Blog Archives

Narnia

Kung Caspian och skeppet Gryningen (Narnia III)

Genom en magisk tavla transporteras syskonen Lucy och Edmund återigen till landet Narnia, denna gång med deras odrägliga kusin Eustace i släptåg. Väl där återförenas de med Kung Caspian ombord på det mäktiga skeppet Gryningen. I Narnia hotar en ondskefull dimma att sluka landet och med hjälp av Caspian, musen Ripipip och resten av den modiga besättningen måste Lucy, Edmund och Eustace slåss mot nya faror för att återigen rädda landet från undergång.

Jag älskar C.S Lewis böcker om Narnia. Har lärt mina barn att älska berättelserna. Diggade tv-serien som gjordes på 80-talet och har självklart sett film I och II nu på 2000-talet.

Så när Sara och jag skulle gå på bio blev det varken Änglagård eller Svinalängorna. Utan Narnia III.

Recensionerna har varit svala, men jag ger ett högt betyg. Filmen engagerar. Man får både skratta och gråta. Jag gillar kampen mellan gott och ont. Det handlar lika mycket om att växa upp, ta ansvar för sina handlingar och framför allt att våga vara sig själv.

Men det handlar även om kampen mellan det onda och goda i oss själva.

Alla människor har ont och gott i sig. Sen är det olika hur vi handskas med våra goda och onda sidor.

Våga vara dig själv. Tro på din förmåga. Visa omsorg om andra.

Det var filmens budskap för mig.  Och det var precis vad jag behövde ikväll.

Gillar du Narnia-böckerna? Gillar du Liam Neeson?
// där har Mia och jag något gemensamt =)

Se Kung Caspian och skeppet Gryningen!

Det bästa är när eftertexterna rullar och vi hör ledmotivet. Då säger Sara: det låter f*n som EMD. Men det kan det ju inte vara.

Gissa vilka som sjunger ledmotivet? Jo EMD =)

Det går över

Du sa att inget är beständigt.
Att allting går itu, men det går över
Det går över om en stund.
Just nu, denna sekund är du & jag,
vi är det enda vi behöver
men det går över. Det går över.

Det går över mitt förstånd, det är den känslan som jag har
Den är obeskrivbar, onaturlig, helt underbar
Men den går över, tro mig.
Det går över. Det går över.

Det som höll dig här, det som gör mig hel
Är det som ingen annan ser och hör
Tänk om kärleken bara når en del
Och vi är dom som hamnar utanför

I vår egen värld, tänk om vi har fel
om det vi ser är ögonblick som dör
Tänk om kärleken inte vill ha oss mer
Om du och jag har hamnat utanför
I en egen värld, tänk om vi har fel

Inget är beständigt, Men allting går igen,
tills det går över. Det går över om en stund
Då stöter vi på grund.
Vi är ett öppet sår, som inte längre blöder
Men det går över
Men om inget är för evigt
Kan det finnas nånting där som ännu glöder
Det går över. Ja, det går över
Det som höll dig här, det som gör mig hel
Är det som ingen annan ser och hör
Tänk om kärleken bara når en del
Och vi är dom som hamnar utanför

Jag kämpar med att jaga bort vemodet. Det finns hela tiden i bakgrunden. Jag gör mitt bästa för att vara glad och närvarande. Jag vet inte om det är julen som har plockat fram vemodet. Eller om det bara är morgonens ensamhet som lockar fram ångesten. Jag vill bara bli av med klumpen i magen. Mina älskade ungar gör att livet är gott trots min ledsamhet. De är de finaste. Jag är så stolt över dem och älskar dem över allt annat.

Grubblar jag för mycket? Kanske? Det är väl för att jag inte fått svar på mina frågor.

Det enda jag önskar är ett avslut öga mot öga.

Så jag kan gå vidare.

Är det en orimlig begäran?

När alla vännerna gått hem

Mitt i allt vemod  så mår jag  bra.

Alla mina barn är hemma.

Hemmet är fullt av prylar, kläder och människor. Prat, tjafs och musik. För att inte tala all disk min avkomma producerar högt och lågt.

Det är svårt att dra sig undan och vara ensam med  sina tankar.

