Archive for » juli 31st, 2012«

Tankar på egen hand

Ensam hemma.

Smaka på orden. Ensam hemma.

Den som lever ihop med barn 24/7 eller har unga vuxna i sitt hem vet vad jag talar om. Att vara ensam hemma är såååå skönt emellanåt. Sonen har åkt till kusten och vi är lika nöjda både han och jag 🙂

På jobbet märks det att det är semestertider.

Jag har tid att läsa ikapp och försöka bli insatt i olika saker. Planera och fundera.

Jag har tid att följa med vad som händer i London samtidigt som jag läser, skriver och diskuterar.

Även om jag inte har fullständigt teknisk kompetens är det ändå jag som ska ta de formella besluten och då är det tryggt att ha goda rådgivare samt en livserfarenhet och intuition att förlita sig på.

Jag stortrivs på mitt jobb.

I skrivande stund är Kärleken på väg hem från sin resa. Strandsatt i Paris på en flygplats sedan i morse. Stackare, men han har semester så han kan sova ut ordentligt i morgon i alla fall.

Trots att vi har haft kontakt varje dag han har varit i USA så saknar jag och det är inte samma sak att messa och prata korta stunder när man är van vid långa samtal varje dag. Så jag hoppas att det snabbt blir fredag. Ibland suger det med distansförhållande och andra dagar är det perfekt 😉

 

Silver till Sara och Vega idag! Grattis!

 

Annat som jag har funderat på är:

Om man är en helt vanlig svennebanan och inte har råd att får maten hemlevererad, tvätten tvättad och hemmet städat för ett antal pickadoller varje vecka får man sköta det själv. Oavsett om man lever i ensamhet eller tvåsamhet är det ingen annan som  städar, tvättar, handlar eller lagar mat. Det är oftast lättare att leva i tvåsamhet, men är ingen garanti. Jag vet av egen erfarenhet. Som gift fick jag cykla med tunga matkassar på styret, för min man sa att jag fick skylla mig själv att jag inte hade körkort och han tänkte minsann inte slösa bensin på att köra mig till affären. Men maten åt han gärna. Och handla vägrade han göra.  Nu har jag svårt att förstå att jag accepterade det, men då var det helt normalt i min kuvade värld.

Som ensamförälder har jag burit hem många tunga matkassar med trötta armar och numera har jag en dramaten ( Roland heter han) att stoppa varorna i. Eller så ber man sin vuxne son hjälpa till att bära.  Jag har funderat på att testa Linas matkasse, men man behöver ju ändå handla hem väsentligheter som toapapper, kattsand, mjölk, bröd och kaffe. Linas matkasse känns som lyx, men ändå en lyx jag har råd att unna mig nu. Någon som har testat?

Vardagen kan vara förödande tråkig och det är många gånger man önskat att man kunde rymma från allt ansvar. Framför allt när man har ensamt ansvar för barn och tonåringar 24/7. Men man klarar av det och står ut och man älskar sina ungar överallt annat för kärleken till sina barn är det starkaste som finns och vardagen är livet. Man kan inte välja bort vardagen. Barnen blir vuxna och flyttar hemifrån och en dag är man helt ensam.

Det liv jag har är det jag har. Jag kan inte välja bort det, utan jag får göra det bäst av det jag har.

Livet består av val. Medvetna och omedvetna val.

Livet består av konsekvenserna av våra val.

Vi kan inte göra saker ogjorda, men vi kan dra lärdom av dem och  förhoppningsvis inte upprepa samma misstag.

Utan fel lär vi oss inget. Men ibland är lärdomen smärtsam.

Med positivt tänkande blir livet lättare att hantera. Det har jag också lärt mig. En positiv tankespiral är bättre än en negativ!

Det värsta som jag kan tänka mig är att bli bitter och gnällig. En otrevlig energitjuv som dränerar andra på energi.

Nej fy farao för bitterhet.

Sen vet jag att jag är lyckligt lottad som har ett stimulerande och roligt arbete och en frisk och stark kropp. Men utan utbildning, framåtanda och erfarenhet hade jag aldrig fått mina jobb.  Jag har varit beredd att ta vilket jobb som helst och jag har flyttat för att få jobb. För att inte tala om perioden när jag jobbade 160% och pluggade 50%. Då fanns det ingen fritid om man säger så. Det kommer jag aldrig att göra om. Men det gav mig kunskap, erfarenhet och jobb.

Nu ska jag ta av bh:n och lägga fötterna på bordet. Fötterna på bordet är ett tabu för mig. Men nu är jag ensam hemma 🙂

Tisdag = allsång på Skansen och ingen som klagar över att jag sjunger 🙂

Tacksam

Jag är ett blindstyre. Har varit glasögonorm sedan fjärde klass. Det är ju typ 10 år sedan eller nåt 😉

Har fått progressiva glasögon. Det är väl en tecken på att man inte är 17 längre eller?

Åderbråcken plågar mig av och till, men är överkomligt. Fan att jag skulle brås på farfar när det gäller sånt. Annars var farfar den bästa förebild man kan ha.  Och landstinget betalar bara operation om man har besvär som bensår, så ska jag operera får jag hosta upp minst 25 000.

Höften värker och gör ont när jag går. Ibland. Men det hör till degenereringsprocessen.

När jag är stressad och har för mycket att fundera över får jag huvudvärk.

Hängbröst, fläskmage och rynkor kan jag omfamna som en del av livet.

När jag uppfattas som attraktiv och någon tycker att jag är sexig blir jag smickrad och tacksam.

Det behövs inte så mycket för att stärka självkänslan. Eller sänka den.

Den där självkänslan som hela livet byggt på det yttre och inte det inre.

 

MEN

Jag har en kropp som är frisk, stark och fungerar.

Jag står ut med småkrämpor (som är ganska ok när man är äldre än man vill erkänna)

Jag är ändå lyckligt lottad som har en frisk och stark kropp som är sällan sjuk.

Det är jag oerhört tacksam över.

Tack livet för att jag har en frisk kropp och en positiv syn på livet!