Blog Archives

Ett foto i timmen torsdag 18 februari 2016

En helt vanlig arbetsdag i kontorsmusens liv.

Jag arbetar sedan i somras som studie- och yrkesvägledare, praktiksamordnare och administratör samt är chefens hjälpreda på Vadstenagymnasiet: en liten kommunal gymnasieskola med elever från hela landet. Mycket att göra och många bollar i luften. Ett  fantastiskt roligt jobb. Efter många år som lärare plockar jag nu russinen ur kakan. Jag får jobba med ungdomar, dela med av min kunskap och erfarenhet, men slipper förbereda lektioner och sätta betyg 😉

bild1
05-tiden

Det är okristligt att gå upp 5.40. Punkt.
Varje morgon tar jag en sup av den magiska ingefärsdrycken, apelsinjuice samt D-vitamin, magnesium, msm svavel samt smärtstillande och anti-inflammatorisk. Jag som alltid undvikit piller in absurdum. Tiderna förändras.

bild2
06-tiden

På väg till jobbet. Idag är det inte cykelväder.

bild3
Bonusbild

Som ni ser snöar det 🙂

bild4
07-tiden

Ensam på kontoret första timmen. Jag hinner göra mycket på den tiden. Även att ta en selfie 🙂

bild5
08-tiden

Administratören jobbar.

bild6
09-tiden

APL-samordnaren jobbar. Skickar avtal om utlandspraktik.

bild7
10-tiden

Dags för lite fikapaus i personalrummet.

bild8
11-tiden
Går igenom alla fria grupper i schoolsoft, så att de är korrekt uppdaterade.

bild9
12-tiden

Nu ska det smaka bra med lunch.Magen är inställd på mat vid 12.30.

bild10
13-tiden
Som admin betraktas jag som skolans Schoolsoftexpert. Det jag inte kan läser jag mig till, så lärarna får den hjälp de behöver. Nu har det fått en ny modul att jobba med. Learning by doing gäller 🙂

bild11
14-tiden
Bokar biljetter till HT14 som ska på vinterpraktik i 3 veckor.

bild12
15-tiden
Hela dagen har jag haft en strid ström av personer som behöver hjälp med än det ena, än det andra. Nu är det lugnt och stilla en stund innan arbetsdagen är slut.

bild13
16-tiden
Morgonens ymniga snöfall har upphört och övergått i töväder på hemvägen.

bild14
17-tiden
Messar med Annie.

bild15
18-tiden
Vi tittar (mannen lyssnar) på dokumentären om Ted Gärdestad och jag gråter mycket. Teds musik har spelat så stor roll i mitt liv. På olika sätt.

Jag blir jätteglad om Du lämnar en kommentar. Det är så trist med smygisar 😉

Hej

Livet pågår för fullt oavsett om jag bloggar eller ej. Det är skönt. Det riktiga livet är viktigare än det digitala.

Jag funderar inte så mycket på hur jag ska vara. Jag bara är. Jag är tacksam över livet. Tacksam över vardag. Tacksam över kärleken.

Tiden susar förbi med fullt ös på jobbet. Jag gillar att det är sån variation och att jag gör nytta. Att jobba med ungdomar är det bästa jag vet.

Som vanligt är jag trött som ett snöre varje morgon, men det övervägs ändå av att jag slutar ganska tidigt eftersom jag är på jobbet före 7. Det är så underbart att slippa de långa resorna.

Väder som man förtjänar?

Nej skitväder!

Storm, snöglopp och regn. Inget kul alls om man cyklar över slätten. Jag AVSKYR motvind. Men veckans solsken och fågelsång ger hopp om vår.

IMG_3997

Veckan har även innehållit körövning, middag hos svärmor, kaffe med grannen, sedvanliga samtal vid köksbordet ( åh vad jag gillar dessa stunder)  omplacering av pensionspengar på banken ( underbart med personlig bankkvinna)  läkarbesök ( tänk det tog bara 4 veckor från att  jag ringde  till jag faktiskt träffade en läkare. Tur man inte är dödssjuk)  biobesök med grannarna, veckohandling på City Gross, trädgårdsarbete, läsning av bra bok samt värk from hell. Jag överväger allvarligt att byta kropp.