Den enda stund jag är ensam är på morgonen med kaffe, dator och radio =)

Min dator ockuperas i tid och otid övrig tid på dygnet.

Människor, mat och kalas.

Ikväll har jag haft vänner hemma.

Vi har spelat spel, druckit vin och haft det så kul tillsammans. Att bli bekräftad och bekräfta sina vänner är så värdefullt. Att någon ser mig i ögonen och säger att jag är bra betyder mycket för min självkänsla. Någon som lyssnar på mig och som ger goda råd får mig att lämna den negativa stigen.

Goda samtal, skratt och trams.

Presenter och tårta till Perra, som fyller år i dag.

Perra som inte ville bli uppvaktat, men som blev glad för att jag ordnade kalas.  Så klart.

Dagens 40-åring
Bilden tagen på midsommarafton 2004. Perra äter färskpotatis med vaniljglass. Gissa hur gott han tycker att det är? Det är samma fest när han dansar sönder min stol och ramlar in i snåret med brännässlor. Det var tider det =)

Imorgon är det kalas igen. Då firar vi den blivande 20-åringen. Med mormor och morfar, kusiner och släkt. 20-åringen har beställt porterstek och chesecake. Så gissa vad som står på menyn? Hinner vi så blir det bio på kvällen. Om vi kan komma överens om film =)

Årets första sammanfattning

1. Gjorde du något i år som du aldrig gjort förut?
Smakade på Vätternkräftor^^

2. Höll du några av dina nyårslöften?
Hade inget löfte. Mitt sista nyårslöfte gav jag nyår 2000 och det verkställde jag. // Det löftet var att jag skulle skilja mig. 1/1 2001 blev det bestämt.

3. Blev någon/några av dina vänner föräldrar i år?
Nej

4. Årets dödsfall:
Min tro på Kärleken.

5. Vilka länder besökte du?
Norge och Danmark.

6. Är det något du saknar år 2010 som du vill ha år 2011?
Lycklig kärlek som håller.

7. Vilket datum från år 2010 kommer du alltid att minnas?
…  svarta lördagen 30 oktober…

8. Vad var din största framgång 2010?
Att jag vågade be om hjälp när det var kris kanske?

9. Största misstaget?
Att jag trodde på H när han bedyrade sin kärlek och när han sa att han ville bli gammal med mig och att han ville att jag skulle flytta in hos honom…

10. Har du varit sjuk eller skadat dig?
Nej, frisk som en nötkärna, förutom kärlekssorgen.

11. Bästa köpet?
Bredbandet =)

12. Vad spenderade du mest pengar på?
Boende

13. Gjorde någonting dig riktigt glad?
Kärlek

14. Vilka sånger kommer alltid att påminna dig om 2010?
One , Fuck You, Waka waka, love the way you lie, skaka rumpa…

15. Var du gladare eller ledsnare i år jämfört med tidigare år?
Först gladare, sen mer ledsen än någonsin…

16. Vad önskar du att du gjort mer?
Det vete sjutton…

17. Vad önskar du att du gjort mindre?
Gråtit.

18. Hur tillbringade du julen?
Med mina barn <3

19. Blev du kär i år?
Ja…

20. Hur många one night stands?
Inga

21. Favoritprogram på TV?
Sporten kanske?

22. Hatar du någon nu som du inte hatade i början av året?
Nej

23. Bästa boken du läste i år?
Jag älskar dig inte av Christina Stielli. En bok som berör mer än man vill.

24. Största musikaliska upptäckten?
Mina godingars förkärlek till allsång, trots att somliga inte kan sjunga =)

25. Något du önskade dig och fick?
Ja, men det gick ju som det gick…

26. Något du önskade dig men inte fick?
Kärlek som består…

27. Årets bästa film?
An education

28. Vad gjorde du på din födelsedag 2010?
Vilade ut efter efter en underbar födelsedagsfest kvällen före…

29. Finns det någonting som skulle gjort ditt år ännu bättre?
JA

30. Vad fick dig att må bra?
Samvaro med underbara människor.
Kärleken…

31. Vilken kändis var du mest sugen på?
RW, alltid RW

32. Vem saknade du?
Kärleken

33. De bästa nya människorna du träffade?
H och  Tofflan

34. Årets största:
Kärleken. Både den himlastormande förälskelsen och den djupa kraschlandningen.

