Stämplade ut vid 12.
Nu känner jag mig som en luftmadrass med hål i.
Det är livsfarligt att slappna av, för då blir jag helt slut.
Snacka om trött som ett snöre.
Så tant ska sova middag.
Vi hörs senare!
Laddaren till kameran har typ rymt.
Min blå klänning är spårlöst borta.
De röda Sari-strumporna finns inte någonstans.
Jag blir så trött på mig själv.
Filer på datorn är så mycket lättare att hitta.
Varför finns det inte en sökfunktion irl?
Beslutsångest.
Ska packa för 4 dagar hos Alice.
Har nog plockat fram kläder för 2 veckor.
Kan inte välja.
Hur svårt kan det vara liksom?
Min hjärna har fått härdsmälta.
Annars är det bra. Typ solsken hela tiden.
Fullt upp på jobbet.
Möten möten, möten.
Imorgon klockan 12 stämplar jag ut från jobbet.
Det är välbehövligt.
Vaknade 5.
Pigg och harmonisk.
Konstigare saker har hänt.
I stället för att gräma mig över en timme kortare sömn kollade jag på gårdagens avsnitt av Downton abbey och wordfeoudade med Monica.
Det gäller att se livet från de ljusa sidan.
Le
När du minst anar det ler livet tillbaka.
I feel good.
ps. bowlingen igår var jättekul!
Idag vet att jag har en högerarm. Musarm och bowling är ingen bra kombo. Men det var det värt.
Nu bär det av mot hålan jag aldrig varit i, bara åkt igenom: Åsensbruk.
Tjena vad jag har sovit lite i natt.
Hjärnan har gått på högvarv.
Trots det är jag på gott humör och tror t o m att jag skulle kunna kallas trevlig redan nu =)
Pigg? Glöm det, zombievarning, men vad sjutton det är ju halloween idag!
Tack och lov har vi studiedag idag och sen after work med bowling. Eftersom jag bowlar heller än bra gör det inget att jag är trött som ett snöre. Ska bli kul att få umgås med mina underbara kollegor och vänner!
Pyntad och påklädd, har t o m fått i mig lite frukost.
Bussen nästa!
Tjolahopp!
Nu är jag äntligen klar!
7 sidor text om organisationer ska få mogna över natten och printas ut i morgon.
Så nu kan jag göra vad jag vill =)
Inga lektioner att förbereda, eftersom det är lov för eleverna.
Men fröken Inna ska jobba i dagarna 3. Sen bär det iväg till mitt andra hem i Sponvika.
Humöret är på topp och hela livet ligger bara och väntar på mig!
Jag har försökt att låta bli att tänka på det, men det är svårt att styra tankar.
För precis 1 år sedan fick jag ett telefonsamtal av mannen i mitt liv.
Mannen som älskade mig och som jag skulle bli gammal med.
Jag letade jobb och skulle flytta till Östergötland.
Under dagen hade jag gått på oktobermarknaden med finaste dottern och livet var på topp.
Då får jag samtalet som raserar mitt liv.
Han hade kommit på att han älskade sin före detta mer än mig.
Han valde att göra slut i telefon och försvann ur mitt liv för gott.
Livet blev svart.
Jag ville bara dö.
Familj, vänner, bloggen och terapi samt tid fick mig att få tillbaka livsglädjen och inse att prinsen bara var en groda.
Det var en fruktansvärd period i mitt liv. Inget jag vill att någon annan går igenom.
Men man lägger sig inte ner och dör, även om allt är nattsvart och hjärtat blöder.
Jag har växt mentalt och är en mycket starkare människa än för ett år sedan.
Men självkänslan har minskat.
Jag är ändå ganska nöjd med att leva ensam, även om det känns tomt emellanåt.
Jag föredrar dock celibat framför tillfälliga förbindelser eller random sex.
Min dröm är att träffa någon som är trogen, utan gamla ex i garderoben, en snäll och smart man som gillar att dansa och som accepterar mig som den jag är.
Det svåra är att träffa någon, för jag vill inte springa på krogen, har svårt för nätdejting även om jag vågat reggat mig på happypanncake och har alldeles för liten umgängeskrets där intressanta singlar dyker upp.
Hur gör man?
Eller ska jag bara acceptera att jag är ensam och ska leva ensam resten av livet?
Det känns lite ångestfyllt att tänka tanken att aldrig mer ha sex och att sova ensam resten av livet.
Eller är det bara åldersnoja?
Jag hade varken 30 eller 40-årskris.
Nu får jag panik av att tänka att det är 4 år kvar till 50!
50!
Jag som fortfarande är som en tonåring.
Hur gick det till?
Faan. Jag ville inte kyssa fler grodor. Kan inte bara prinsen dyka upp!
Visst ja, jag lever inte i en film.
Jag lever i verkligheten. Där hjärtan blir blir krossade och skitstövlar lever lyckliga.
Tänkte inte på det.
Jag är dock optimist och tror att det finns någon där ute för mig.
Jag har tagit de första stegen mot resten av mitt liv.
Jag har lämnat det gamla bakom mig.
Nu kan det bara bli bättre.
Vem vet vad som händer i morgon 😉
En ledig lördag i en ensam bruds liv. Häng med så får ni se hur spännande mitt liv är. Eller inte;)
Laddaren till kameran är fortfarande försvunnen, så det blir mobilbilder.
