Blog Archives

Gammalt och nytt

Tre dagar på nya jobbet är avklarade och det känns bra. Trött så klart. Mycket nytt att lära sig, men ändå gammalt och vant. Även om jag har nya roller (min tjänst är ju tre i en) så är det bekanta uppgifter och en känd miljö, eftersom jag jobbat på gymnasiet i så många år. Det nya som är lite pirrigt är ekonomidelen. Men det är bara att göra sitt bästa och våga be om hjälp när det blir svårt. Det här kommer att bli bra.

Underbart att kunna cykla till jobbet. Herregud jag vinner 10 timmar i veckan på att slippa pendla. Tid att gå på yoga, umgås med familj och vänner och att göra vad jag vill. Underbart att ha ork när jag kommer hem.

Men visst känns det trist att lämna mitt nuvarande jobb. Jag stortrivs på Skäggetorpsskolan, men har valt att gå vidare med ett jobb där jag bor.

Annars är mitt fokus på kalas. På lördag ska vi på 6-årskalas. Nästa lördag har jag 50-årskalas med våra vänner. Nästföljande lördag fyller svärmor år och första lördagen i september är det min 50-årsdag med stort kalas för familjen. Jag planerar och skriver listor, gör körschema och korrigerar. Jag är älskar att planera och förbereda.

Men först ska jag jobba två dagar på ”gamla” jobbet. Tänk jag har varit på Skäggetorp sedan i december, inte så länge egentligen, men det känns ändå gammal och invant. Härligt att träffa mina härliga kollegor. Just kollegor och elever kommer jag att sakna. Men resorna kommer jag inte att sakna alls.

Tjolahopp mina gullvippor <3

Nya vägar

I 15 år har jag pendlat till jobbet.

Som längst har jag ägnat 4 timmar om dagen att ta mig till och från jobbet. Jag har tyckt att det är ok för att jag har haft ett roligt jobb (för det mesta) och varit tvungen att försörja mig och mina barn.

Men ibland suger det att lägga 15 timmar i veckan på att pendla. Man kan göra roligare saker.

Så jag har sagt upp mig. För att bli hemmafru.

IMG_9409

NEJ  😛

För att jag har fått ett nytt jobb!

I smyg har jag varit på flera anställningsintervjuer och blev erbjuden ett jobb på gymnasiet  som jag tackat ja till.

För jag trivs bäst med gymnasieelever. Jag är bra på vägledning. Jag är hyfsad på administration. Jag älskar att jobba i skolan, med ledarskap och kunskap, utan att sätta betyg. Jag gillar att vara mitt i verksamheten och samordna.

Det nya jobbet innebär studie- och yrkesvägledning, praktiksamordning och administration. En tjänst som gjord för mig.   En liten skola med familjär atmosfär. En UF-skola! Cykelavstånd!

Jag trivs jättebra på mitt nuvarande jobb. Har den bästa chefen.  Men min tjänst är en projektanställning som upphör i november, så det hade tagit slut ändå. Nu blir det lite tidigare.

Tänk jag ska cykla till jobbet!

Vilken lycka.

Ett foto i timmen torsdag 28 maj 2015

Torsdag i maj. Soligt, men småkallt kan man sammanfatta vädret. Arbetsdag.  Jobbar i skolan. Men har det ovanligt lugnt. För jag ska inte sätta betyg. Vilket är fantastiskt. Får förmedla kunskap och vägleda ungdomarna utan kursmål och betyg. Som att plocka russinen ur kakan.

bild1
05-tiden
Klockan har ringt (5.40) och rullgardinen åkt upp. Dags att vakna med andra ord. Jag är ovanligt pigg. Vaknade väl i rätt fas.

bild2
06-tiden
Pyntad och påklädd och redo för en ny härlig arbetsdag!

bild3
Bonusbild
Det är lätt att stå ut med motvind och kallt om händerna när man cyklar bland rapsfält och luften är full av lärkornas sång.

bild4
7-tiden
Snart kommer tåget som går till stan (Linköping)

bild5
8-tiden
Framme på jobbet och har kollat igenom morgonens mejl. Granskar texten till en artikel om tisdagens Kompetensbytardag, då jag följde en VD, för att knyta skola och näringsliv närmare varandra.