35. Årets resa:
Den smärtsamma inre resan.

36. Årets snabbmat:
Sallad

37.Årets kärleksförklaring:
Till H, som fick mig att flyga högt av kärlek.

38.Årets fundering:
Är jag för mycket känslomänniska?

39. Årets jobb:
Teknikfröken.

40. Årets sommarparadis:
Ellös

41. Årets sport:
Allt på svt play =) Men mest skidor och friidrott.

42. Årets ajfan:
Krossat hjärta. Smärtsamt. Inget jag önskar någon annan att genomlida.

Dag 6 – Mina rädslor

Jag har i förra bloggutmaningen radat upp vad jag är rädd för.

Något jag har varit rädd för i hela mitt liv är att inte bli älskad.

Att bli avvisad.

Det är väl en rädsla många människor bär på.

Man kan väl säga som så att den rädslan har växt sedan jag blev dumpad.

Känslan av att inte duga.

Jag är rädd för att förbli ensam och ledsen.

Julnatt i vemod

Det har varit en fin julafton.  Exmaken har varit här och firat jul med oss, till barnens stora glädje. Julefrid och trevlig samvaro. Mina underbara ungar gör livet värt att leva. På kvällen har ungarna och jag spelat spel, moffat i oss godis, pratat och skrattat. Som vanligt har vi pratat i munnen på varandra, tramsat och tjafsat =) Trötta och slitna intog vi sen  horisontalläge i soffan med Tomten är far till alla barnen.

Men hela dagen har jag kämpat med en klump i halsen. En klump av återhållen gråt.

I mitt hjärta finns ett stort djup av vemod.

Gång på gång kommer jag på mig själv att tänka på H och längta efter honom.

Jag vill inte  längta och sakna!

Jag vill att han drar dit pepparn växer och mår bajs!

Att han inte älskar mig och har valt en annan har jag  accepterat, men jag har svårt att acceptera att jag blev  så avpolletterad som jag blev.

Det enda jag begär är att få ett sista samtal öga mot öga för att få ett avslut så att jag kan gå vidare och kunna må bra.

Men det var kanske för mycket begärt?

Är man inte feg om man gör slut i telefon och sedan säger att jag är ledsen om jag sårade dig, det var inte min mening, men mitt hjärta tillhör en annan och jag kan inte hjälpa dig i din smärta. Tack för mig. Jag vill inte veta av dig mer liksom.

Är inte det fegt av en vuxen människa?

Jag känner mig så värdelös som inte förtjänar något bra. Min självkänsla är minimerad.

Varför skulle du ragga på mig om du inte var klar med ditt förra förhållande?

Det hade varit bättre om du aldrig dykt upp i mitt liv.

Då hade jag varit betydligt lyckligare idag.

Tack för den julklappen liksom.

Julafton

Det är julaftons morgon.

Jag sitter tyst och ensam med min kaffekopp.

Den enda i familjen som är vaken.

Ute faller snön. Som om vi inte fått nog.

Idag ska vi inte utanför dörren, så det går nog bra.

Det är inte samma julkänsla som när jag var yngre.

Det främsta är att jag inte stressat så. Det fanns en liten tendens igår, men då sa Sara till mig att jag fick skärpa mig.

Jag har så fina barn. De är det finaste som finns i mitt liv. Utan dem vore jag  ingenting.

Jag hoppas att ni alla fina vänner och okända får en fin julafton. Var ni än är och oavsett om ni firar jul eller ej.

Julen handlar om gemenskap. Bjud in någon ensam. Ta hand om varandra och må gott.

Uppesittarkväll

Handlat mat i långa banor.

Handlat julklappar och födelsedagspresent.

Fixat, ordnat, pysslat och grejat.

Stressat.

Ätit hemgjord julkorv, brysselkål och potatismos.

Diskat, städat och plockat.

Fått hem Yngste sonen.

Nu ska ungarna fixa knäcken och griljera skinkan.

Hemmet är fyllt av väskor, högljutt prat, mina älskade ungar och skratt.

Jag är trött som ett snöre, men ungarna vill spela tp. Så en mamma offrar sig =)

Jag njuter av livet.

