Blog Archives

22

20 Mars klockan 03.28  1989 förändrades mitt liv radikalt.

Det var det största, ibland det svåraste, men det mest meningsfulla och värdefulla i mitt liv som hände.

Att få barn är en gåva.

Jag är tacksam över livet som skänkt mig 3 fantastiska barn.

Idag fyller min förstfödde 22 år.

Hur gick det till? Jag är ju fortfarande fjortis!

Grattis på födelsedagen älskade unge <3

Lördagsparty

En son försvann till kompisen för att se på fotboll och dricka öl.

Den andre gick på bio med kompisar.

Själv sitter jag i nattlinne och funderar på om jag får sova nu.

Fast det ska jag inte.

På spisen kokar en kastrull med vatten och en konservburk. Det ska bli tårta till morgondagen.

Vad får man om man kokar en burk med kondenserad mjölk?

Dulci de leche

Det ska bli en banoffe pai

Jag har lyckats få den blivande 22-åringen att go wild and cray och våga prova något annat än Farmor Inga tårta* =)

Fördelen med att var ensam hemma på lördag kväll är att jag kan sitta i sängen med laptopen i knät och bara koppla av utan att behöva tänka på att vara social och trevlig.

Jag har vilat mina trötta fötter och kammat ur dagens svinrygg. Jag är så glad att håret är så långt att jag kan ha svinrygg igen.

Ett glas rött och lite ost & kex gör mig sällskap.

Mer behövs inte för att få lite party för en trött skolfröken =)

 

* Oscar II tårta, dvs mandelbottnar med smörkräm som min farmor alltid gjorde. Jag fick som mycket ung lära mig att baka den, med viktiga moment som att tvätta smör.

Det är redan fredag

Förskjuten arbetstid = sovmorgon

Vaknade kvart i 7. Satte på datorn som vanligt och ser att många klagar över snö i sin status på fejan.

Så jag kliver ur sängen, tar på glasögonen (annars ser jag inte ett skit) och konstaterar att det ligger ett tunt lager vitt på marken. Men det var inte mycket att gnälla över. Typ som lite aprilsnö. Om några dagar är det vårdagjämning. Även om det kommer lite vitt, så ÄR våren i antågande. Så det så.

Jeanette undrade vad jag ska göra idag.

Jag tänkte börja med frukost i sängen. Man kan på en vardag. Bara för  att.

Panta flaskor. Hallen är full av påsar med flaskor. Sonen vägrar panta. Det är ju skämmigt. Men en tant på 45 skäms inte för ett sådant tilltag. Ska bli intressant att se hur många kronor det blir. Kronor som jag redan betalat. Så att panta är återbäring.

Lönesamtal med chefen. Har inte funderat så mycket över vad jag ska säga eller begära. Funderar att säga som en gammal kollega: om du sätter lön, så jobbar jag därefter. Men jag lär nog ha åsikter när jag väl sitter där. Vet att jag redan har förlorat på 3 av kriterierna för att få högsta löneutvecklingen: jag är inte man eller gammal och jag tillhör inte LR. Däremot uppfyller jag kriteriet undervisa på gymnasiet.

Möte med näringslivsutvecklaren. Det är viktigt att utveckla samarbete mellan skola och näringsliv.

Beställa en bok.

Se om eleverna behöver någon sista hjälp innan det är dags att åka till Trollhättan och bygga monter till morgondagens mässa.

När jag kommer hem blir det städa, diska, laga mat.

Och fredagsmys med sönerna. Lillskiten kommer hem. Så ska det låta. Skavlan. Åh Jo Nesbø kommer dit *dreglar lite*

Det låter väl som en bra fredag?

Jag börjar med första punkten nu!

Nu gick luften ur

Fult ös hela dagen.

Lektioner, föreläsningar, möten, elevråd och småfixa både här och där.