IMG_3998

Nu har bonussonen anlänt för pappavecka. Det är alltid lika gott när han kommer. Jag har lagt fram kläder för morgondagen och gjort i ordning lunchlåda. Rutiner gör vardagen lättare.

Kvällen avslutas framför tv:n med Kampen om tungvattnet.

Sov gott mina gullvippor <3

Efit fredag 29 januari 2016

Veckans sista arbetsdag. Bästa dagen med både jobb, familjemys och insikt om två lediga dagar framför som hägrar. Mannen är på tjänsteresa så det är bara bonussonen och jag hemma.

bild1
05-tiden
Nej, jag är inte pigg när klockan ringer 5.40. Det är omänskligt att gå upp så här  tidigt, men jag gör det. Varje arbetsdag.

bild2
06-tiden
Fredagsfrukost. Apelsinjuice. Ingefärsavkok. D-vitamin. Magnesium.

bild3
07-tiden
Det är mörkt ute, men man ser att det ljusnar. Idag tar jag det lugnt och är på jobbet först 5 över 7.

bild14
08-tiden
Kontorsmusen har checkat in och jobbar för fullt med dokument, mejl och svarar i telefon. Notera min fina samling av lunchlådor i hyllan 🙂

bild5
09-tiden
Har skrivit ut  avtal och dokument inför utlandspraktiken som ska undertecknas. Bäst att märka min penna, så den inte försvinner 😉

bild6
10-tiden
Fikat är avklarat och jag beundrar tulpanerna i personalrummet. De är vackra, trots att de är orange 🙂

bild7
11-tiden
På med studievägledar-hatten. Dags för vägledningssamtal om livet efter studenten  med en elev.

bild8
12-tiden
Går igenom listan för HT14 som ska iväg på praktik om en månad. De flesta har fixat plats, men några behöver lite pepp.

bild9
13-tiden
Nu är veckans lönearbete avklarat och jag beger mig hemåt.

bild10
14-tiden
På vägen hem införskaffade jag fredagstulpaner. I färg som kommer att matcha morgondagens dukning. Kalas för familjens  nyblivna 18-åring står på schema för morgondagen.

bild11
15-tiden
Efter 4 månaders uppehåll är det kul att spela lite wordfeud igen. Utmanar en vän som brukar ge bra motstånd.

bild13
16-tiden
Det är grått och tråkigt väder ute. Vinden tilltar. Undrar hur mannen har det på resan hem från Danmark ikväll?

bild12
17-tiden
Laga mat är min lott idag. Ja de flesta dagar. Det är nackdelen med att vara en skicklig kock. Fast det är jag som bestämmer matsedeln. En fördel så klart. Ja, jag skämmer bort man och bonusson. Men jag slipper skotta snö, fixa med bilen och snickra. Och världens bästa man tar oftast hand om tvätten.

bild15
18-tiden
Maten är klar! Stekt kyckling, klyftpotatis, sallad och creme fraichesås. Det smakade underbart gott.

bild16
19-tiden
Middagen är uppäten för länge sedan. Bonussonen och jag sitter och pratar om skola, utbildning och framtid. Han ställer frågor och jag är så glad att jag kan samtala så länge med den unge mannen som mest hänger framför datorn.

bild17

20-tiden
Självklart bänkar jag mig framför tv:n när klockan  slagit 20.00. På spåret är ett måste för en kusnkapsnörd

Som vanligt blir jag glad om du lämnar en kommentar. Det är så trist med smygisar.

Vardag och val

Oxveckorna tuffar på, men även om helgerna svischar förbi allt för fort , så är jag lyckligt lottad som har ett roligt jobb att gå till. Det är varierat och givande. Det bästa är att jag får jobba med ungdomar.  Nu är det bråda  tider med Öppet hus, skuggning av program och gymnasieval. Mitt i all rekrytering av nya elever jobbar jag intensivt som APL-samordnare för att skicka iväg elever på praktik  både när och fjärran. Härligt!

