Tag-Archive for » smärta «

Då och nu

29 okt 2014 @ 16:40 by

Det där med träning har mestadels legat i malpåse sedan juni 2013, då jag fick hälsporre.

Hälsporre är ett jäkla skit!

Ibland har jag velat hugga av mig foten, så ont har jag haft. Hälsporren är dessutom orsaken till att jag fick trochanterit 🙁

Jag har knappt kunnat gå vissa dagar. Att ta mig till bussen på morgonen (en promenad på 1,6 km) har varit en kamp. Men jag har bitit ihop och vilat när jag kan.

Vilat

Vilat

Vilat

Simmat, cyklat och kört lite cross trainer en kort period.

Men mest har jag vilat. Foten är mycket bättre.

askahogen

Asken mitt på Askahögen.

Idag bestämde jag mig för att testa en sväng med mina gåpinnar. Precis när jag kommit utanför dörren börjar de prata på radion om hur viktigt att man reser sig ur soffan och rör på sig!

Jag travar iväg i raskt tempo på grusvägen och först känns det bra, men efter drygt en kilometer inser jag att det är meningslöst. Ont, ont, ont. Så det är bara att vända tillbaka. Skitfot! Långsamma promenader går däremot oftast bra.

Väl hemma vill jag inte gå in. Det är faktiskt ganska okej väder. Även om det blåser som sjutton. Jag kliver upp på Askahögen (som ligger ett stenkast utanför tomten)och tittar ut över vårt vackra landskap. Askahögen är den äldsta daterade högen, som  har  varit tingshög, i Sverige. Arkeologer har dessutom konstaterat att det varit ett platåhus på 900-talet. Det är svindlande när man tänker på hur det var här för 1000 år sedan. Det här är en otrolig historisk bygd.

Gården jag bor på är från 1700-talet. Vår hus byggt för närmare 200 år sedan. Det ursprungliga boningshuset är tyvärr helt förfallet. Jag som bott i stan större delen av mitt liv, men som är av bondesläkt, stortrivs på landet. Det är som att cirkeln är sluten.

Jag har hittat hem till slut.

Livet på landet gör mirakel.

Eller har det med ålder och klokhet att göra?

Eller att jag lever med rätt person?

Självklart spelar alla dessa faktorer roll.

Livets pusselbitar har fallit på plats. Ibland tar det lite tid.

Category: tankar  Tags: , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,  7 Comments

Sjukvård i Sverige 2014

28 okt 2014 @ 10:48 by

Dottern har haft besvär med huvudvärk under en period.

Igår blev det värre. Hon kämpade sig igenom arbetsdagen och bestämmer sig för att gå till jourcentralen för att få hjälp. Där händer inget. Förtvivlad hör hon av sig till mig (vi bor 25 mil ifrån varandra) och ber mig ringa 1177 och fråga om råd.

Jag ringer 1177 (sitter i kö en stund så klart) och beskriver dotterns symptom:
Blixtrande huvudvärk som strålar upp runt örat/tinningen med tryckande smärta. Vid örat finns en kula som  trycker så att det känns som huvudet ska sprängas samt att hon har svårt att hålla sig vaken.

Sköterskan på 1177 säger att dottern ska åka till akuten direkt med de symptomen.

Så jag ringer 112 för en ambulans, som kan ta henne från Hisingen till akuten på Östra sjukhuset. På 112 är de mycket sympatiska och de ringer upp dottern, som sitter på jourcentralen. En stund senare kör en taxi dottern till akuten.

På akuten vägrar man titta på henne!

Hon får besked att det har inte kommit någon remiss från jourcentralen så du får åka hem, ta två alvedon och en ipren och vila, så kan du ringa vårdcentralen i morgon!

Dottern som är rädd för att det är något allvarlig fel, som en tumör, får till svar av personen på akuten att hade du haft en hjärntumör hade du redan varit död! Knölen vid örat avfärdas som en inflammerad hårsäck, eftersom dottern har så mycket hår. Men knölen undersöks inte.

Dottern åker hem. Hon är både arg och ledsen och har så ont. Jag känner mig maktlös och förbannad på personal som inte kan visa empati och omsorg om människor som är utsatta.

Idag på morgonen får dottern en akuttid på vårdcentralen och efter några sekunder kan läkaren konstatera att dottern har en infektion i örongången och att knölen är en svullen lymfkörtel. Dessutom fick hon migränmedicin, eftersom hon haft så mycket besvär med huvudvärk.

Tänk om de hade besvärat sig att undersöka henne på jourcentral eller akuten igår!

Det absurda är att detta inte är en unik händelse. Det finns hur många händelser som helst om hur människor hanteras inom sjukvården.

