Blog Archives

Ändrad status

Tack för alla hållna tummar och tår. Tack till alla som peppat och stöttat.

Totalt 40 sökta jobb sedan slutet av maj (ja jag började söka innan varsel och uppsägning) och totalt 4 rekryteringsprocesser med intervjuer.

Tre gånger har jag fallit på målsnöret och blivit nummer två.

Men fjärde gången gillt!

Jag kan nu ändra min status från arbetssökande till förvärvsarbetande.

Framgent kommer jag att ägna mig åt det jag kan bäst. Som lärare på teknikprogrammet. På en skola i Linköping.

Dessutom blir jag sambo med min älskade H.

Nu blir jag östgöte 🙂

Kämpa i motvind

Åkte till Linköping i går morse i blåsigt och kyligt höstväder med magen full av förväntan.

Kallt som satan. Tur att jag hade vett att pälsa på mig kläder. Lager på lager is da shit.

Genomförde intervju med vd. Jag gjorde mitt bästa och bättre kunde det inte bli.

Åkte från Linköping med inget svar alls. De skulle ringa senare under eftermiddagen eller senast idag på förmiddagen. Till saken hör att jag var på intervju i tisdags och skulle få svar senast på fredag. Blev sen kallad till intervju nr 2. Med VD.

Jag har fortfarande inte fått något svar och det suger purjolök att gå i ovisshet.

Men trots detta så pågår livet i verkligheten.

Fredagsmys med H och en härlig sovmorgon idag som vi båda behövde.

Sen var det dags att cykla in till stan. Dvs jag cyklade in till stan. H skulle greja med bilen.

En jäkla motvind. På Västra Stenbyvägen stod cykeln nästan still. Ungefär som mitt jobbsökande. Men så kom jag fram till biblioteket och  fick mina reserverade böcker av supertrevlig personal. Folk är överlag väldigt trevliga och vänliga här i Vadstena. Därefter provianterade jag lite på Coop och sen vändes cykeln hemåt.

I medvind.

Mitt i det grå täcket på himlen kikade solen fram. Vallmo och blåklint blommar som om det snart vore midsommar och på åkern skuttade två rådjur runt.

Ibland behövs det inte mycket för att det ska bli medvind i stället för motvind.

Det gäller att vända perspektiv.

H får mig att alltid att vända perspektiv. Han stöttar och peppar när jag tappar modet. Herregud vad jag älskar honom!

alle
Det gäller att se ljuset i tunneln.

Ännu en dag i paradiset

Underbart att komma hem till en rött hus på landet. Helgen har varit fylld av kärlek och samvaro, läxläsning och jobbsökeri, sovmorgon och gemenskap.

Nu är det måndag. Förmiddagen har ägnats åt jobbsökeri och påklädning. Jag har ledvärk och ont och har ett enormt sömnbehov. Sover 8-10 timmar per natt. Jag skyller på hösten.

Idag regnar det och är verkligen vill-sitta-inne-hela-dagen-väder. Och jag måste inte gå ut! Vi har mat och jag kan hämta ut nya böcker på bibblan i morgon. Åh vad jag gillar de där sms:n som aviserar att det finns en bok att hämta.

Nu blir det lite uppiggande kaffe och veckans avsnitt av The Good wife.

Hoppas ni har det bra mina gullvippor <3

parontrad

Hemlängtan

Trött som ett snöre, men nöjd efter att ha börjat en väldigt bra projektledarutbildning. Pedagogisk och väl genomförd med en bra blandning av föreläsningar, diskussioner och workshops. Det är Wenell som håller i kursen.

Gårdagen började med en uppiggande snabbvisit på UF-kontoret och lite snack med tjejerna. Man blir så glad när man pratar om ungdomar och entreprenörskap! Det var en glad överraskning med  deras positiva respons över min glöd. Jag tänker inte på att andra faktiskt kan känna min passion för ungdomar och entreprenörskap.

Som bonus fick jag även byta några ord med en gammal skolkompis som jobbar på Almi.