160118b

Efter jobbet i måndags trampade jag min röda Puch till kroppsreparatören för behandling. Det är som exorcism. Gör ont som satan, men fungerar. Han fokuserar på att rätta till det som orsakar smärta i kroppen. I stället för sjukvården som bara behandlar symptomen. Om man ens får någon läkartid.  Jag är tacksam att det finns alternativ behandling.

I söndags ägnade vi knappt 2 timmar åt veckans inköp. Det är så praktiskt att storhandla på söndag morgon.  Sen tillbringade vi ett par timmar i köket åt att laga mat för den kommande arbetsveckan. Det är smart att ha inköp, matsedel och maträtter för flera dagar klara när båda jobbar heltid. När man bor på landet vill man inte flänga iväg till affären i tid och otid.

Igår jobbade jag   13 timmar. Öppet hus.  Härligt att träffa ungdomar och deras föräldrar. De mest långväga kom från Göteborg och Stockholm.  Ja, vi har elever från hela Sverige trots att vi inte har riksintag. Än.

Fastän att jag somnade vid 21 igår var jag trött som ett snöre i morse. Jag kommer aldrig att bli en morgonmänniska. Men jag föredrar att börja tidigt, så därför är jag på jobbet runt kvart i 7 varje morgon.  Jag gillar lugnet och jobbar alltid mest effektiv före lunch.

Nu är det kväll och jag ska titta på Vänligen Lars Lerin. Vilket ljuvligt program.

God natt mina gullvippor <3

Jag duger som jag är

Livet blir bara bättre ju äldre jag blir. Om man bortser från att människor jag älskar går och dör. Den smärtan och sorgen är något jag inte kan välja bort, utan bara acceptera och lära mig att leva med.

Jag märker av det kroppsliga förfallet, men får ingen ångest av det och provar dieter, tränar som besatt eller solar solarium. Nej jag accepterar livets gång och gillar min kropp och själ.

Livet har sin gång.

bild1

Det enda jag sörjer är att jag inte varit tillräckligt snäll mot kroppen när jag var yngre så nu har jag värk varje dag. Alla som haft hälsporre eller har reumatism vet vad jag pratar om. Värk som begränsar och påverkar min rörelseförmåga och träningslust. Men jag cyklar minst en mil varje vardag när vädret tillåter. Alltid något.

Jag äter allt. Ja, om man bortser från fiskbullar, lutfisk, svamp och pulvermos. Det är inte mat.  Lamm undviker jag så mycket jag kan. Klarar inte smaken. Men. Jag äter både socker och vetemjöl. Utan att skämmas för att jag inte följer någon diet. Jag äter massor av grönsaker och fisk och är sällan sjuk. D-vitamin och magnesium stoppar jag i mig varje dag samt en shot av det välgörande ingefärsavkoket.

När jag var smal hade jag komplex för att jag var tjock och nu när jag är tjock gillar jag min kropp och tycker att den är riktigt okej.  Du förstår,  jag är överviktig, men har inget problem med det.

Var och en blir salig på sin tro och ingen behöver tala om för mig vad jag ska göra för att må bra. Precis som jag inte predikar för andra hur de bör leva.

Jag är tacksam att jag aldrig varit rökare. Jag är tacksam att jag är envis. Jag är tacksam att jag är känslosam.

Jag är en människa med fel och brister som  andra. Jag strävar efter att bli en bättre människa och lära mig av mina misstag.

Tack och lov att man lär sig av sina misstag.

Jag har lärt mig att våga vara tydlig och rak. Att inte låta andra trampa på mig. Jag har blivit mer ödmjuk. Jag har lärt mig tillit. Jag har blivit tryggare och inser att det finns människor som tycker om mig precis så jag är.

Jag lever här och nu, men har ändå drömmar för framtiden. Drömmen är att bo i solen under vinterhalvåret och hemma i Sverige på sommaren.