00-tiden
Avslutar en härlig fredag med Doobidoo i sängen.
08-tiden
Utvilad och pigg börjar jag dagen med en kopp te. Visst är det underbart att slippa väckarklocka och sova så länge man behöver!
09-tiden
Klarar av konststycket att klä på mig.
10-tiden
Besvarar ett mail…
11-tiden
PÅ fiket. PA lyckas ta en bild så inte är allt för suddig 😉
Det här är så nära papiljottant ni kommer idag. Som ni ser var jag papiljottant i natt =)
12-tiden
Har lämnat fiket för att gå på oktobermarknad. Jag är väldigt glad att jag inte har hund, rullstol eller barnvagn. Väldigt smidigt att kila runt ensam och sen gå hem innan man tröttnar. Bra att bo mitt i stan ibland =)
13-tiden
Dagens inköp: strumpor, renkorv och tunnbröd. Stod på sonens önskelista.
Samt lite lördagsgodis till mig. Men det köpte jag inte på marknaden =)
14-tiden
Jobbar med hemtentan, men har svårt att fokusera. Tankarna far iväg.
15-tiden
Hjälper dottern med hennes blogg. Det går så där. Css och jag är inte på samma våglängd idag. Bästa är låta skiten vara.
16-tiden
Jag försöker plugga, men det blir mest, twitter, fb och mail. Från vardagsrummet hörs fotboll, men fråga mig inte vad sonen ser på för match.
Så ropar han: kan du inte börja med middagen? Nöjd med att slippa böcker och frågor kilar jag ut i köket för att laga mat: idag blir det paj.
17-tiden
äter middag t i l l s a m m a n s med båda sönerna. Det är inte var dag vi samlas så.
18-tiden
19-åringen och jag sitter kvar och pratar. Jag är alldeles uppfylld av harmoni och kärlek till mina barn. Bara prinsessan som saknas.
19-tiden
Lyssna sig lite musik och läsa sig lite bok. Fortfarande organisationsteori.
20-tiden
Favoritsyssla. Ser du inte vad jag gör? Okej då, du får en bonusbild:
Så klart badar jag!
21-tiden
I ena ändan (större delen) av soffan ligger min älskade unge (19-åringen) och snarkar högt. I andra ändan sitter jag och kollar på Så mycket bättre och njuter av ett glas rioja.
22-tiden
19-åringen har vaknat och vi bestämmer oss för att se på film tillsammans. Jag skrattar så högt att 22-åring klagar över att jag överröstar fotbollen i vardagsrummet =)
23-tiden
Vi ser fortfarande på film och jag skrattar fortfarande. Jag vet jag är lättroad ibland =)
Och Du, lämna en kommentar. Det är så trist med alla som bara smyger förbi. Jag blir jätteglad för alla kommentarer^^
Jobbade med hemtentan i 3 timmar.
2 av 6 frågor är besvarade.
Fortsätter i morgon.
Har lämnat bok på bibblan och köpt byxor.
Jag kände mig så snygg och fräsch i provrummet. Osminkad, okammad i mysbyxor. Men jag hade bh på mig =)
Nåväl, det blev ett par svarta byxor och två toppar. 358 kronor.
Insåg att det var de första byxorna jag köpt på 6 år. Har ärvt så många ”böxer” av Alice att jag inte behövt köpa några.
Nu har jag äntligen ett par snygga svarta. Mina gamla svarta byxor är typ 10 år och har krympt i garderoben.
Tvätten tvättar sig i tvättstugan, disken är diskad och snart är det dags att laga mat.
När tvätten hänger på tork kryper jag upp i soffan och ser på Idol. Får se om det dyker upp en 19-åring. 22-åringen vägrar se. Så det blir kanske bara katten och jag.
Fredag kväll är den bästa kvällen på hela vecka. Hemmamys, sovmorgon som hägrar, ledighet och inga lektioner att planera.
Nu ska jag fixa tzatziki, biffar och sallad.
Kompledig för att plugga.
Började med sovmorgon. Vaknade med huvudvärk. Bra start liksom.
Varm dusch, mysbyxor och kaffe.
Hjärnan funderar på Mintzbergs strukturella typologier, konflikters olika faser, positivism, kommunikationsproblem, ledningsåtgärder som kan främja lärande organisationer.
Bland annat. Intressant och kluriga uppgifter.
Det blir nog mycket kaffe idag.
Undrar vilken organisationsstruktur SAAB har? Hur förändras den nu när man får kinesiska ägare? Intressant…
Fy farao vad det är jobbigt att ha dålig självkänsla.
När man krymper av påhopp.
När man blir ledsen för att bloggvänner väljer att kommentera hos andra än hos mig.
När någon annan blir blir vald först.
Då blir jag 7 år och utanför. Liten, lillgammal och utanför.
Eller 14 år och övertygad om att det är sant att jag är ful. För det har ju NN sagt gång på gång.
Det bästa vi kan göra är att vaccinera våra barn med självkänsla.
Att de duger.
Tror på sig själva.
Att de är bra som de är.
Att de är värdfulla som människor. Oavsett hur de ser ut eller är.
Det är människan som är värdefull.
Därmot har jag ett jäkla självförtroende och jag får ofta höra att jag är en stark människa.
Ja, att jag är en stark kvinna och att det skrämmer män.
Hur faan går det ihop med min känsla av otillräcklighet och dålig självkänsla?
Senaste kommentar