Blog Archives

Som en äppelskrutt

Trött, tröttare tröttast.

2 dagars konfererande en toppenföreläsare, trevliga människor och massor av intryck och tankar tar ut sin rätt.

Jag fick kämpa för att hålla ögonen öppna under den sista föreläsningen, trots att det var jätteintressant om marknadsföring.

Sus körde snabbt och säkert hem till dörren och visst är det underbart att komma hem till ett hem som är skurat och fixat(om man bortser från lite disk)

Ungarna har slängt bort soffan (som ska skrotas) skurat golv och ordnat fint både här och där. Tills vi har fått den nya soffan. får min gamla 50-talssoffa tjänstgöra.

Trots ungarnas insats var det ändå dags för lite plikter. Dammtorka, pyssla om blommor, packa upp väska, svar i telefon om jobbet, handla mat, köpa en klänning till studenten och beställa mat från thai är ungefär vad jag orkade.

Nu är det horisontalläge resten av kvällen.

Lugn och ro. Alla ungarna är ute på fest på var sitt håll.

Ibland är det väldigt skönt att vara ensam.

 

Rikedom

Min förmögenhet stavas Johan, Sara, Christian.

Jag har den största rikedomen.

Livet är generöst mot mig.

<3

Strömstad

Hela dagen har det gått i ett.

Jag har nog avverkat hela veckans ranson av kraftuttryck läs svordomar för nätverk och dator har krånglat som ”bare den”. Till slut sa eleverna att de tyckte synd om mig.

Nåväl, dagens stress har ändå varit positiv och allt är fixat och löst.

Jag är inte ens så trött och slut som jag brukar vara.

Kanske för att jag har Prinsessan hemma. Och senare kommer Yngste sonen hem. Tänk alla tre hemma på samma gång. Man skulle kunna tro att det var jul. Det är så härligt att se ungarna tillsammans. Tonårens tjafs och bråk har blivit trivsam vuxentillvaro med glädje och förtrolighet.

I morgon är det dags för årets belöning.

Ja, UFs lärarkonferens i Strömstad är en belöning för allt arbete under året.

Bo på hotell, jättebra föreläsare, nätverkande med kollegor från Sverige och Norge, god mat och kul aktiviteter anordnat av UFs FANTASTISKA personal!

Jag är förväntansfull som ett litet barn. Det gäller att suga på karamellen.

Jag vet ju fortfarande inte om jag har ett jobb att gå till i augusti. Optimisten i mig tror dock att det ordnar sig. Annars får jag väl blir student på heltid  i s f deltid.

Nu blir det dock film tillsammans med finaste Prinsessan.

 

Kärlek

Har en prinsessa på besök.

Ibland är behovet av mammas omsorg lite större.

Så nu får jag vara mamma  extra mycket.

Kärlek <3

Laddad för en nya vecka

Dagen fylldes mer än nog.

Tvätt. Peppande samtal. Handledning. Disk. Matlagning. Blommor att vattna. Promenad i regn. Hårtvätt. Tv-tittande. Lite skrivande på hemtentan (fast mest formulerande av svar i huvudet) Vardaglig planering med sönerna. Prat i telefon. Inköp av mjölk och hallonsoda. Samvaro med katterna.

Jobbtänkande.

Imorgon har jag deadline.

Betyg.

Nu väntar jag på de sista inlämningsuppgifterna. Deadline 23.55.

Det är inte bara eleverna som kämpar ända in i kaklet.

En del betyg är solklara. Andra måste jag fundera över. Lusläsa betygskriterier och kolla elevernas uppvisande av kunskaper.

Imorgon har jag tänkt färdigt.

Men de uppgifter som har lämnats in hittills är god hjälp. Jag tar mitt arbete på största allvar. Betygssättning är en myndighetsutövning. kursplan,kursmål, betygskriterier och erfarenhet är mina rättesnören.

 

Morrn da

Jobbet och pluggandet tog ut sin rätt.

Igår kväll knoppade jag in före 23. Helt slut. Det händer inte ofta, nattuggla som jag är.

Vid 3-tiden blev jag väckt av äldste sonen som kramade mig och talade om hur mycket han älskar mig.

Kanske inte så mysigt att bli abrupt väckt ur sin skönhetssömn av en ung man som var lite förfriskad, men med tanke på hur snål sonen är med ömhetsbetygelser vad det en sällsynt pärla han gav mig.

Älskade barn. Min kärlek till dig och dina syskon är oandlig och den starkaste kraft jag vet.

Jag somnade lätt om och vaknade pigg som en nyponros vid 7.

Nu är kaffet klart och jag njuter av måsarnas kommunikation ute.

Sonen sover sött =)

Ingen står på agendan idag. Förmodligen plugga lite.

Annars ligger dagen helt öppen.

Sånt är skönt ibland.