Jag vill ha höns och en katt innan jag kolar vippen. Men det vill inte mannen. Tur att min mamma lärt mig att tålamod är en dygd 😛

Jag drömmer om att skriva en bok, men vet inte vilken av mina idéer jag ska satsa på. För jag har flera synopsis. Allt har sin tid.

Men tills jag vet fortsätter jag leva i nuet och planera för framtid. Jag är en planeringsmänniska. Älskar att organisera och förbereda tillställningar och mässor. Planer och körschema är min melodi. Sen är jag bra på att ta saker på uppstuds. Men har man en grundstruktur, en plan, är det lättare att vara flexibel.

När man är 50 bekymrar man sig inte så mycket över hängbröst och degig mage på badstranden. Det är bara på med bikini och njuta av sol och bad!

Jag duger som jag är!

bild3

Hej på er!

Ja, men så är det redan  ny arbetsvecka. Jag hade tänkt att blogga flera gånger under förra veckan, men av det bidde det intet.  Men jag är väldigt bra på att torrblogga 😛

Det jag hade tänkt att blogga om var:

*vilket kul jobb jag har. Det är ett privilegium att jobba på gymnasiet. Jag älskar dessutom att mina arbetsuppgifter är så varierade.

*att jag är ingen morgonmänniska oavsett hur många timmar jag sover. Trots det är jag på jobbet före 7.

*jag vill inte vara beroende av andra, så jag ogillar när jag inte kan cykla, utan får åka bil och buss till och från jobbet.

*det går bra att cykla i -13, med bra kläder, dubbdäck och vindstilla. Bäst är grusvägen hemma på landet.

*att det är skitjobbigt att både gå och cykla på gatorna i stan som täckta av is med lite grus utslängt här och där. Stor halkrisk.

*hur mycket jag gillar tiden efter 16.00. Tiden som jag själv äger.

*hur tacksam jag är över livet.

*vad skönt det är att ha vuxna barn.

*vilken frihet en cykel ger.

*så härligt med familjemiddagen på fredag kväll. 3 generationer mumsade tjälknöl och potatisgratäng, inkokta päron och vispgrädde. Huset var fyllt av glädje, skratt och gemenskap.

160118a

Dottern har varit på besök. Hon kom på torsdag kväll. På lördagen körde vi hem henne till Karlstad och sov över. Ett besök på IKEA ingick. Inte vad mannen drömt om, men han körde snällt dit. Jag har  investerat i en stor ugnsform, gryta på 8 L, servetter och ljus. Ny badrumsmatta och gästhanddukar blev det också.

160118b

Bonussonen har mammavecka och det är bara mannen och jag i huset. Jag måste erkänna att det är lite skönt med varannan vecka-livet. Denna vecka är det dessutom gräsänkevecka, då mannen besöker kunder ute i landet. Såna dagar passar jag alltid på att laga mat som bara jag gillar såsom rotmos, rotsellerisoppa, linsgryta och kycklingsallad m avokado och oliver.

Nu ska jag krypa ner i sängen med min bok. Underbart.

Som vanligt delar jag med av mitt liv på Instagram @caramellberg

God natt mina gullvippor <3

Snö, värk och hummer

Så är årets första vecka till ända. Den har präglats av kyla, snö, värk och trötthet.  Vet inte om det är alla helger eller vintern som skapar all trötthet? Kroppen är full av inflammation och jag kämpar med att stå ut med smärtorna. Det påverkar också orken. Eller är det att jag börjar bli gammal?

IMG_3471

Det tar tid att komma iväg på morgonen. Lager på lager under, termobyxor och fjällkängor, mössa och vantar utanpå. Jag känner mig som en Michelingubbe. Men vägrar att frysa. Vågade bara cykla till jobbet  i måndags.  Inte riktigt väder för cykel, trots dubbdäck och superpannlampa. Snälla mannen har kört vägen genom stan och släppt av mig på morgonen. Så jag har suttit på kontoret redan 6.40. Även om jag inte är någon morgonmänniska är det skönt att vara tidigt på jobbet. Jobbar som mest effektivt när jag inte blir störd av varken telefon eller kollegor 🙂

Och fördelen med att börja tidigt är att jag kan gå hem tidigare.

