Blog Archives

Fullgjort dagsverke

Hösten är inte min favorittid.

Jag gillar visserligen hög klar luft, färgspelet i naturen, vandring i skogen, bär och svampplockning, skaldjur och skörd.

Men jag avskyr regn, grå himmel, regn, dimma, fukt, regn, kyla, och mörker.

Mest avskyr jag pissregn i november. Både kompakt mörker och regn som gör att man kämpar med leta fram sitt inre solsken.

Och jag tänker inte be om ursäkt för att jag avskyr kompakt mörker, gråväder och pissregn!

Dagen började ganska ljus och utan regn i lilla Paris. Men sen ju längre norrut jag åkte desto mer regn. Och man skulle kunna tro att någon lagt en grå filt över himlen. Bläää. En kopp kaffe hos Peter och Mia när jag mellanlandade i den lilla köpingen förbättrade humöret. Tack!

Tack och lov för kreativt och stimulerande inomhusarbete^^

Tack för att jag kan sätta mig vid dukat bord och avnjuta en god måltid varje dag när jag kommer hem från jobbet. Du är en ängel Johan <3

Tack för att jag bor i ett demokratiskt land där jag kan tillämpa yttrandefrihet.

Kvällsrapport

Så är den här arbetsdagen avklarad.

Skitväder på morgonen. Jag avskyr pissregn på hösten. Trött som ett snöre på bussen i morse. Undrade hur sjutton jag ska orka en hel arbetsdag. Men så kommer jag innanför dörren på jobbet och det är som att trycka på en knapp. Pigg och alert. Med fullt ös  avverkar jag möten och arbetsuppgifter hela dagen.

Jag är nog lite binär 😉

Samma behov av mat och sömn som Skalman.

Nyfiken, barnslig och vetgirig som Mamma mu.

Men tydlig och bestämd som min farmor. Denna pragmatiska kvinna som med sin villkorslösa kärlek och bit ihop attityd givit mig inre styrka.

Jag tror på assertiv kommunikation.

Nu ska jag ägna mig åt envägskommunikation. Konsumera första avsnittet av tredje säsongen av Downton Abbey.

Länge leve Internet!

 

Gudarna gråter

Det regnar som f***n.

Åh vad jag älskar hösten.

*N O T*

Status

Förkyld

Trött som ett snöre

Ösregn

Gummistövelväder

TGIF

God morgon typ

Nu kör vi mina gullvippor <3

Trött

Några dagar i skogen var allt som behövdes.

Förkylningen har klamrat sig fast igen. Mest är jag trött och orkeslös. Det känns som att allt jag gör går i show motion. Flera gånger har det bara snurrat. Jäkligt frustrerande när huvud och kropp inte är på samma våglängd. Men jag är seg och kämpar på. Inte fan kan man känna efter och stanna hemma från jobbet när man är lite orkeslös. Det som håller mig hemma är riktig magsjuka och hög feber. Magsjuka kan jag inte komma ihåg när jag hade sist. 20 år sen eller nåt. Jag är av segt virke.

Mycket att göra som vanligt. Somnade på bussen.

Bästa sonen hade lagat middag  och trött mamma kunde sätta sig vid dukat bord.

Jag har världens bästa barn <3

 

Nu ska jag vårda min vetgirighet och se på Vetenskapens världsvt play. Tack och lov för play.

Jag ser ju så lite på tv. Jag fattar inte hur folk orkar följa all skit om hemska Hollywoodfruar, bonnläpp söker blygdläpp och allt vad det heter. Kalla mig fördomsfull. Men jag står för vad jag tycker.

God afton min gullvippor <3

Vila sig i form

Idag har jag verkligen försökt att lyssna på Hulda och vila mig i form.

Jag har struntat i att städa och skura. Dammsugartanten i mig skriker inombords, men jag klarade det.

Jag har dock handlat, vattnat blommor, röjt i köket, diskat och lagat mat. Pannbiff, potatismos, sockerärtor  och lingon. Gott! Sen blåbärspaj och vaniljsås till dessert. Gottgottigottgott! Fick ju order om att äta kolhydrater och fett 🙂

Orken är minimal, men jag ska göra mitt bästa ute i skogen.

Men det suger fortfarande att vara förkyld.

 

Tofflan undrar vilken dag som är favoritdagen.

Jag fick fundera länge.

Jag älskar måndagar och de möjligheter som finns. En ny oskriven vecka med nya äventyr som väntar runt hörnet. Jag är pigg, utvilad och förväntansfull.