bild7
9-tiden
Dags för kontorsråttorna att fika. I personalrummet har kollega M dukat upp härliga fat och annat marockanskt hantverk som är till salu. Jag är väldigt sugen på det blåvita fatet.

bild6
10-tiden
Ut en sväng  för att uträtta ett ärende. Varje gång jag passerar gaveln på skolan tittar jag på Hjärtat (som skapats av ungdomar och en konstnär till minne av en ungdomsledare som tragiskt dog i en MC-olycka) och tänker på dess budskap.

bild8
11-tiden
Filar på en plan för studievägledning för elever i förberedelseklasserna. Ser kanske inte så kul ut, men jag gillar sånt här jobb! Fördelen med att ha eget kontor är att man kan lyssna på musik medan man skriver och funderar på innehåll.

bild9
12-tiden
Mitt i lunchen går brandlarmet och skolan utryms. Det är en anlagd brand och brandkåren kommer snabbt. Dessa j-a tonåringar som har huvudet under armen och inte inser vilka konsekvenser det kan få. Inget unikt för vår skola, utan tyvärr sker detta på många skolor runt om i landet. Till slut är brandkåren klara och vi kan gå in igen i skolan, där det luktar starkt av brandrök.

bild10
13-tiden
Lite försenat avslutas lunchen med en bit choklad och kaffe.

bild11
14-tiden
Elevens val om yrke och framtid med åk 8 och 9.

bild12
15-tiden
Arbetspasset av slutas med intressetest och personlighetstest, vars resultat diskuteras tillsammans. Ett givande pass.

bild13
16-tiden
Arbetsdagen avslutas med en stunds reflektion över mitt uppdrag.

bild14
17-tiden
Trött som ett snöre på tåget hem. Men jag vågar inte blunda. Vill inte hamna i Motala 🙂

bild15
18-tiden
Vi äter middag: varmrökt lax och färskpotatis. Samma som igår. Det räckte till lunchlåda också. Lyllos oss.

bild16
19-tiden
Jag lägger matvaror i frysen i uthuset och beundrar de fina aklejorna i rabatten på uthusets gavel.

bild17
20-tiden
Nyduschad parkerar jag både mig och dator i soffan för att se på engelsk deckare. En perfekt avslutning på denna dagen.

Tack för ditt besök OCH  snälla du  våga säg hej. Det gör inte ont att lämna en kommentar ;)

Tankar, förebilder och ord

Arbetsveckan som gick var fylld av människor och ord. Lärande samtal, utbyte av erfarenheter, tröstande ord, gapskratt, stilla fniss, föreläsning, allvarsord, skrivna ord.

Seminarium, workshop, möten, lektion, medarbetarsamtal. Framtid. Nutid. Dåtid.

11245057_380907382095506_2100757321_n

Sommarfest med jobbet. Mycket trevligt, men när man bor på landet blir det inte att vara kvar till sist längre, utan jag åkte hem tidigare än Askungen. Dock mycket nöjd och glad efter några timmar fyllda av skratt, vin, sång, prat, lek och mycket god mat.

Men höjdpunkten på veckan var mötet med gamla vänner. Babs 70-årskalas var precis så härligt  som jag förväntat mig. Skratt, tal, kramar, gamla minnen och nya upplevelser.  Babs är min förebild och idol och om jag har hälften av hennes energi och engagemang när jag är 70 50 kan jag vara tacksam. Hon är en fantastisk människa.

Sova på hotell med min älskade. Supersmarrig hotellfrukost. Den enda smolken i glädjebägaren var att min älskade man hade migrän from hell och tillbringade hela kvällen i sängen på hotellet. Stackare.

1527488_1428509510788891_474699002_n

Nu är det söndag kväll och dags att förbereda sig för en ny arbetsvecka.  Kort arbetsvecka. Långledigt. Tid att pyssla hemma. Vänner som kommer på besök. Tänk om vi kunde få lite rejäl värme nu. Jag vill njuta av våren utomhus utan att frysa. Mina odlingar vill ha värme.

Men annars är livet rätt gott ändå. Jag är både underbar och älskad 😉

Måndag igen!