Vi har haft en lugn hemmahelg utan något inbokat eller gäster. Bara mannen och jag. Såna helger behövs också. Nästa helg blir det huset fullt igen. Härligt.

Igår kväll blev det hummer till middag. Hummer som pappa fiskat. Mums. Tack för bästa julklappen pappa <3

IMG_3487

Annars har jag mest tittat på skidåkning, läst och vilat. Fikat med grannen och haft sovmorgon. Varit på City gross och veckohandlat.  Hängt upp ny mat till småfåglarna och tittat förtjust på alla små vänner som dyker upp. Herregud jag kommer inte ha några problem att bli pensionär 🙂

Men än så länge är det lönearbete som gäller. I morgon kommer eleverna. Då blir det extra kul på jobbet.

Jag är tacksam att jag har ett roligt och stimulerande jobb med en bra lön som jag kan försörja mig på. Jag är tacksam att jag har ett bra liv med familj och vänner att älska och bry mig om. Jag är tacksam över mat varje dag och ett vart hus att bo i. Jag är tacksam över att jag är född i en demokrati där fred råder.

Jag är lyckligt lottad.

Årets första arbetsdag

Det var oväntat lätt att studsa upp kvart i 6 i morse. Stackars mannen hade migrän, så han fick däremot ligga kvar i sängen.

Med pirr i magen trampade jag iväg. Det var  -9, gnistrande snö  och isgata på vår lilla grusväg. Men jag cyklade försiktigt och de nya dubbdäcken är toppen! Min nya superpannlampa lyser fantastiskt starkt och nu blir jag inte  bländad av bilarna. Det går att cykla till jobbet även på vintern. Så länge det inte är snöstorm. Men då får  jag väl ta bussen.

Lugnt och stilla på jobbet. Jag var där före vaktmästaren till och med.  Skönt med en mjukstart. Fast det tog 4 försök innan jag kom ihåg lösenordet till jobbdatorn 🙂  Jag har attesterat fakturor, tagit fram debiteringsunderlag, gått igenom vilka kurser som kopplas till varje  APL, svarat på mejl, rapporterat till SCN, ändrat semester till sjuk i december  och tagit hand om mina blommor som nästan hade dött. Svarat i telefon (ett enda samtal) Samt fikat och pratat 🙂

160104

Nu är det kväll och jag njuter av värme och mys inomhus. När man är på jobbet hela dagen blir kvällarna extra värdefulla. Tid att umgås med familj, laga mat, fika med grannen, pyssla i hemmet, läsa eller bara chilla med datorn. Jag är så tacksam att jag inte pendlar längre och kommer hem i vettig tid. Oftast är jag hemma före mannen och fixar middagen. Vi sitter länge vid matbordet och pratar om dagen och livet. Det goda samtalet i lugn och ro. Så jag är tacksam att jag kommer hem redan vid 16-tiden numera . Flera timmar tidigare än förut.

Efit söndag 3 januari 2016

Årets första efitdag. I år ska jag vara mer aktiv, både med efit och bloggande.

Igår vid frukosten satt mannen och jag och småpratade. Jag pratar om att jag funderar på att lägga ner bloggen. Jag har inte samma lust längre.
-Det är klart att du ska ha kvar bloggen! Den är ju du! Jag vill inte förekomma där, men det är klart att du ska fortsätta skriva. Skriva är din passion. Även om du inte ha så mycket blogglust just nu, så kommer den tillbaka.

Mannen har helt rätt.

Jag älskar ord och språk. Både det talade och skrivna ordet är min uttrycksform. Mitt behov av att uttrycka mina tankar och känslor har däremot förändrats. Min gräns mellan personlig och privat har förändrats.

Men jag älskar att skriva och förmedla tankar och känslor. Att kombinera detta med bilder från mitt liv är ett härligt sätt att dokumentera både vardag och helg. Jag brukar titta på gamla efitdagar och det är så kul att se och påminnas. Första efitdagen var redan 2004.