Men jag älskar nog fredagar lite mer.  Sista arbetsdagen i veckan. Jag slappnar av på ett helt annat sätt och kan vara uppe så länge jag vill och vet att jag har sovmorgon dagen som kommer efter.

Den sämsta veckodagen är torsdag. Då är jag oftast trött som ett snöre och det är segt att ta sig upp. Torsdagstrött är ett begrepp i min värld.

På söndagar är jag oftast vemodig. Söndag är förknippat med avsked och den känslan finns fortfarande inom mig. Jag känner mig ledsen och ensam och saknar. Bästa sättet att sänka en människa är att ignorera henne.

Men lyckligtvis är den känslan bortblåst på måndag morgon!

Imorgon är en ny dag!

Fredag kväll

Arbetsveckan är avklarad. Intressant och utvecklande. Herregud vad jag får uppleva. Jag har mycket att tänka på om man säger så. Tack och lov att jag har ett inre lugn när det stormar. Det här är inte ett jobb för hysteriska personer. Även om jag känner att jag börjar få lite grepp om jobbet, så är jag fortfarande nybörjare och gör mina misstag. Det viktiga är att dra lärdom av dem. Det är skönt att man kan diskutera och klargöra saker. Och jag är tacksam för att jag får stöd och råd av de som har både kunskap och erfarenhet.

Tänk hur fort saker kan förändras.

Från aktiviteter i Göteborg och samvaro med kärleken varje helg till solokvist i Småstad. Samvaro med katten typ. Och det är okej. Faktiskt.  Det gäller att gi slipp som man säger på norsk. Gå vidare. Lägga bakom sig. Allt har sin tid. Ibland funderar jag på om jag kunnat agera annorlunda. Inte ställa krav. Inte konfrontera. Inte säga vad jag känner och tycker. Inte ventilera öppet. Men jag kan inte stryka medhårs hela tiden och anpassa mig efter andras känslor. Jag måste tänka på mig också och vad som är bra för mig. Varför ska jag utplåna mig och vara andra till lags hela jävla tiden? Om jag upplevs som jobbig och orättvis så att man måste radera mig från sitt liv får man göra det valet. Jag är värd bättre än lögner. Punkt.

Människor och relationer är svårt.

Men jag lever hellre ensam än i en lögn. Visst sjutton längtar jag efter tvåsamhet, men till vilket pris? Och som jag sagt förut. Hellre ensam i celibat än enstaka lösnummer. För mig handlar det om respekt för mig själv.

Den här helgen har jag inget inplanerat. Tack och lov. Jag är trött som ett snöre och den där jävla förkylning som tror att den får bo hos mig kan dra någonstans. Hur kul är det att vara snorförkyld och vara på äventyr i skogen. Håll tummarna att det inte regnar.

I morgon ska jag ha sovmorgon. Även om jag vaknar tidigt måste jag inte gå upp 6. Det är guld värt för en b-människa. Jag kan ligga kvar och somna om. Fika med pojkarna på stan. Shoppa lite. Borde investera i ett par nya regnbyxor. Mina har några år på nacken om man säger så. Funderar om jag kan få med mig sonen på bio. Skönt med en oplanerad helg.

Men nu ska jag bara varva ner och inte tänka jobb. Får se hur länge jag orkar hålla mig vaken 🙂

Trevlig helg mina gullvippor <3

Plus & minus

Det är verkligen ett stort plus att komma hem och sätta sig vid dukat bord och bli serverad middag varje dag! Jag har världens bästa son. Ja, jag är lyckligt lottad som är mamma till tre fantastiska människor.

Det suger att bussen är nästan en halvtimme försenad p g a vägarbete. Det suger ännu mer att det regnar.

Så dagens lärdom.

Visst är det härligt att få en utskällning. Eller inte. Men sånt hör till jobbet.  Först blev jag bara pissed off, men det är aldrig bra att bemöta i affekt. Och jag vet att det inte är en personlig utskällning, utan det gäller min arbetsroll.

I stället började jag utforska vad som hänt, varför, vem eller vilka som är ansvariga samt se över min egen roll. Vad hade jag kunnat göra bättre och hur ska jag hantera saker i fortsättningen? Det hjälper inte att bli illa berörd, förbannad eller ledsen. Jag tänker dock inte ta skit när det är obefogat.

Jag är nybörjare och har man inte någon manual eller tydliga instruktioner blir det fel. Är man dessutom överhopad med arbete och har för få som kan utföra det går ekvationen inte ihop. Vad ska man prioritera? Oavsett hur man prioriterar blir någon missnöjd.