Fortfarande har jag inte fått något svar av Surftown. Ni kan ju gissa vad jag tycker =(

Samtal, samtal, samtal. Prata, prata, prata. Skratta, skratta, skratta. Lyssna, lyssna, lyssna. Läsa, läsa, läsa. Skriva, skriva, skriva. Gå, gå, gå. Sitta, sitta, sitta.

Men nu har luften gått ur mig.

Jag är trött som ett snöre.

Trots att jag sovit 7 timmar i natt.

Är det vårluften som påverkar?

Eller är det bara massor att göra och kroppen som säger i från?

Ikväll tänker jag inte göra många knopp.

Fixa middag och rasta snabeldraken.

Sen blir det horisontalläge för fröken Inna.

Tisdagssolsken

Himlen är alldeles blå och solen lyser på hustaken.

Jag vaknade före klockan ringde. Det är den tiden på året nu. Jag är ljusstyrd.

Utvilad faktiskt, men kroppen känns alltid lite ledbruten när jag kliver ur sängen. Kan det har något med ålder att göra?  Konstigt för jag är ju inte äldre än 19 😉
Att jag har en son som fyller 22 på söndag förstår jag inte alls.

När jag tittar i spegeln ser jag ett troll. Ett rufsigt morgontroll och jag får ett hugg av saknad efter Kärleken. Men det är inte värt att längta efter någon så bedräglig. Men det är ensamt och tomt ibland.

Nu är trollet borttrollat och prinsessan har kommit fram. Tänk vad en hårborste och lite smink kan göra =) Den runda kroppen är påklädd och jag sipprar på mitt kanelte.
Jag gillar min kropp, även om den är rund. Den är frisk och stark och jag är hellre rund och frisk än smal och sjuk. Nu kan vän av ordning säga att man kan vara smal och frisk också. Och det är sant. Men jag är rund och frisk och har inte ont av att jag är rund. Har du ont av att jag är rund är det ditt problem, inte mitt.

Tisdag är bra dagar. så klart. Jag får ju träffa mina elever!

Idag är det en jeansdag. Tisdagar är ofta jeansdagar. Vet inte varför. Precis som måndag ofta är klänningdag.

Åh vad jag längtar efter att få gå i sommarklänning, barfota och brunbränd.

Men det får förbli skor och strumpor ett tag till. Jag ser att det är frost ute.

Abstinens

På måndagar kommer den utflyttade sonen hem.

Äter middag , kollar posten och lägger beslag på min dator.

Men jag står ut, för det är så härligt att få rå om sin unge några timmar en måndag.

Fast för en Internetberoende blir det abstinens. Så nära, men ändå flera timmar utan nät ju =)

Nu har den unge mannen tagit tåget hem till Göteborg och mamman kan krama sin älskade dator.

Det har varit en bra dag på jobbet med goda samtal och härliga skratt. Och trevligt lunchumgänge med vännen Jeanette.

Men jag är trött som ett snöre. Vill gå och lägga mig, men måste vänta på att tvätten är klar. Får hålla ut en timme till. Lyssnar på sportradion så länge. Heja Färjestad.

Lite pyssel en fredag

Man kan ju inte bara testa frisyrer, se på film och chilla. Även om jag är ledig.

Så städa sig lite, handla lite mat. Vattna blommor, gosa med kelsjuka katter. Lyssna på radio, diskutera vfu och handledare med finaste dottern.

En egenhet som jag har är att alltid räkna ihop (huvudräkning) vad varorna kostar och se hur nära kassaapparaten jag kommer. Idag fick jag summan till 270 kr. Den korrekta summan var 268. Ganska bra för någon som tycker att matte är skittråkigt!

Jag bakar bröd på Babs vis. Nej, inte barkbröd Trond utan ett fantastiskt bröd.

Till middag blir det hemlagad pizza. Mina variant av Napoletana. Dvs med tomat mozarella och salami.

Jag är redan hungrig, men har lovat sonen att vänta lite.

Sen blir det På spåret och Skavlan. Ja, jag är en vanemänniska.

