Blog Archives

Någon smart och kul rubrik.Välj själv

Ibland finns det massa tankar och ord som vill ut. Men det finns ingen röd tråd. Inget smart tema. Ingen så där poetiskt eller snyggt litterärt. Bara tankar och ord som behöver ösas ur, för att lätta på trycket.

Det är mycket nu. Det är alltid mycket den här tiden på  året, men i år extra mycket.

Förändringens vindar blåser.

Men jag står stadigt på jorden. Jag har rotat mig. Blir inte orolig och ångestfylld.

Delvis beror det väl på att jag är en obotlig optimist, men också för att jag har en inre trygghet. En trygghet som jag faktisk fått genom att gå igenom svårigheter. Det helvete som H sände mig igenom har givit mig ännu mer inre styrka. Jag är inte tacksam över hur jag blev behandlad, men jag kan se att det har lett till något bra.

Det luktar vår. Det blåser vårvindar Måsarna skränar.

Jag längtar efter sol och värme.

Måsarna ger hopp om sommar och sol.

Om jag blundar kan jag känna havets saltdoft.

Idag var det skönt att komma hem från jobbet och upptäcka att sonen lagat middag.

Såna guldkorn gör att livet blir lättare när det är mycket att göra.

Ett annat guldkorn är vännen Jeanette som så tydligt visar att hon gillar mig. Den glädjen och kärleken gör att jag känner mig som en bättre människa. Det behövs så lite för att göra livet bättre för andra.

Ett leende. En glad hälsning. En kram. Några uppskattande ord. En komplimang.

Kärleken från familj, vänner och elever gör att livet är gott. Det är t  o m okej att vara singel. Fast det vill jag inte vara i evighet. Nåväl,  kommer kärleken så kommer den. Jag letar inte.

bko

Svt play och bko är balsam för själen.

bko plockar fram de goda minnena från livet som var.

Ibland är det bra att bli påmind om att äktenskapet var mer än dåliga minnen.

Tack och lov för bko!

2 brudar

Jag har en vän som är lik mig. Det finns de som tror att vi är släkt, men det är vi inte vad vi vet, men hon ÄR lik min moster. Någon som varit ute på äventyr?

Vi träffas bara på jobbet. Och på nätet, sen hon började blogga. Ibland räcker det att träffas på jobbet. Man har fullt upp med familj och annat på friden och tiden räcker inte till. Dessutom bor vi typ 8 mil ifrån varandra och det går inte direkt någon buss till landet för en brud utan körkort och bil. Jag har bara busskort(att åka) och körkort för dammsugaren.

Vi har många likheter: blonda, kurviga, glasögonormar, passionerade, pratiga , glada, gillar loppis och så brinner vi för våra elever.

Men det finns vissa olikheter: hon går och lägger sig när kvällen knappt har börjat för mig och så går hon upp mitt i natten. Hur normalt är det liksom? Hon gillar orange (det är ett minus) Så är hon gift med världens trevligaste man, som dessutom är snygg. Jag däremot är frånskild och dumpad.

Jag kom på en gemensam sak till: vi är uppväxta på Sveriges framsida =)

Jag gillar dig Jeanette!

Det går runt

i huvudet på mig.

Jag har läst och läst och läst. I den här

Idéer och tankar om uppgiften eller ”case” som det heter, snurrar runt runt i hjärnvindlingarna. Men jag har svårt att få dem på pränt. Funderar på om jag bara ska tvinga att skriva och se om det kommer någon vart. Men jag har ju flera dagar på mig att göra ett utkast.

Nu har jag kopplat bort allt med att äta lite och se på oth. Vilket innebär att gråta lite. Oth har den effekten på mig. Jag är så lättpåverkad. Känslomänniska är bara förnamnet. Men eftersom jag har så lite kärlek och drama i mitt eget liv får jag ta del av det fiktiva;)

Jag är trots ensamheten tillfreds med att vara singel. När jag tittar tillbaka på vad som hänt under senaste halvåret inser jag att jag ändå har tur som slapp undan ( även om det gjorde  fruktansvärt ont)  en man som började ragga på mig innan det var slut med exet. Och som umgicks med exet när han var ihop med mig. Jag förtjänar bättre än sånt svek. Och man kan ju undra vad han hade i mitt liv att göra, om han ändå tänkte förlova sig med exet.

Jag har aldrig stött på maken till feghet.

Fast nu gör det inte ont i mig längre. Jag har kommit långt i min läkeprocess.

Nu laddar jag. Imorgon smäller det! Men jag tycker att nsb kan ändra tågtiderna. Finalen i sprint går när jag är på väg till Sponvika. Tur det finns radio i mobilen =)

Det ska bli så härligt att få umgås med bästisen i några dagar. Jag måste skriva på min inlämningsuppgift, men det blir ändå massor av tid att prata och umgås.

Samt se på vm. Skidåkning Tofflan. Du vet sån där sport!

Media gör allt för att trissa upp hatstämningen mellan Sverige och Norge. Jag blir så less på det. Självklart hejar jag på de svenska skidåkarna. Men jag unnar verkligen Marit Bjørgen att vinna. Det tror jag alla svenskar gör. Fast jag tycker att en del journalister och skidåkare skulle hålla truten. Både norska och svenska. Basta.

