löv frajdäjs.

Vackra hem

I bloggar och på facebook lägger folk ut bilder på sina hem.

Det är inredning hit och inredning dit.

Det är vackert, vitt och perfekt.

Färgmatchat och stajlat.

Och jag undrar.

Var är posthögen? Kläderna? Disken? Bokhögen? Lådorna med julsaker?

Småprylarna som ligger i en hög på skrivbordet? Brödsmulorna på bänken? Katthåret överallt? Leksakerna? Skorna i hallen? Soppåsen vid dörren? Kläderna som man tänkt att vika? Stryktvätten?

Allt det där som man har tänkt att bära ner i förrådet, men som ligger kvar.

Jag är nöjd med inredningen och stilen hemma hos mig, om man bortser från min svarta skinnsoffa, som katterna rivit sönder. Jag drömmer om en vit tygsoffa. Men vågar jag?

Alla stajlade bilder stressar mig.

Jag får ångest.

Säg att jag är normal.

Tro

Det är ljust ute när jag åker till jobbet vid 7.

Det är ljust ute när jag kommer hem vid 17.

Fåglarna sjunger.

Dagsmeja.

Takdropp.

Fläckvis barmark.

Vet ni vad det betyder?

Jo, att jag tror på vårens antågande.

Snart är det vårdagjämning.

Min tro är att Gumman Tö vinner i år igen.

Ärliga elever

-Är du lika sur som igår?

-Har du pms idag också?

Jag var nog mer är lite bitchig igår =)

Category: ego  Tags: , , , , ,  4 Comments

Dagens outfit

Boostad av all respons kör vi en dagens till.


Fipplar med kameran och tror att jag tryckt på självutlösaren. Det hade jag inte.


Nu har jag tryckt på rätt knapp =)

Hår: helt naturligt, som ni ser har jag fint och platt hår.
Smink: puder, kajal och mascara
Top: köpt i en tantaffär på rea, orkar inte kolla märke.
Jeans: kappahl, ärvda

Nu är jag redo att åka till jobbet. Inte så pigg och alert, men ända på hyfsat bra humör. Igår var jag nog lite bitchig. Har en tendens att bli det när jag är sjuk.

<gnäll>

Jag gick lade mig tidigt.

Jag hade sovmorgon.

Ändå är det fjärde dagen jag vaknar med huvudvärk.

Smärtor i musarmen har jag dagligen, och den står jag ut med utan att gnälla.

Men denna förbannade huvudvärk. Kan man borra hål i huvudet och hälla ut det onda?

Jag H A T A R att vara förkyld!

Dagens outfit

Eftersom jag fick sådan respons, speciellt från Stefan, kör jag på med modebloggen!


Scarf: lindex (köpt till ordinarie pris op)
Topar: lindex(rea) HM(op)
Jeans: Kappahl (ärvda)
Strumpor: Sari: (fådda)
Allmäntillstånd: trött, förkyld och ej pratbar. Mellan 6 och 7 är jag sällan trevlig.

Och ja, spegeln behöver fortfarande putsas. Det är fritt fram att komma hit!

Läge

Halsen värker.

Kroppen värker.

Huvudet värker.

Men ingen feber, ingen hosta, inget snor.

Konstig förkylning.

Nu blir det horisontalläge, så jag orkar plugga med mina kurskompisar i kväll.

Gilla läget eller nåt.

Tillstånd

Ni vet den där förkylningen som jag tjatat om i flera veckor?

Den som aldrig ville bryta ut och som jag bad bestämma sig.

Den har gjort det nu.

Den har brutit ut.

Jag går på halstabletter, honung och vilja.

Bråka inte med mig idag.

Då bits jag.

Har redan börjat dagen med att vara bitchig mot chefen.

Nu blir det fika med finaste TE2.

Tack och lov för fina elever.

Även de som skolkar från klassrådet 😉

Första mars

Idag fyller min lillebror år.

Grattis Jocke! Jag hoppas att du får en fin dag. Vill du veta mer om vår syskonrelation kan du läsa vad jag skrev i november.

En födelsedag som för alltid finns kvar i minnet är när Jocke fyllde 17.

Det var 1 mars 1986.

En lördag.

Jag, som var student i Karlstad, hade rest hem över helgen.

Pappa, som är en passionerad fiskare, hade gått ut tidigt eftersom det var öringpremiär. Lika viktigt som älgjakt för andra.

Mamma brukade titta på Godmorgon Sverige på tv:n. Kom ihåg att det här var på den tiden vi bara hade tv1 och tv2 och inga mobiltelefoner eller Internet.

Först trodde mamma att Olof Palme hade fått en hjärtinfarkt, eftersom de talade om statsministern på sjukhus. Men något Godmorgon Sverige fick vi inte se. Bara extranyheter.

Då förstod vi det ofattbara.

Vår statsminister var mördad.

Det är fortfarande lika svårt att förstå.

17-årsdagen kom nästan av sig.

Tänk att det har gått 25 år. Jag har i alla dessa år trott att Christer Pettersson var den skyldige. Även om han blev frikänd. Ingen av de spekulationer som kommit fram genom åren har ändrat min uppfattning. Men vad vet jag, en enkel lekman…