Nu kör vi!

bild1
08-tiden
Idag drar jag upp rullgardinen efter soluppgången. Ovanligt. Men jag är trött.

bild2
09-tiden
Trött som sagt, men ensam vaken. Så mannen är nog ännu tröttare 😉

bild3
10-tiden
En kopp te. Precis när jag tagit bilden ropar mannen på mig och jag kryper ner bredvid honom i sängen. Vi skedar och sover en stund till <3

bild4
11-tiden
Vi har tagit oss upp ur sängen och tar hand om tvätten. Jag viker den torra och mannen hänger den blöta.

bild5
12-tiden
Frukost eller så 🙂 Varje morgon tar jag en hutt med ingefärsshot, D-vitamin och magnesium, lite juice och en kopp kaffe. Oftast blir det ägg till frukost. Det är både gott och nyttigt.

bild6
13-tiden
Medan jag kollar på skidåkning byter mannen däck på min cykel. Nu blir det dubbdäck.

bild7
14-tiden
Visst är det vackert ute, men fyy så kallt. Jag vill ha värme. Jag är ingen vintermänniska. Kommer aldrig att förstå meningen med kyla och mörker.

bild8
15-tiden
Idag blir det långkok.

bild9
16-tiden
Om man bränner armen på het ånga kan man trösta sig med film när mannen åker till Linköping med sönerna.

bild10
17-tiden
Fortfarande film.

bild11
18-tiden
Så här kan man se ut. Lyfte på locket till grytan och brändes av ångan. Aj. Men ingen blåsa tack och lov.

bild12
19-tiden
Lite soppa till kvällsmat. Jag vill ha mycket timjan på ärtsoppa.

bild13
20-tiden
Nyduschad och kammad.

bild14
21-tiden
Det är -8 ute och snön gnistrar vackert. Jag är så tacksam att jag bor i ett varmt hus och kan vara inomhus i kylan.

Imorgon är det arbetsdag och väckarklockan ringer 5.40, så detta blir dagens sista bild. God natt!

Som vanligt blir jag glad om du lämnar en kommentar. Det är så trist med smygisar.

Mitt 2015

Som vanligt är det dags att sammanfatta och reflektera över året som gått. Med bara tre ord skulle jag sammanfatta 2015 som sorg, glädje värk.

Sorg
Sorgen har inte lämnat mig, men den är lättare att leva med. Vissa dagar gråter jag flodvis och andra ingenting. Jag har tagit mig igenom det värsta en förälder kan genomlida. Christian kommer alltid vara sörjd och saknad, men det gäller att minnas allt positivt och all glädje och kärlek vi fick under hans allt för korta liv.

En vecka efter min 50-årsdag dog min mamma, blott 70 år. Även om hon var skör och skröplig var det ändå ingen som såg det komma. Hon dog ögonblickligen hemma, då hon bara föll ihop i pappas armar och var död. På ett ögonblick blev pappa änkling och ska lära sig att leva ensam efter över 50 år i tvåsamhet. Men sorgen efter mamma är inte så stor som sorgen över Chrille. Jag har sörjt mamma så mycket i förväg. Min mamma försvann när hon fick en stroke för 7 år sedan och den pigga, glada, omtänksamma aktiva Ella förvandlades till en sjuk gammal tant som bara tyckte synd om sig själv. Eftersom mamma valt att gå ur kyrkan blev det en borgerlig begravning. En fin och positiv tillställning som hyllade mamma och där familjen kom samman på ett fint sätt.

Glädje
Jag har så många människor i mitt liv som ger så stor glädje. Jag är helt överväldigad över all kärlek som de ger mig.
Jag fyllde 50 i september och firade med flera härliga kalas och fester. Med bästa vännerna åt jag de godaste Vättern-kräftor en helt fantastisk solig och underbar helg  i augusti. Firade med hela stora familjen på självaste födelsedagen. Huset fyllt av 3 generationer med  långbord, kalasmeny, bubbel  och glädje. Kunde inte bli bättre.

