Tag-Archive for » platåhus «

Då och nu

Det där med träning har mestadels legat i malpåse sedan juni 2013, då jag fick hälsporre.

Hälsporre är ett jäkla skit!

Ibland har jag velat hugga av mig foten, så ont har jag haft. Hälsporren är dessutom orsaken till att jag fick trochanterit 🙁

Jag har knappt kunnat gå vissa dagar. Att ta mig till bussen på morgonen (en promenad på 1,6 km) har varit en kamp. Men jag har bitit ihop och vilat när jag kan.

Vilat

Vilat

Vilat

Simmat, cyklat och kört lite cross trainer en kort period.

Men mest har jag vilat. Foten är mycket bättre.

askahogen

Asken mitt på Askahögen.

Idag bestämde jag mig för att testa en sväng med mina gåpinnar. Precis när jag kommit utanför dörren börjar de prata på radion om hur viktigt att man reser sig ur soffan och rör på sig!

Jag travar iväg i raskt tempo på grusvägen och först känns det bra, men efter drygt en kilometer inser jag att det är meningslöst. Ont, ont, ont. Så det är bara att vända tillbaka. Skitfot! Långsamma promenader går däremot oftast bra.

Väl hemma vill jag inte gå in. Det är faktiskt ganska okej väder. Även om det blåser som sjutton. Jag kliver upp på Askahögen (som ligger ett stenkast utanför tomten)och tittar ut över vårt vackra landskap. Askahögen är den äldsta daterade högen, som  har  varit tingshög, i Sverige. Arkeologer har dessutom konstaterat att det varit ett platåhus på 900-talet. Det är svindlande när man tänker på hur det var här för 1000 år sedan. Det här är en otrolig historisk bygd.

Gården jag bor på är från 1700-talet. Vår hus byggt för närmare 200 år sedan. Det ursprungliga boningshuset är tyvärr helt förfallet. Jag som bott i stan större delen av mitt liv, men som är av bondesläkt, stortrivs på landet. Det är som att cirkeln är sluten.

Jag har hittat hem till slut.

Livet på landet gör mirakel.

Eller har det med ålder och klokhet att göra?

Eller att jag lever med rätt person?

Självklart spelar alla dessa faktorer roll.

Livets pusselbitar har fallit på plats. Ibland tar det lite tid.