Nej vad sägs om att öppna word och skriva lite.

Tankar

Det finns så många som uttrycker sina kloka tankar och tycker till om stort och smått. En del är helt vanliga vardagsbloggare som jag och andra får betalt för att tycka.

Jag har också massa tankar och åsikter, men det är svårt att få dem på pränt. Mest för att jag är så självkritisk. Mitt språk duger inte och jag har svårt att få det att flöda snyggt och enkelt.

Så det blir mest vardagligt trams. Prat om tv, mat och hur dagen ser ut. Hur jag mår och vad jag känner. Men samtidigt är det det jag uppskattar hos andra. Att ta del av varandras vardag. Jag är  glad över att jag skrivit så länge. Och har inläggen kvar. Att kunna gå tillbaka och läsa vad jag gjorde och tänkte för 10 år sedan, för 5 år sedan , i somras.

Efit är ett underbart påhitt som jag har deltagit i sedan 2004. Det är genialiskt. Att fota en gång i timmen, under vardag som helg.  Där får man verkligen en bild av människors liv. Visst det är den bild jag väljer att förmedla, men det är ändå en bild av min verklighet.

I morgon är det dags igen. På jobbet har vi aktivitetsdag: kultur- och idrottsdag. Så det blir inte en vanlig skoldag. Alla hjärtans Dag är det också. Ett kommersiellt jippo om du frågar mig. Det tyckte jag även när jag levde i ett lyckligt förhållande, så det är inte en bitter singel som uttalar sig. Vi firar det genom att bjuda alla elever på en hjärtbakelse. Det räcker tycker jag.

Jag erkänner

Jag faller för söta pojkar och enkla melodier. Finlands bidrag till esc är i min smak.

Tvätt och snö

På torsdag har jag sovmorgon. Vanligtvis.

Förra veckan åkte jag utomlands i ottan. Idag har jag tvättat i ottan.

Surt att offra värdefull sovtid. Men nu har vi rena kläder. Nog så viktigt.

Om en liten stund ska jag ta på mig yllestrumporna(som vissa elever kallar fula) och ge mig ut i snövädret. Ja, jacka,vantar och annat också så klart. Annars vore det nog liiite kallt. Det blåser rejält också. Men det är bar att gilla läget. Jag jobbar inomhus . Det är positivt. Jag har världens bästa elever och supertrevliga kollegor. Det är positivt!

Kom ihåg att ta var på de goda stunderna i livet.

Vårkänslor

När jag gick till bussen i morse hörde jag ett ljud som fick mig att känna glädje.

Han satt i ett träd och sjöng och jag insåg att vi går mot vår. Även om vintern fortfarande håller oss i ett hårt grepp, så är våren i antågande.

Det är något speciellt att höra koltrasten för första gången på året.

Det gör mig lycklig.

Efter regn kommer solsken

Varje gång jag pillar på ruven är den mindre.  Såret läker mer och mer.

Det bästa är att längtan har övergått i saknad.

Jag pendlar mellan saknad och ilska. Mest ilska.

Ilskan hör till mitt sätt att läka.

Det finns inga rätt eller fel.

Även om det finns många åsikter.

Jag har mitt sätt.

Hade någon sagt till mig för  3 månader sedan att jag skulle känna lycka och vara tillfreds med livet idag hade jag inte trott att det var sant! Då var jag en spillra, som kämpade med att hålla mig på fötter. Då ville jag bara lägga mig ner och dö.

Idag är jag lycklig och tillfreds med livet.

Jag har en inre harmoni, som inte fanns före H. Även om jag var nöjd med livet då.

Jag är inte lika naiv som då. Kanske är det bra att jag inte är lika tillitsfull längre ?
Jag har en sorg i mitt hjärta, men ändå är det fyllt av harmoni. Oron har försvunnit. H må ha stampat på mitt hjärta och spottat på min kärlek, men jag har rest mig och är starkare än någonsin.

Dessa två dagar med världens roligaste jobb: UF-lärare har  gett så mycket. UF:are är ett speciellt släkte ^^  Den glädlande nyhten är att det blir fler konferenser (jag är så glad att jag blev utvald) och jag har spännande roligheter för eleverna att presentera.
Och på måndag blir det ännu bättre för då får jag träffa mina godingar: världens bästa elever!

Jag har solsken i mitt liv.

Kattguld

Jag trodde jag hade hittat äkta guld , men det visade sig vara sketet jävla kattguld.

Lurad, förledd, bedragen, duperad, vilseledd. Eller helt enkelt blåst.

Men jag undrar vem som är lurad egentligen?

Jag som blev lämnad av  en bedräglig fegis?

Eller du som lurade mig och sitter där med skammen?

Jag kämpar med att förlåta och kunna känna tillit igen.

Då får jag stöd i Kirkegårds* ord:

Att våga är att förlora fotfästet en liten stund. Att inte våga är att förlora sig själv

Jag har förlorat fotfästet.

Du har förlorat dig själv.

* Tänk vad jag lär mig av att undervisa i religion