På något sätt
På något sätt har jag klarat den här dagen.
3 gånger har jag brutit ihop och börjat gråta. Det är många som sett att det var något galet med mig.
Utan Babs kramar och tröst hade jag inte fixat förmiddagen.
Och alla andra som visat sin omsorg och sympati. Både på bloggen, sms, mail, fb och på jobbet. Jag hade inte fixat tillvaron utan er. Tack!
Och jag är glad att eleverna har lov. Det hade inte funkat att vara normal med dem. Jag som har svävat på moln under de senaste månaderna har kraschlandat rejält. I morgon ska jag på föreläsningar och det ska förhoppningsvis fungera ok. Men jag bävar för styrelsemötet på kvällen. Det kan jag inte slingra mig ur; vi ska nämligen vara hos mig. Pust.
Jag vill bara lägga mig ner och dö. Fast det vet jag ju att det inte går. Men jag vill bara bort från allt ont som river och sliter i mitt inre.
Det här är det värsta jag varit med i hela mitt liv. Jag känner mig som Lotten i Jag älskar dig inte.
Hur tar man sig upp?
Man kämpar efter att hitta det inom sig som gör att man bara orkar. För att du har massvis med människor som älskar dig. Jag hade inte klarat mig utan dig, det är du som gjort mig till en stark människa för att jag alltid vetat att du är en stark människa.
Du är nog den starkaste människa jag vet. Du har klarat dig bra trots ett helvete med R och du har uppfostrat oss själv, du har gjort allt i ditt liv för andra människor men nu måste du tänka på dig själv, att hitta dig så att DU mår bra. Jag finns här. <3
Hej Finaste Inna. Jag tänkte skriva något vackert till dig men jag såg kommentaren som Sara skrivit. Vilken tjej!!! Bara det är ren och ärlig kärlek. Stor, stor kram.
Kjære Camilla. Jeg vil bare sende deg en klem, og fortelle deg at jeg føler med deg. Jeg har kost meg med å følge oppturene i bloggen din, og føler med deg i nedturen. -Men dette klarer du, og det kommer til å gjøre deg enda sterkere og enda rikere. Jeg skjønner du har mange som er glad i deg, gråt med dem. Tiden hjelper deg. Klem til deg.
efter regn kommer solsken.. allt har sin tid t om sorgen.. klyschor men sanna..
tänker på dig
kram
Önskar jag kunde säga att det går över, det som gör ont, om si och så många dagar, men det kan jag inte. Ibland går det ALDRIG över. Men en sak är säker och det är att smärta mildras för var dag som går.
Jag sänder dig en massa kraftkramar så att du orkar kämpa vidare efter din kraschlandning.