Helgerna går alldeles för fort!
Det har varit härliga sköna dagar på landet. Jag har hunnit med allt jag planerade att göra. Tror att mannen är lika nöjd med sin helg.

11142880_842854892452466_969703567_n

Putsa fönster. Både mannen och jag tycker att det är aptråkigt att putsa fönster så därför blir det sällan. Typ när man skäms för att någon annan är vi försöker se ut genom rutorna. Med fönsterputsare går det dessutom som en dans. Den smartaste teknikpryl jag sett på länge.
Plantera om chiliplantor. Men först var det tvunget att inköpa jord och leta efter lämpliga krukor i uthuset. Nu har alla plantor dock stora krukor att växa och må bra i.
Rensa rabatter. Fy farao vad ogräset är snabbväxande. Men åh så skönt att klippa bort gammalt visset och kratta ihop löv och pinnar i trädgården.
Storhandla på city gross. Mannen fick sin vilja igenom så vi åkte till city gross på söndag morgon. Smart drag. Lite folk i butiken och fullt av varor. Hemma före 10.

Vi har dessutom hunnit med fika i sommarstugan med familj och vänner. Plockat vitsippor. Ätit massor av god mat. Druckit vin. Haft sovmorgon. Hånglat. Städat. Lämnat böcker på bibblan. Legat på soffan och läst. Pratat med grannen. Cyklat till andra grannen och köpt honung (kan inte bli mer närproducerat) planerat veckomatsedel. Legat i sängen och sett på film tillsammans. Sovit. Snarkat. Grejat i verkstan. Bytt däck på en bil. Diskat (tömt och fyllt diskmaskinen) Skördat årets första rabarber och bakat en smarrig paj. Samtalat om livet. Vårdat relationen.

11176212_368367703352707_437284933_n

Det har varit en bra helg. Men tänk om den kunde vara lite längre.

Om jag har tid och möjlighet går jag ibland in och vikarierar när det behövs. Jag vikarierar enbart i SO-ämnen. Hittills har det varit historia som gäller. Idag ska jag tampas med en 6:a i religion. Kul att ha den kontakten med elever. Men jag vet också att ska jag jobba som lärare är det gymnasiet som gäller. Eller vuxenutbildning. Men mest gillar jag den coachande delen av mitt jobb. Att få peppa och visa möjligheter, arrangera föreläsningar och studiebesök.

För övrigt innehåller den här veckan samtal med gymnasieskolan, verksamhetsstyrelse och heldag nationell utbildning kring hur man utvecklar studie- och yrkesvägledning i undervisningen. Härligt att få ny input från hela landet.

Sen undrar jag om det är för mycket begärt att önska sol och värme till helgen? Jag vill också kunna sitta ute i  solen.

Att följa sina drömmar

För varje dag som går inser jag hur viktig en förebild som Malala är.  En ung kvinna som ställer sig på flickornas sida. Som inte ger upp trots mordförsök.  I mitt arbete möter jag tjejer som aldrig fått gå i skola i sitt hemland. Tjejer som börjar skolan när de är 13+. Tack vare att de har flytt från ett land i krig och fattigdom och hamnat i Sverige. Det är svårt att sätta sig in i deras situation. I Sverige går alla barn, oavsett kön, föräldrar eller religion, i skolan. I Sverige är det fred sedan 200 år och vi har ett socialt skyddsnät (om än rejält naggat i kanten) som stöttar dess medborgare.

Malala-Yousafzai_Antonio-Olmos

Ibland hör man lite föraktfulla kommentarer om analfabeter som kommer  hit till Sverige och utnyttjar vår välfärd. Men man ska komma ihåg att det handlar om människor som flytt undan krig och våld. Vem vill leva på flykt från krig och död omkring sig dagligen? Solidaritet och medmänsklighet är det som gör oss till goda människor.

De som inte fått någon skolgång i sitt hemland har inte valt bort skola. De har inte fått välja. Det är inte självklart i hela världen att flickor ska få en utbildning. Så var det i Sverige en gång i tiden också. En sådan orättvisa  ska vi i dagens  jämställda Sverige motverka.