Detta är svensk sjukvård 2014.

Bild från sjukvårdregionens hemsida

Category: tankar  Tags: , , , , , , , , , , , , , , , , ,  7 Comments

Kropp

19 sep 2014 @ 10:27 by

I hela mitt liv har jag varit frisk och stark. Sällan sjuk och i hyfsad form. Men har inte lagt mycket tid på att träna. Träna är tråkigt i min värld. Jag fått ett ryck då och då för att sedan hemfalla åt ingen träning alls. I långa perioder har jag dansat folkdans och det har varit motion nog.
egobild
De senaste åren har kroppen förfallit. Den ena krämpan efter den andra har smugit sig på. Eller snarare jag har förträngt att kroppen gör ont. Familjen har däremot fått höra mitt gnäll. Till slut tog jag mig i kragen och gick till läkare, där fick jag remiss till sjukgymnast och det var toppen. Jag blev lyssnad på och mina besvär är inte hittepå. Jag har: hälsporre (så ont att gå) åderbråck (ärftligt) trochanterit (orsakat av felbelastning p g a hälsporren. Gör jävligt ont. Mest när jag går) musarm (har varit min följeslagare i 10 år. Jag har vant mig) inflammation i axeln (ont ont ont) nerv i kläm i ryggen (kommer och går, gör skitont) På toppen av det framfall, övervikt och synfel. Ja, närsynt har jag varit i 40 år, så det är ju mer som en egenskap.

trana

Tant har fått börja hos sjukgymnast. Tant simmar i simhallen med andra tanter på dagtid. Tant gör övningar för axel, arm och höft varje dag. Visst är jag avundsjuk på de som kan springa och gå utan smärta. Men jag får göra det bästa med mina förutsättningar.

Fy farao vad jag ångrar att jag tagit en frisk kropp för given. Fy farao vad jag ångrar att jag bara bitit ihop och kämpat vidare, trots att jag haft ont.

Men nu ska jag vara snäll mot min kropp. För den ska hänga med i några år till.

onlysolutions

Category: tankar  Tags: , , , , , , , , , ,  2 Comments

Lösenordsskyddad: ego e

23 Nov 2010 @ 16:57 by

Det här innehållet är lösenordsskyddat. Vänligen ange ditt lösenord nedan för att visa innehåll:

Category: sorg  Tags: , , , , , , , , , , , ,  Ange ditt lösenord för att visa kommentarerna.

Jag drunknar

03 Nov 2010 @ 14:02 by

För 3 månader sedan visste jag inte att Kärleken fanns. Han betraktade mig på avstånd, men hade ännu inte tagit kontakt.
Jag längtade efter någon att älska, men var ändå tillfreds med livet. Glad och harmonisk.

Så dök han upp i mitt liv. Jag föll som en fura. Har aldrig upplevt så himlastormande kärlek.

Och nu är det nattsvart. Det känns som att jag drunknar.

Jag sugs ner i ett hål av nattsvart smärta.

Har jag huvudvärk tar jag en alvedon.  Bryter jag benet blir det gipsat.

Men hur gör jag med ett krossat hjärta?

Smärtan är så kraftig. Det gör ont både fysiskt och psykiskt. Det bränner i mig.

Jag vill bara lägga mig ner och dö.

Vad har jag gjort för ont för att må så här?

Category: sorg  Tags: , , , , , ,  3 Comments

På något sätt

01 Nov 2010 @ 18:36 by

På något sätt har jag klarat den här dagen.

3 gånger har jag brutit ihop och börjat gråta. Det är många som sett att det var något galet med mig.

Utan Babs kramar och tröst hade jag inte fixat förmiddagen.
Och alla andra som visat sin omsorg och sympati. Både på bloggen, sms, mail, fb och på jobbet. Jag hade inte fixat tillvaron utan er. Tack!

Och jag är glad att eleverna har lov. Det hade inte funkat att vara normal med dem. Jag som har svävat på moln under de senaste månaderna har kraschlandat rejält. I morgon ska jag på föreläsningar och det ska förhoppningsvis fungera ok. Men jag bävar för styrelsemötet på kvällen. Det kan jag inte slingra mig ur; vi ska nämligen vara hos mig. Pust.

Jag vill bara lägga mig ner och dö. Fast det vet jag ju att det inte går. Men jag vill bara bort från allt ont som river och sliter i mitt inre.

Det här är det värsta jag varit med i hela mitt liv. Jag känner mig som Lotten i Jag älskar dig inte.

Hur tar man sig upp?

Category: sorg  Tags: , , , , , , , ,  5 Comments