Jag har haft så mycket att glädjas över under 2015. Barn som mår bra och har ett gott liv med jobb och stabil ekonomi och hälsa. Ett intressant och stimulerande jobb i Linköping som sedan byttes mot ett nytt roligt jobb på hemmaplan. Efter 15 års pendlande fick jag äntligen cykelavstånd till jobbet!

Jag trivs med livet på landet med mitt livs stora kärlek H. Vi har det bra tillsammans, både vardag och helg. Vi är bra på att ta vara på glädjen i det lilla och omfamna vardagen, även om den är grå och trist emellanåt. Vi har roligt tillsammans och han lockar mig till skratt v a r j e dag.

I november åkte vi till Teneriffa igen. Den här gången blev det hela 4 veckor i paradiset med sol, bad och kontemplation. Solsemester i november är toppen. Toppen var att två av våra ungar: Sara och Gabriel, gjorde oss sällskap under nästan två veckor.

Julen firades med familj från både öst och väst. Jag älskar att ha huset fyllt av familj och vänner, ordna kalas och bjudningar. Det härliga var att det blev en bra jul för pappa. Ja, för oss andra också. Toppen vore om vi kunde få min bror och svägerska att fira jul i Östergötland 😉

Värk
Ont överallt. Hälsporre i först ena foten, sen i den andra. Höftmuskelinflammation. Ont i axlar, armar och nacke. Ja, min kropp har blivit en riktig skitkropp. Men jag har i sedvanlig ordning vägrat gå till doktorn eller äta värktabletter, bara bitit ihop och gnällt. Började gå till en kroppsreparatör, som hittills fått ordning på mina fötter. Han konstaterade dessutom att jag har inflammation i bröstmuskulaturen, som strålar ut i armarna och det är därför jag har så ont. Orsaken till inflammationen är sorg.

Den 16 december cyklade jag omkull på vägen hem och skadade knät. Ont som satan. Envisa Inna vägrade gå till doktorn, men mannen och dottern tvingade mig till akuten, där jag blev röntgad och undersökt. Inget brutet eller avslitet., bara vätska i knät. Order om vila och att ha en god jul. Jag lydde doktorns order.

2015 var ett bra år. Jag har en stabil ekonomi, efter många tuffa år. Det är så härligt att kunna spara rejält och ändå leva ett gott liv utan oro för ekonomi. Att kunna unna sig det man drömmer om  och veta att vi har råd att resa och göra saker för andra, för att vi kan och vill.

Till slut de obligatoriska nyårsfrågorna 🙂

Gjorde du något 2015 som du aldrig gjort förut?
Lärde mig helt nya administrativa system på jobbet och hantera IKE (interkommunal ersättning) Tittade på fiskar på havsbotten från en ubåt.

Har du några nyårslöften?
Jag brukar inte avge några nyårslöften, men i år lovar jag att gnälla mindre och ta bättre hand om min kropp. Visst är det bra att vara envis, men det får inte gå ut över hälsan och de närmaste.

Vilka länder besökte du?
Sverige, Norge, Danmark, Tyskland och Spanien (Tenerife)

Bästa köpet?
Min MacBook Air

Vad var sämst?
All värk

Vad önskar du att du gjort mindre?
Gnällt över ont i kroppen. Bitit ihop.

Vad spenderade du mest pengar på?
Familjen.

Något du önskade dig och fick?
Ja. Både nytt jobb och barn som mår bra och har fast jobb.

Något du önskade dig och inte fick?
Nej, det kan jag inte påstå. Frisk kropp får jag när jag lärt mig att sluta bita ihop och faktiskt lyssna på vad andra säger och när sorgen släpper taget om kroppen.

Vad ser du mest fram emot med 2016?
Att livet på landet med min stora kärlek fortsätter på samma härliga sätt och att jag får en frisk och stark kropp igen.

2015 avslutas på bästa sätt tillsammans med vänner här hemma i ett rött hus på landet. I morgon är det 2016 och då ska vi fira Gabriel som fyller 16 år.

GOTT NYTT ÅR!