Jag lär mig nya saker varje dag i mina samtal med ungdomar som kommer från hela världen. De har samma drömmar om jobb och framtid som alla andra. Mitt jobb är att visa dem vilka vägar som finns för att nå sina drömmar. Men den som har ett annat modersmål än svenska måste kämpa mycket hårdare, så klart,  än en infödd svensk.  Varje dag upprepas mantrat svenska, svenska, svenska. Läsa, lyssna, prata. Men man kan nå sina drömmar om man jobbar hårt.

Jag ser det som ett privilegium att ingå i en verksamhet som varje dag strävar efter att göra livet bättre för andra människor. Att förmedla kunskap och stärka självkänsla och ge insikt om hur det svenska samhället fungerar. Vara tydlig och realistisk utan att släcka drömmar. Jag är en liten kugge i ett stort system. Det är en skön känsla att var den lilla kuggen. Jag är tacksam att kunna göra skillnad. Det räcker att jag kan få en ungdom att våga följa sina drömmar och jobba hårt för att nå sina mål.

Som 15-åring drömde jag om att bli lärare i religion och historia eller arkeolog. Jag blev varken det ena eller det andra, men har varit nöjd med de yrkesval jag ändå gjort. I över 25 år har jag jobbat  som pedagog och chef. Med ökad ålder och erfarenhet har jag allt mer att förmedla till andra.

Men jag vet fortfarande inte vad jag vill bli när jag blir stor.

Mitt jobb

Att jobba med ungdomar håller mig ung.  Man står ständigt på tå för leverera.

Högstadiet är nytt för mig. En utmaning som heter duga emellanåt. Ljuvliga vetgiriga ungar som ställer tusen frågor. Självgående tysta smarta tjejer som ifrågasätter om du inte levererar det de förväntar sig. Omogna kaxiga killar som är mer upptagna av kompisars gillande än faktiska färdigheter. En del med mycket tydliga mål, andra vet inte vad som händer om 10 min.  Energikrävande, men också energigivande.

Att jobba i skolan utan att undervisa är givande och kul. Jag får förmedla kunskap och färdigheter utan att sätta betyg.  Jag trivs i coachrollen. Att få mandat att sjösätta projekt, bolla idéer och väcka intresse. Visa vägen till framtiden. Ge hopp och stärka självkänsla.

Min titel är arbetslivskoordinator. Jobbet är mycket självständigt och är som en blandning av SYV, UF-lärare och coach.  Jag nätverkar mycket med näringslivet och gör mitt bästa för att förmedla kunskaper och erfarenheter till både personal och elever. Som att berätta för förberedelseklasserna om oskrivna regler på arbetsplatser, hjälpa 9:or att skriva CV och personligt sökbrev, ta med eleverna på studiebesök på arbetsplatser, bjuda in föreläsare, jobba med uppfinnarprojekt, planera yrkesdagar för högstadiet och mycket annat.

Men nu är det fredag kväll och jag ska äta tapas och umgås med min man!

Ha en fin helg mina gullvippor <3

640-ds-photo-getty-article-64-83-482278961_XS

Back in business

Ny vecka, ny månad, nya möjligheter.

febsno

Ovanligt pigg i morse.  Gick försiktigt ut till bussen. För även om det är mycket välplogat, så är det isfläckar under snön. Sen var tåget inställt och ersatt av buss. Lång väntan, trång buss och missat tåg i Mjölby. Nästan en timme för sent anlände jag på mitt kontor.

Hej staten bara för att ni inte vet vad ni vill med infrastrukturen och utreder i oändlighet, så behöver befintligt järnvägsnät underhållas. Det hjälper inte att Östgötatrafiken har nya tåg om rälsen är undermålig.

Härligt att vara tillbaka på jobbet. Jag är fortfarande matt och yr efter influensan, men det gäller att ha ett stadigt tag om skrivbordet 🙂 Lyckades koppla ihop min nya skärm och dockningsstation till datorn. Men ogillar alla sladdar. Dock är det skönt att ha stor skärm.

Givande samtal om entreprenörskap och yrkesliv på eftermiddagen innan det var dags att ta tåget hem.

Hem till ett tomt hus.