 

Slutet på veckan typ

Ackompanjerad av något som han kallar musik och jag oljud dvs hard style står sonen i köket och diskar.

UPPDATERAD Det är drum och bass säger sonen.

Mitt uppdrag är att fixa mat.

Sen ska jag till frisören och fixa bort slita toppar och få fram en snygg bob igen.

Jobbet har gått som en dans. Men som vanligt blev jag kvar långt efter jag skulle gått hem enligt schema.

Jag skötte mig som provvakt.

Pressträffen var toppen.

Betygspratet gick snabbt och lätt.

Sen fastnade jag i kurs- och tjänstefördelningsprat. Det tog över en timme, men till slut talade vi samma språk. Det är inte alltid så lätt att komma överens med någon som har ekonomi i fokus, där jag har elevernas bästa i fokus. Men med lateralt tänkande och mod går  det att hitta lösningar.

Diskussion med sönerna om så skilda saker som mat, pengar, framtid, helgens aktiviteter, packning, studier och  kontaktlinser. En macka på stående fot till lunch följdes av ett besök i närmaste livsmedelsbutik, dvs Hemköp, som är ”min” butik. Nu är kyl och frys fyllda och plånboken tom.

Ikväll ska jag bara koppla av eller chilla som mina härliga ungdomar säger.

Den här tiden på året är jag lycklig och glad, men jag är också fylld av vemod. Snart försvinner godingarna. Härliga fina ungdomar som jag har lärt känna under 3 år. Jag har fått följa deras resa från blyga eller framåt 16-åringar till dagens unga vuxna. De har gjort en härlig resa och jag är stolt över att få vara en del av deras liv och utveckling. Men jag kommer verkligen att sakna dem.

Men jag få rå om dem i knappt 2 veckor till. Tack och lov.

Men!

Dagen började så fint med solsken och fågelsång.

Nu blåser gråa trista regnmoln in över Småstad.

Kanske lika bra det. Jag måste ändå sitta inne och skriva. Och tvätta. och städa. Och laga mat.

Men först ska jag rå om prinsessan en liten stund till, innan hon åker hem till Solstan.

Min hdd har äntligen hittat hem. Det tog lite tid, men äntligen.

Vi har suttit och tittat på gamla bilder, skrattat och pratat minnen.


Jag försöker tag en snygg ego-bild. Det går väl så där. Sommaren -07


Coola och solbrända. Sommaren -06?

Vem vet det kanske kommer fler….

 

Esc

Ikväll blir det samling framför tv:n. Ovanligt i den här familjen.

Vi ska se på esc.

Jag har min favorit: Finland.

Dottern har sin favorit: Sverige

Sonen har ingen favorit: det är ju bara skitmusik. Måste jag se på det här?

Andra låtar vi gillar  är: Danmark, Frankrike och Rumänien.

Vi gillar trallvänlig pop. Frågor på det?

Sen diggar jag Moldavien. Bara för att. Sonen hävdar att de låter som en dålig b-version av rhcp. Jag gillar gitarrer. Och rockband.

Småprat

Ungarna sitter och småpratar.

Jag letar efter en bild och snäser irriterat. Sonen frågar indignerat varför jag är så sur?
och orsaken till att jag är snäsig är att jag letar efter en bild och inte hittar den! Det är så typiskt mig. Stackars ungar vad de har får stå ut med =)

Tur att jag inser det orimliga att bli sur och vi förenas i ett härligt skratt i stället. Och så hittar jag bilden. Självklart fanns den mitt framför ögonen.

Det är så underbart att lyssna på ungarna som pratar  förtroligt och förenas i minnen från barndomen.  Det är bara yngste sonen som saknas. Han är i Berlin.

Solen skiner, om är lite ansträngt.

Livet är gott. Mina barn mår bra. Vi har det bra.

Jag följer en serie på svt. svtplay så klart.

Från Sverige till himlen är verkligen intressant. Jag använder den i min undervisning. Oavsett vad man tror eller inte tror så skalas fördomar bort. Man får svar på frågor och det bästa är inblicken i hur det är att vara utövare av olika religioner i Sverige idag. Programledaren ställer nyfikna och intressanta frågor och hon är så duktig på att ställa frågor utan att förolämpa eller vara plump. Hon är bara genuint intresserad.

Sonen kommenterar plötsligt mitt utseende: du ser helt paj ut.

Tack för den du!

-Ja du ser ut som att du inte har sminkat dig så mycket och du är röd i ögonen.

-Det kan ju bero på att jag är helt osminkad och att jag är allergisk.

Så här har ni den osminkade sanningen:

Nu ska jag dricka lite kaffe. Jag har lyckats att få sonen att både koka kaffet och servera mig. Och samtidigt vara på gott humör och skoja. Det är ett äkta tecken på att han mår bra.

Åh vad jag älskar mina ungar <3