Petter Northug är gäst hos Skavlan. Jag ska göra mitt bästa för att lyssna med öppet sinne.

Men Petter Northug är lika populär hos mig som Carola och Jan Björklund 😉

En bra dag

Trots huvudvärk from hell har jag jobbat som vanligt.

Måndagar är alltid fullproppade och det går i ett hela dagen. Idag var inget undantag.

På vägen hem får jag ett härligt besked i telefonen från yngste sonen: var är du mamma? jag kommer hem en sväng!

Den unge mannen och jag har haft ett kämpigt förhållande sedan han föddes. Han har bjudit mig motstånd och vi har haft oräkneliga duster. Han har varit envis som en gris och jag svag. Jag har tvingats att sätta ner foten och visa att det är jag som bestämmer, så hans motstånd har varit betydelsefullt. Men åh så energikrävande.

Sedan han flyttade hemifrån har vårt förhållande förändrats på ett mycket positivt sätt. Nu har vi en vuxenrelation. Vi har blivit vuxna båda två.

Gissa att det var härligt att äta middag tillsammans, sitta och prata, umgås och diskutera.

Och har klarat mig utan dator i flera timmar =)

Nu har gossen tagit tåget hem till Göteborg och mamman känner sig lycklig och glad inombords.

Huvudvärken försvann på bussen hem. Det var nog dagens power nap som gjorde susen. Eller allt kaffe jag pimplat idag.

Jag kommer garanterat att sova gott i natt.

Det är harmoni i mitt sinne.

 

Det är måndag morgon…

…och mitt huvud känns så tungt.

Att börja dagen med blixtrande huvudvärk är inget vidare.

det var segt att gå upp idag.

Tur att jag har världens bästa jobb att åka till.

Fast det började lite illa.

Står i korridoren och pratar med en elev när några elever sveper förbi och jag blir knuffad så mitt kaffe spills ut över mina kläder och golvet. Det var sååå nära att jag hade blivit skitsur, men jag hejdade mig och tänkte att det är en världslig sak. Men nu har min vita top en pikant kaffedekoration =)

Idag fyller världens bästa vän år. Grattis finaste Alice <3

Idag fyller min ljuvliga brorsdotter år. Grattis finaste Alice <3

Vårkänslor

Hela dagen har balkongdörren stått öppen och jag har kunnat gå barfota utan att frysa.

Åh vad jag längtar efter att få gå barfota. Avskyr strumpor.

Solsken och blå himmel, fågelkvitter och ljud från lekande barn på gården. Jag vet att jag mitt i sommaren kommer att vara less på stökiga ungar. Men idag är de ett vårtecken =)

Idag har jag inte haft någon söndagsångest. Det är skönt. Jag har väl haft för mycket att tänka på.

Men en mapp med viktiga betyg och papper är spårlöst försvunnen och det gör mig lite bekymrad. Vet inte ens var jag ska börja leta. Någon som vet jag jag har lagt den blå mappen med betyg och intyg?

Jag läste i en blogg att de varit i kyrkan och jag fick en tydlig minnesbild från livet som fru. Barnen (då 2, 4, 6) och jag var i kyrkan på familjegudstjänst (själva, maken hade ju social fobi) och jag slet som ett djur för att få alla tre att sitta still i kyrkbänken. Även om barn fick synas och höras fick det vara lite ordning. 6-åringen klättrade över och under kyrkbänken. Efter mycket om och men tvingade jag honom att sitta still.

Då säger han högt och tydligt så det ekar i kyrkan: Gud är död!

Jag ville sjunka igenom golvet, men då fick jag stöd. Kvinnan framför mig vände sig om att gav ett stort leende av sympati. Och det var inte vilken kvinna som helt. Det var vår kyrkoherde.

Varje gång jag ser och hör barn som har svårt att sitta still i kyrkan tänker jag på den gången.  Och minns hur det var när jag var barn. enda gången jag fick godis av mormor var i kyrkan. För att jag skulle sitta still och vara tyst.

Tur att tiderna har förändrats.