Ute regnar det. 7 grader och jag ömsar skinn på magen. Och örsnibbarna. Men jag har bruna fötter.
Trött som ett snöre. Mitt stackars huvud är helt slut.
Men åh så roligt att vara tillbaka på jobbet!
Tack käre son för underbart god mat när jag kom hem. Lax och grönsaker i ugn. Mums.
I kväll kommer jag att somna ovaggad.
Igår 30+ och gassande sol.
Idag 7 grader och halv storm.
Men vad vore livet utan variation? Ganska slätstruket om du frågar mig. Utan det trista blir det underbara inte fullt ut så underbart.
Det har varit en underbar vecka i solen.
En vecka utan dator och internet. Oroväckande skönt för någon som är så beroende av Internet som jag. Fast lite påmind om omvärlden blev jag varje gång ett jobb-sms trillade in. Men jag kunde ändå inte göra något 370 mil bort.
Vi har vilat. Tänk vad jag har sovit middag!
Vi har bränt oss i solen, badat i havet och njutit av ledighet utan klocka och krav. Precis som en semester ska vara.
Det som jag hade oroat mig i förväg för (pass- och visumkontroll samt transfer till hotellet) fungerade över förväntan. När vi klev av på Hurghadas flygplats stod en man och ropade mitt namn. Jag trodde inte det var sant. Jo det var sant. Vi fick slinka igenom visum- och passkontroll, före alla charterresenärer. Sen stod en minibuss utanför och körde H och mig till hotellet. Hotellet var rent och rummet sviten var minst 50 kvadrat!
Hotellersonalen var trevliga och tillmötesgående på alla sätt och vis. Vi har blivit så väl omhändertagna hela veckan. Verkligen bra service.
Två poolområden vid hotellet och 300 m promenad till stranden. Perfekt för den som älskar att sola och bada. Såna som jag 
Röda havet var alldeles underbart att bada i. Kristallklart och utan maneter. Samt med en tilltalande temperatur.
Några bilder kan jag bjuda på. Som vanligt vill H inte figurera på bild. Men jag fick lov att publicera hans fötter
Väskan är fylld av sommarklänningar, sandaler och badkläder.
Kroppen pirrar av längtan och förväntan.
Nu är det dags.
En veckan i solen tillsammans med mannen i mitt liv. Sol, bad och kärlek i Egypten.
Livet är gott.
<3
Promenad med pinnar idag dvs 5 km stavgång.
Trots att isen ligger kvar på sjön är det faktiskt vår.
Vilken lycka att hitta årets första blåsippor!
Och en liten vitsippa.
Mina manliga kollegor kunde inte förstå min förtjusning över dessa vårtecken, men jag hoppas att jag aldrig blir för gammal för att glädjas åt vårtecken.
Vi såg en häger också
Nu är det dags att åka hemåt. Hoppas att SJ kan klockan idag.
En helt vanlig tisdag i ett vanligt liv. Eller nåt.
06-tiden
Halvvägs igenom min frukostsmoothie upptäcker jag att det är efit idag. Jag tänker efter någon minut och bestämmer mig för att jag kör! Så det blir en sedvanlig frukostbild.
07-tiden
Barmark, sommartid och koltrastsång skulle kunna innebära vår. Vilket jag trodde. Godtrogen som jag är. Men -7 och bara fötter är ingen mysig kombo. I fall någon skulle testa menar jag.
08-tiden
Dags att inträda på jobbet.
Working girl
16-tiden
Träna sig lite. målet är att förvandla soffpotatis till hurtbulle. Underbart att få träna utomhus. Tillsammans.
17-tiden
Jobba sig lite till.
18-tiden
Dags att tänka på hemfärd.
19-tiden
SJ kan inte klockan. Idag heller.
20-tiden
Middag. I mitt hälsotänk låter jag bli allt socker och gluten. Det svåra är inte att avstå från socker utan smörgås. Åh vad jag längtar efter mackor! Ska baka fröbröd helt utan gluten imorgon.
21-tiden
Lite småprat med sonen som varit utomlands och sen kontemplation på egen hand.
Och som vanligt blir jag glad för kommentarer. Det är så trist att så många bara smyger förbi utan att lämna några ord. Så våga kommentera!
Jag söker, men finner inte.
Jag letar varje dag, men det är stört omöjligt.
Jag har tappat lusten.
Lusten att blogga.
Jag känner mig begränsad.
Men mest är det nog att behovet att blogga har minskat.
Det riktiga livet tar min tid och energi.
Jag är mer aktiv på fb, twitter och Instagram.
Inget är statiskt.
Panta rei.
Det har varit en lång resa sedan min första hemsida sommaren 1998. Tänk vad jag har lärt mig.
Men just nu saknar jag blogginspiration.
Fast mest längtar jag efter sol och värme.
Hoppas ni har det bra mina gullvippor <3
En dag fylld av känslor och upplevelser.
Väcktes av Kärleken som ringde före väckarklockan, som alla vardagar.
Man kan ha en distansförhållande och vara nära. Det är inte det geografiska avståndet eller vilka dagar man träffas som är det viktiga.
Koltrasten och solen piggade upp mig på väg till jobbet.
Trots att det var svinkallt.
Massvis att göra på jobbet.
Åh vad jag gillar mitt jobb. Dynamiskt, utvecklande och fullt ös.