Det är härligt att vara igång med diskussioner, utbyte av erfarenheter och lära sig nya kunskaper. Prata om modeller och faser. Använda sig av sina olika erfarenheter och använda en yrkesvokabulär.

Nu har jag hemläxa till kommande kursdagar. Bra med ny input och livgivande energi. Härligt att träffa nya människor med olika erfarenheter och kompetenser. Tänk vad kul det är att lära känna nya människor!

Att jag dessutom har fått umgås med båda mina söner har varit gott för mammahjärtat. Vi ses inte så ofta när de är vuxna och jag mest är i Östergötland.

Fast nu längtar jag lugnet på landet. Imorgon åker jag hem <3

En mulen måndag

Kärleken väckte mig med en puss 5.30 i morse, men man kan väl lugnt säga att jag inte var så mycket tjolahopp då. Jag är aldrig tjolahopp vid 5.30. Nåväl,  han kom iväg till jobbet och jag sov en stund till. Idag ända till 9! Jag behövde väl det.

Då min nuvarande status är arbetsökande ägnas förmiddagarna åt dylikt. Idag har CV blivit reviderad (efter tips från min coach hos trygghetsrådet) och därefter sökte jag 4 intressanta tjänster. Med paus för 11-kaffe var jag klar med jobbsökeriet vid 13-tiden. Resten av dan kommer min status att vara hemmafru.  Ni antecknar väl!

Jag gillar att vara hemmafru. Inte för evigt, men så där lite lagom. Det bor en hemmafru i mig. Vore jag inte tvungen att ägna mig åt lönearbete skulle jag vara hemmafru och mecenat åt unga entreprenörer.

Livet på landet passar mig. Jag har ett inre lugn som aldrig har funnits. Jag är lycklig och harmonisk, trots att det händer jobbiga saker runt mig.

Lycka är att somna tillsammans med Kärleken. Lycka är att leva med Kärleken.

Ute är det grått och mulet, men i mitt sinne lyser solen.

host

Ta vara på livet

Ibland händer det saker i verkligheten som inte  ventileras offentligt.
Ibland händer det saker som är jobbiga att hantera.
Ibland händer det saker som gör ont i själen.
Ibland händer det saker.

Jag är tacksam att jag är stark och att jag har någon som ger mig styrka när jag känner mig svag.

Ibland är livet skört.

Ta vara på livet och de du älskar.

noproblems

En pissdag

Förkyld
Ont i lederna
Huvudvärk
Oro
Känsla av otillräcklighet
Ledsen
Regnväder

Men så tänker jag så här:
Jag har inte haft en riktigt dålig dag på länge, så det var kanske dags nu. För utan dåliga dagar blir inte de bra dagarna riktigt bra.

Det kommer att ordna sig på jobbfronten, men det är jobbigt att leva i ovisshet.

Det naggar i kanten att bli bortvald. Att vara slutkandidat och komma tvåa flera gånger. Det finns de som säger att jag ska vara tacksam att jag blivit kallad till flera intervjuer och funnits med ända fram till slutet. Men det suger ändå att vara tvåa. Då kommer den dåliga förloraren i mig fram och jag hoppas man får ångra sina val.

Det är tufft när människor inte mår bra och man inte kan göra något. Oavsett om det är fysiskt eller psykiskt. Man kan bara stötta och finnas till hands.

Jag har min stöttepelare.
Som får mig att skratta åt eländet. Som får mig att torka tårarna. Som får mig att inse mitt värde. Som älskar mig som jag är. Som gör mig till en bättre människa.
Herregud vad jag älskar dig H!

Dagens inbokade möte med rådgivare plockade upp självkänslan från golvet och jag är fylld av nya idéer och ska gå en intressant kurs i höst.

Pissdagen är inte så illa trots allt. Det gäller att se ljuset i tunneln.

På vift

Arbetslöshet, närståendes sjukdom och oviss framtid är inte så mycket tjolahopp.

Trots det har jag aldrig varit så lycklig som jag är nu. Både kropp och själ är uppfyllda av lycka och harmoni.

Med Kärleken har livet fallit på plats. Jag är lugn och trygg och är förvissad om att saker och ting kommer att ordna sig.