Den här veckan är jag gräsänka. Mannen jobbar borta. Trist, men mysigt när vi ses igen. Och jag får egentid utan att känna mig självisk.

På fredag ses vi igen. Då styr vi kosan mot Norge.

Hem till vika <3

50-årskalas hos bästa vännen <3

Jag längtar<3

Efit torsdag 27 februari 2014

Dags för ett foto i timmen. Vilken tur, för annars blir bloggen alldeles för sällan uppdaterad. Jag har varken ork eller tid. Eller kanske mest ingen lust. Livet pågår för fullt. Kanske inte så spännande och glamoröst. Men underbart och fyllt av lycklig vardag och harmoniskt familjeliv.

bild1
05-tiden
Ja men tjenare vad pigg man är 5.40. Eller inte. Det är omänskligt att gå upp så tidigt. Men jag gör det varje arbetsdag. Vuxenpoäng på det.

bild2
06-tiden
På väg till bussen i duggregn och dimma. Men det är ljust ute!

bild2b
Bonusbild
Reflexväst på så klart! Den är en billig livförsäkring.

bild3
07-tiden
Framme i Linköping och alla resenärer  väller ur tåget.

bild4
08-tiden
Morgonmöte och kaffe är den sedvanliga starten på arbetsdagen.

bild5
09-tiden
I klassrummet pågår muntliga redovisningar av analyser av digitala konstverk.

bild6
10-tiden
Det redovisas för fullt och fröken antecknar betygskommentarer.

bild7
11-tiden
Kolckan är kvart i 12 och nu smakar det bra med lunch. Stekt torsk, potatismos och gröna ärtor.

bild8
12-tiden
Dags för en liten promenad i Vasastan i regnet för att rensa hjärnan.

bild9
13-tiden
Jobba sig lite igen. Fröken går igenom inlämningsuppgifter.

bild10
14-tiden
Pratar med finaste dottern <3

bild12
15-tiden
Torsdag = a-lagsmöte, vilket alltid börjar med fika.

bild13
16-tiden
Idag kröns mötet med tårta för att fira A som fyllde år i går. Och G som fyller år idag. Vilken tur att vi tvingade hen att komma till vårt möte!

bild14
17-tiden
Snart hemma. Det är grått och dimmigt och mörkret sänker sig över landskapet. Men det gör inget för koltrasten sjunger som en tok och väcker hopp om vår, sol och värme!

bild15
18-tiden
Jag ska på utflykt tillsammans med världens bästa svärmor <3

bild16
19-tiden
Min underbara sambo har lagat kvällsmat, trots migrän. Världens godaste pannkakor!

bild17
20-tiden
Tittar på Jills veranda med Kristian Gidlund som gäst. Jag tittar, lyssnar, berörs och gråter.

Tack för att Du lämnar en kommentar!

En dag mitt i livet

En zombie vacklar upp ur sängen. Benen rör sig, men hjärnan är inte påkopplad. Blir pyntad och påklädd, sätter sig vid dukat frukostbord, äter och samtalar i harmonisk gemenskap. Det går på någon slags autopilot. Pussar på H och går ut i mörkret. Snön yr och vinden är kraftfull. kamp för att hålla mig kvar på vägen. Promenad i full storm är bra. Man vaknar, blir nästan pigg.

Tack och lov för mina morgonpromenader!

Arbetsdagen är så där utmanande, rolig och kreativ som det ska vara. Även om personalmöte inte är favoritsysselsättningen direkt. Jag älskar verkligen att jobba med ungdomar. De testar gränser, utmanar och törstar efter kunskap och vi vuxna är där för att ledsaga, stötta peppa och stå ut när de växer som människor. En del har mer växtvärk än andra och då får man vara extra stark och tydlig som vuxen.

Utbildning handlar inte bara om matte, svenska och fysik. Det handlar lika mycket om social kompetens och självkänsla. Jag är tacksam över det lilla jag kan bidra med. När man lyckas nå fram till de som satt upp höga murar och attityd blir man varm ända in i hjärteroten. I alla fall jag.

Nu stänger vi butiken för idag och satsar på skönhetssömn. I morgon är det teknikprojekt, besök av förhoppningsvis  blivande elever och  media som står på agendan.