Som vanligt är ledordet kommunikation.

Jag fascineras av hur olika människor kommunicerar och jag är tacksam för all jävla skit jag tagit mig igenom för jag har fått kunskap och erfarenhet som gör att jag vågar hantera svårigheter. Jag är inte lika ömhudad och mån om att bli omtyckt av alla längre. Jag vågar ta en diskussion. Men jag hoppas att jag är tillräckligt lyhörd och att man inser att jag försöker se till helheten och att det är allas bästa som är målet.

Tack och lov att jag jobbat i skolans värld så länge, så jag är van att trolla med knäna 🙂

Proxy

Hej mitt  namn är Proxy 🙂

Jag jobbar som teamleader.

Som mellanchef är man inget annat än spindeln i nätet som hanterar resurser, dirigerar och förflyttar data precis som en proxyserver. Jag gillar mitt jobb. Det är dynamiskt och kreativt och kräver ständigt att jag gör mitt yttersta. Att jag känner mig lugn inför nya och kluriga arbetsuppgifter är väl ett tecken på att jag är på rätt plats. Jag ser det som ett privilegium att ha ett sånt utvecklande jobb. Jag är en liten kugge i ett jättestort maskineri och jag slås varje dag av hur omfattande och komplext det är.

Igår hade jag ett långt och givande samtal med dottern. Hon är så jävla klok och mogen. Har den självkänsla och bein i näsa som jag aldrig hade. Jag hade skitdålig självkänsla när jag var yngre. Just därför har jag jobbat aktivt med att peppa och stärka och lära henne att  stå på sig och inte ta skit.

Under den senaste veckan har jag haft flera goda samtal med båda sönerna. Jag har så kloka och förståndiga barn.  Jag inser att jag har lyckats med att uppfostra dem till goda empatiska människor. Att uppfostra tre tonåringar ensam var ett tufft arbete, men tillsammans klarade ungarna och jag det. Vi överlevde tonåren och jag blev vuxen på köpet jag också. Man växer genom svårigheter.

Att ha en hemmaboende vuxen son som sköter matlagning och disk underlättar tillvaron. Det är underbart att sätta sig vid dukat bord när jag kommer hem.

Idag känns det verkligen som höst. Lite vemodigt. Men jag är nöjd med min sommar. Många klagar över att det regnade så mycket, men jag har haft tur som fått ganska mycket sol och värme också. Att kärleken tog slut var väl inte det bästa slutet på sommaren, men livets vägar är outgrundliga. Och jag mår bra, även om det känns lite tomt ibland. Jag är nöjd med mitt liv som det är nu.

Efit måndag 3 september 2012

En helt vanlig arbetsdag i fröken chefs liv. Vi får väl se vad den här måndagen bjuder på 🙂


06-tiden
Frukost på g i min nya fina blender. Smoothie is da shit.


07-tiden
Väntar på bussen.


08-tiden
Med kontoret på fickan kan man jobba var som helst. Som att ringa samtal för att lösa problem  i väntan på anslutande buss.


09-tiden
@work. Där jag löser problem, delegerar, letar, finner, diskuterar, telefonerar, korresponderar, undersöker, kommunicerar  samt producerar x antal muggar med kallt kaffe. Mitt skrivbord börjar se ut som vanligt 🙂


17-tiden
På väg hem från en härlig arbetsdag. Min lilla padda underlättar onekligen för mig. Så jag fortsätter att jobba på bussen hem.


18-tiden
Äta sig lite middag som består av gårdagens rester. Det smakar lika gott idag. Tack och lov att sonen aldrig vill äta uppvärmd fisk 🙂


19-tiden
Eftersom jag var för trött igår blir det en dejt med snabeldraken idag. Jag måste ju leva upp till mitt rykte som dammsugartant 🙂


20-tiden
Historienörden i mig har en högtidsstund framför tv:n. Vetenskapens Värld är ett favoritprogram. Idag var det jätteintressant. Missade du programmet? Kolla på svt play!


21-tiden
Sally vill också kolla på nyheter. Fast mest vill hon gosa.


22-tiden
God natt typ. Slut i rutan helt enkelt. Dags för skönhetssömn så jag är en pigg och alert fröken chef i morgon.

Over & out <3

Och Du, lämna en kommentar. Det är så trist med alla som bara smyger förbi. Jag blir  jätteglad för alla kommentarer^^