Tack och lov för mina älskade ungar <3

God morgon

Sitter ensam vid köksbordet med en kopp kaffe och försöker vakna till liv.

Ryggen tar kål på mig. Har fått tillbaka den där djävulska värken jag hade i somras. Den som H trollade bort med sina magiska händer. Jaja, det är väl bara att bita ihop. Värre är att huvudvärken från i går har kommit tillbaka. Jag hoppas verkligen inte att jag ska bli sjuk. Det passar sig inte.

Alltså, att vakna trött och eländig och känna sig bakfull, fastän det enda jag drack igår var kaffe och mineralvatten! Har hjärnan drabbats av synapskollaps? Eller är det julstressen som visar sitt fula tryne?

När Sara har vaknat ska vi ut och handla. Ännu mera mat. Några klappar. Sen kommer Yngste sonen hem och då låser jag dörren. Ungarna ska fixa julgodis. Baka lite kakor. Fixa skinkan. Mysa.

Imorgon ska vi inte gå utanför dörren. Kyrkan är stängd för renovering, så det blir inget besök. Annars gillar jag att gå till kyrkan på julaftons förmiddag. Det ger mig frid.

Exmaken och en av sonens kompisar är hembjudna till oss. Ingen ska vara ensam på jul. På juldagen kommer några vänner hit (en av vännerna fyller 40 och måste firas, fast det vet han inte) Och på annandagen fylls hemmet av min familj. 3 generationer av högljudda pratiga Mellbergs^^

För mig handlar  julen om gemenskap. Samvaro och tid med de som är viktiga. Presenter och kommersialism betyder allt mindre. Jag är lyckligt lottad som har en familj.  Som har råd att köpa julmat och ge gåvor. Inga dyra julklappar. Inte många. Men jag kan. Det är inte alla förunnat. Vårt land är fyllt av människor som får varken julmat eller julklappar. I stället för att köpa dyra presenter till varandra borde vi tänka mer på vår nästa. Det är inte värdet av paketet som är det viktiga, utan tanken. Och solidaritet är viktigt för ett samhälle.

Min själ är fylld av både glädje och vemod. För en månad sedan trodde jag inte att jag skulle känna så mycket glädje. Sorgen över att ha blivit lurad av en svekfull man finns i mitt sinne, men den bleknar. Jag fattar fortfarande inte varför han skulle klampa in i mitt liv och förföra mig, om han ändå inte var klar med det gamla. Och inte lär jag få några svar heller.

Min fantastiska dotter är så klok och mogen.

Jag (45)  sitter och gråter över svekfulla karlar och 20-åriga dottern säger:

”nej du är INTE naiv, nu tänker du som sårade Camilla. Du är en underbar människa och precis som alla andra förtjänar någon som ger dig allt. Du har mycket kvar av ditt liv och du behöver inte leta när det inte är det du vill. Hitta dig själv som du behöver och sedan kommer du att våga ge dig ut igen

Bara för att H är en idiot och T och pappa, betyder ju bara att det finns bättre, eller hur?”
// H ,T , pappa är det tre förhållanden jag har haft i mitt liv.
En annan sak som hon säger när jag förvirrat undrar om det är jag som har förstorat allt, att det är min bild av historien som jag delar med alla (sant i f s) och den kanske inte stämmer. Men då säger hon att alla tycker att han är en idiot. Jag behöver inte ta honom i försvar.
Hur har jag fått en sån klok dotter?
Lite mer kaffe och sen en varm dusch så ska vi sparka igång den här trötta damen.
Nu kör vi!

pyspunka

eller likt en ballong som luften gått ur.

Jag hade såna ambitioner på väg hem från jobbet.

Glad och euforiskt planerade jag först att baka julkakor och sedan ta en kvällspromenad.

En promenad iklädd min nya reflexväst jag fått i julklapp av Lärarförbundet.
// väldigt smart julklapp om du frågar mig.

En promenad i mörkret med kameran i högsta hugg.

Men efter att ha handlat lite, ätit middag och duschat så gick luften ur mig.

Jag blev tröttare än tröttast.

Ledsna tankar snurrar runt i huvudet.

Jag gör mitt bästa för att jaga bort dem.

Nu är jag ledig i 16 dagar.

Imorgon ska ingen väckarklocka ringa.

För jag är tom.