Archive for » september 5th, 2011«

Överväldigad

05 sep 2011 @ 19:01 by

Jag hade bestämt mig för klänning idag.

När jag vaknade hörde jag regnet, men bestämde mig för klänning ändå.

Klänning och barfota är liksom jag.

Regnställ likaså.

Hela dagen har jag blivit gratulerad. Jag är helt mållös.

Telefonsamtal, sms, kramar, glada tillrop i korridoren, mail, hälsningar i bloggen och över 200 grattishälsningar på facebook.

TACK!!!

Jag är så glad och känner all värme och omsorg från alla vänner nära och fjärran.

Ni vet inte hur mycket er uppmärksamhet betyder. Jag inser att jag inte är ensam och värdelös.

Sonen hade lagat middag till mig när jag kom från jobbet och han hade dessutom diskat. Frivilligt. Jag ska nog fylla år varje dag 😉

Det som gladde mig mest var nog blommorna som stod på mitt skrivbord i morse. Från finaste Minna. Något jag absolut inte förväntat mig, men som  betyder så mycket. Det lilla i vardagen. De små sakerna vi gör för våra vänner. För att glädja utan att förvänta oss motprestationer. Jag har verkligen fina kollegor och vänner.

Att mina barn och elever är bäst vet ni ju =)

En bit choklad, ett glas vin och soffhäng med Idol blir mitt firande. Efter en heldag med jobb, massor av pratande och möten är det skönt med lite ensamt lugn. Fest blir det på lördag 🙂

Grattis Inna. Nu är det bara 4 år kvar till 50 =)

Category: ego  Tags: , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,  6 Comments

46

05 sep 2011 @ 5:13 by

Idag är det 46 år sedan jag föddes. Liten, skrynklig och rödhårig.
Min fars kommentar var: är den fule ungen min!

Men det gick över:  jag är varken liten, skrynklig eller rödhårig idag =)

1972 var jag så här bildskön:

Idag så här:

Jag är fortfarande lillgammal, snusförnuftig och naiv, tror gott om alla och säger vad jag tycker. Jag sjunger när jag jobbar och pratar med mig själv. Jag blev skolfröken som jag drömde om 1972 och jag är lika rädd för att bli ensam och utanför som i första klass.

Jag tycker fortfarande att fiskbullar inte är mat. Första skoldagen vägrade jag gå in i matsalen, där man serverade just fiskbullar. Jag blev en ökänd matvägrare och fick sitta i skamvrån, för att jag vägrade äta maten som Tant Maj slevade upp på tallriken.

Skrattrynkorna är ett bevis på att jag levt ett lyckligt liv. Även om både kropp och själ har skavanker så tycker jag om mig själv.

Och jag tycker om att fylla år.

Frukost på sängen av man och barn är ett minne blott. Tack och lov!
Jag är inte alltid solsken på morgonen om man säger så 😉

Igår var det tårtkalas med familjen och på lördag blir det lite kalas med vänner.

Fast idag blir det en helt vanlig arbetsdag med mina underbara elever.

Category: tankar  Tags: , , , , , , , , ,  8 Comments