Lyckades klämma in lite träning på eftermiddagen.
Helgens slarv med bara äta och ingen träning är över.
Blev påmind om livets förgänglighet.
Unga människor ska inte dö i trafikolyckor. När det är någon som man känner till känns det extra hårt. Och jag är extra tacksam att mina närstående klarat sig när de råkat illa ut i trafiken.
Åkte bussen hem och han hem till halva Sveriges Mästerkock.
Min favorit är i final. Jag håller på Jennie.
Njuter av att vara ensam hemma. I 6 dagar. Sonen har åkt till Holland.
Jag har badat med öppen dörr, käkat sallad till middag och spelar musik så högt jag vågar
En dag i fröken chefs liv.
Sönerna klagar över att jag har det för mörkt.
Jag avskyr taklampor och lysrör. Tack vet jag smålampor och levande ljus.
Det är mysigt att kura skymning. I det där magiska ögonblicket när ljuset går över i mörker. Massvis med tända ljus skapar magi.
En långhelg som började i oro och förtvivlan slutar i harmoni och glädje.
Jag har fått rå om alla mina ungar. Att alla tre är hemma samtidigt är ovanligt nu när de är vuxna och bor på olika orter.
Jag har fått egentid i lugn och ro.
Efter 24 år med andra i centrum är jag så självisk att jag värdesätter egentid med mig i centrum. Faktiskt.
Nu är min tid.
Imorgon är det vardag och jobbet äger min tid. Jag gillar mitt jobb. Det är utvecklande och dynamiskt och får mig att anta ständigt nya utmaningar.
Om två veckor ska jag ha semester. För mig som jobbat i skolan i så många år är det nästan en utopi. Att få välja när man ska ha semester!
Att dessutom få ha semester tillsammans med mitt älskade Kålmårdstroll är ännu mer underbart.
Tack Universum för mina älskade ungar och Kärleken. Tack för att alla är oskadda och i livet.
Kära SJ, tack för att du är så vänlig och tillmötesgående mot dina kunder.
Alla kan vi förstå att det sker oförutsedda händelser och att du inte kan råda över olyckliga omständigheter.
Att ett lok brinner och påverkar all tågtrafik kan ju inte vara ditt ansvar. Att du är dålig på att informera din ombordpersonal och låter dina passagerare sitta i flera timmar och vänta utan att få besked om vad som händer är tydligen heller inte ditt ansvar. Att resenärerna till slut kommer fram till sina destinationer minst 3 timmar försenade ska de kanske bara vara tacksamma över. De fick ju sitta i ett varmt tåg och vänta åtminstone.
Under väntan fick resenärerna besked av personalen att alla skulle få ersättning för förseningen och att det var självklart. Så jag skickade in min ansökan om ersättning.
Döm om min förvåning när du svarar mig med avslag. Typ skyll dig själv som åker med oss!
”Tack för att du har kontaktat oss.
Vi är ledsna för att du har råkat ut för en försening och uppskattar att du tagit dig tid att begära ersättning.
Restidsgarantiersättning på två sätt
Om Trafikverket eller andra järnvägsoperatörer orsakat förseningen eller om du begär kontant ersättning, ersätter vi enligt branschstandard och med den nivån som EU föreskriver.Vi gör vårt bästa för att du ska komma fram i tid. Ibland inträffar dock oförutsägbara händelser som gör att vi måste besluta om befrielsegrund från Restidsgarantiersättning. Dessa befrielsegrunder följer EU-direktiven och tillämpas av de flesta tågoperatörer. Detta är en situation då SJs restidsgaranti inte gäller, vilket följer av punkt 13.1 i SJ Allmänna Villkor. Någon ersättning enligt vår restidsgaranti utgår därför inte för denna resa.”
Men av någon anledning så gäller inte detta när ett lok på ett godståg brinner och hindrar trafiken i flera timmar!
Jag gillar friskrivningen i allmänna villkor 13.1 som man hänvisar till:
”SJ AB är ansvarigt gentemot den resande på grund av tågförsening,
utebliven tåganslutning eller tåginställelse i enlighet medbestämmelserna i denna punkt 13.1.SJ AB är fritt från detta ansvar när förseningen, den uteblivnaanslutningen eller inställelsen kan hänföras till någon av följandeorsaker:Omständigheter som inte är förbundna med järnvägsdriften
och som SJ AB inte hade kunnat undgå eller förebygga följdernaav, även om SJ AB hade iakttagit den omsorg somomständigheterna påkallade.”
Visst är det underbart att svära sig fri från allt slags ansvar och skylla på någon annan. Ännu ett exempel på nånannanismen som råder i vårt samhälle.
Tack kära SJ för att du är så kundorienterad och månar om dina resenärer.
Varje dag rapporteras det om trafikolyckor i media.
Sonens olycka fick två rader i Bohusläningen.
En punktering som ledde till att bilen körde i diket och voltade. I närmare en halvtimme satt sonen upp och ner i bilen innan räddningstjänsten fick ut honom. Bilen är skrot, men sonen är oskadd.
En annan liknande olycka under helgen slutade inte lika lyckligt. Föraren dog.
Jag är så tacksam att Universum ville annorlunda för sonen. Att han skulle leva.
Jag är så tacksam att han körde saab.
Jag är så tacksam att min unge lever.
Senaste kommentar