Sommaren i lugn och ro på landet ( men ändå fylld av aktivitet) har varit precis vad jag behövde för att må bra.

Kärleken gör mig lugn. Vi ’klickar’ och tar fram det bästa hos varandra. Det är underbart att leva med en människa som gör mig till en bättre människa och som jag verkligen kan vara mig själv tillsammans med. Han står t o m ut med att jag snarkar.

Fast den här veckan befinner jag mig i Väst. Plikter att utföra och familjemedlem som behöver pysslas om.

Men det känns konstigt att inte ligga bredvid Kärleken och snarka.

ljus1

Söndagsrapport

Strålande solsken hela dagen. Igen. Vädret har nog inte fattat att det är september.

Fick sova ut och sen har dagen gått i ett.

Städa. laga mat. baka (surdegsbröd av egen surdeg) måla vindskivor. hjälpa Kärleken med bilen (jag är tack och lov inte tappad bakom en vagn även om jag inte har körkort) fixa så att en närstående får hjälp med en sak. plantera lite. vattna. packa. planera. lyssna på sportradion.

imorgon ska jag förvandla hemmafrulantisen till stadsråtta för några dagar.

Jag längtar redan tillbaka till ett rött hus på landet.

Det finns en frihet på landet som jag älskar. Det finns en frid som jag älskar. Det finns en man som jag älskar.

Livet på landet är livet.

plommon

Efit lördag 7 september 2013

Ett foto i timmen en av de sista riktiga sommardagarna. I ett rött hus på landet. I Östergyllen. Vi får väl se vad det här dagen har att bjuda på.

bild1
00-tiden
Fredag har blivit lördag och jag borstar tänderna. Som vanligt ser jag inte normalt ut när jag borstar tänderna.

bild2
01-tiden
God natt! Erkänn att ni imponeras av kvaliteten på bilden.

bild3
09-tiden
Halv 10 väcker Kärleken mig och säger att vi måste gå upp. Så därför ligger vi kvar och pratar en lång stund. Ute skiner solen och himlen är blå.

bild4
10-tiden
Oh härliga frukost. Stekt ägg och sallad. Mums!

bild5
11-tiden
Pyntad och påklädd. Idag blir det sommarklänning, för det är  fortfarande sommar. Även om vissa björkar envisas med att fälla gula löv!

bild6
12-tiden
Fika bör man.

bild7
13-tiden
Kommunicerar med finaste dottern.

bild8
14-tiden
Är Kärlekens lilla hjälpreda och målar brädor. Vita idag.

bild9
15-tiden
Jag målar, bonden harvar och Kärleken jobbar på taket.

bild10
16-tiden
Kärleken och grannen jobbar med taket och jag ger yttepytte handtag emellanåt.

bild11
17-tiden
Dags att laga lite mat.

bild12
18-tiden
Jag har varit på taket och hjälpt till (fantastisk utsikt, men ingen kamera med) och nu lyxar jag till det med ett glas verdicchio  denna ljuvliga sommardag.

bild13
19-tiden
Det är underbart att kunna vandra omkring barfota i trädgården och njuta.

Bonusbilder
bild14
Tittar man åt väster så ser man Vättern och i horisonten syns Västergötland.

bild16
Äntligen! Vilken lycka att upptäcka att plommonen är mogna.

bild15
20-tiden
Jag har flyttat inomhus, men Kärleken jobbar ute (så länge det är ljust ute). Jag satsar på tv i stället. SVT om någon undrar. Jag är ju penionärswannabee när det gäller tv.

Efter att ha landat i soffan glömde jag fullständigt att fota. Men vi skrattade och grät till en gammal favoritfilm: 4 bröllop och 1 begravning.

bild17
23-tiden
Himlen är fylld av stjärnor och det är magiskt vackert. Men det klarar inte min lilla kamera av att föreviga. Ni får hålla till godo med en bild på mörkret och gatlyktan vid postlådorna som skymtar genom träden från vårt sovrumsfönster.

God natt och tack för idag!

Och jag gillar kommentarer. Det är så många som bara smyger förbi. Säg hej vetja!