Blog Archives

Överväldigad

05 sep 2011 @ 19:01 by

Jag hade bestämt mig för klänning idag.

När jag vaknade hörde jag regnet, men bestämde mig för klänning ändå.

Klänning och barfota är liksom jag.

Regnställ likaså.

Hela dagen har jag blivit gratulerad. Jag är helt mållös.

Telefonsamtal, sms, kramar, glada tillrop i korridoren, mail, hälsningar i bloggen och över 200 grattishälsningar på facebook.

TACK!!!

Jag är så glad och känner all värme och omsorg från alla vänner nära och fjärran.

Ni vet inte hur mycket er uppmärksamhet betyder. Jag inser att jag inte är ensam och värdelös.

Sonen hade lagat middag till mig när jag kom från jobbet och han hade dessutom diskat. Frivilligt. Jag ska nog fylla år varje dag 😉

Det som gladde mig mest var nog blommorna som stod på mitt skrivbord i morse. Från finaste Minna. Något jag absolut inte förväntat mig, men som  betyder så mycket. Det lilla i vardagen. De små sakerna vi gör för våra vänner. För att glädja utan att förvänta oss motprestationer. Jag har verkligen fina kollegor och vänner.

Att mina barn och elever är bäst vet ni ju =)

En bit choklad, ett glas vin och soffhäng med Idol blir mitt firande. Efter en heldag med jobb, massor av pratande och möten är det skönt med lite ensamt lugn. Fest blir det på lördag 🙂

Grattis Inna. Nu är det bara 4 år kvar till 50 =)

Category: ego  Tags: , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,  6 Comments

46

05 sep 2011 @ 5:13 by

Idag är det 46 år sedan jag föddes. Liten, skrynklig och rödhårig.
Min fars kommentar var: är den fule ungen min!

Men det gick över:  jag är varken liten, skrynklig eller rödhårig idag =)

1972 var jag så här bildskön:

Idag så här:

Jag är fortfarande lillgammal, snusförnuftig och naiv, tror gott om alla och säger vad jag tycker. Jag sjunger när jag jobbar och pratar med mig själv. Jag blev skolfröken som jag drömde om 1972 och jag är lika rädd för att bli ensam och utanför som i första klass.

Jag tycker fortfarande att fiskbullar inte är mat. Första skoldagen vägrade jag gå in i matsalen, där man serverade just fiskbullar. Jag blev en ökänd matvägrare och fick sitta i skamvrån, för att jag vägrade äta maten som Tant Maj slevade upp på tallriken.

Skrattrynkorna är ett bevis på att jag levt ett lyckligt liv. Även om både kropp och själ har skavanker så tycker jag om mig själv.

Och jag tycker om att fylla år.

Frukost på sängen av man och barn är ett minne blott. Tack och lov!
Jag är inte alltid solsken på morgonen om man säger så 😉

Igår var det tårtkalas med familjen och på lördag blir det lite kalas med vänner.

Fast idag blir det en helt vanlig arbetsdag med mina underbara elever.

Category: tankar  Tags: , , , , , , , , ,  8 Comments

Kaka till Te3

04 sep 2011 @ 19:28 by

På måndagar fikar vi.

Det är en viktig tekniktradition att ha klassfika.

Imorgon är det min tur att fixa fika.

P g a allergi kan vi inte längre baka med ägg.

Så imorgon är Te3 försökskaniner på min kaka utan ägg. Den doftar gott och ser god ut!

Bärkaka utan ägg

Ingredienser:

50 g smör eller margarin
4½ dl Vetemjöl
3 dl socker
2 tsk vaniljsocker
3 tsk bakpulver
2 dl mjölk eller vatten
250 g hallon eller andra goda bär

 

Tillagning:

Sätt ugnen på 175 grader. Smält smöret och låta det kallna lite grann. Blanda vetemjöl, socker, bakpulver och vaniljsocker. Rör ner mjölken och till sist det smälta smöret. Rör om till en fin och jämn smet. Häll ner smet i en smord  form. Strö över hallon på kakan.  Grädda i nedre delen av ugnen i ca 30-40 minuter. Känn med en sticka om den är klar, är den kladdig så behöver den lite mer tid.

Category: recept  Tags: , , , , , , , , ,  4 Comments

Kalas

04 sep 2011 @ 16:22 by

Strålande solsken och högsommarvärme.

Tårtkalas med familjen.

Tyvärr kunde inte alla komma av skäl som att man bor för långt bort, ska måla huset och har hantverkare hemma.

Men vi som samlades runt bordet njöt av smarrig tårta och trevligt sällskap.

Pappa hjälpte mig att ansa tomatplantorna och mamma var pigg och glad.

Alla var på gott humör och ordet som for igenom huvudet var harmoni.

Nu är det dags att jobba lite och tänka på morgondagen. När planeringen är klar ska jag dö på soffan. Ont i hela kroppen och matt av förkylning legitimerar horisontalläge.

Category: ego  Tags: , , , , , , , , , , , , , ,  2 Comments

Pigg och glad

01 sep 2011 @ 22:00 by

Åkte hemifrån vid 7 i morse.

Jobbat 8-20.

Hemma strax före 22.

Bussresan hem var en upplevelse från lysande solsken via vacker solnedgång till åkrar som doldes i svepande dimma.

Jag är pigg och glad!

Både kropp och knopp spritter av energi!

Tack UF Fyrbodal för en härlig lärar-kick off!

Tack härliga kollegor och vänner för samarbete, erfarenhetsutbyte, småprat och härliga skratt!

Vilken energiboost vi fick i Bäckefors idag!

Category: glädje  Tags: , , , , , , , , , , , , , , ,  Leave a Comment

Ny

01 sep 2011 @ 6:49 by

Ny dag, nya möjligheter!

En god natts sömn gör att jag känner mig både pigg och glad.

Härliga lektioner med härliga elever på förmiddagen.

Sen bär det iväg på kickoff för UF*-lärare!

Att jobba som UF-lärare är så roligt. Det är svårt att sätta ord på det, utan att bara rada upp superlativ.

Jag säger kreativt och utvecklade.

Men framför allt får man jobba på olika sätt, tänka lateralt och ungdomarna får ta ansvar, bygga nätverk och lära sig att bli sjävständiga kristikt granskade individer.

OCH vi har roligt tillsammans!

Så även om jag inte är hemma förrän vid 22 ikväll, så vet jag att det kommer att bli en toppendag!


Mina ungdomar som samarbetar och konstruerar genom att tänka lateralt på UF:s Gründercamp i Halden.

*Ung Företagsamhet arbetar för att få unga människor mer företagsamma men också för att få fler företag i Sverige. Genom tre olika utbildningskoncept får unga utveckla kreativitet, företagsamhet och entreprenörskap.

Genom Ung Företagsamhet, en ideell organisation som samverkar med skolan, får barn och ungdomar lära sig att våga ta sig för saker, att tro på sig själva och sitt entreprenörskap.

Category: ego  Tags: , , , , , , , , ,  2 Comments

Bloggdinosaurierna

31 aug 2011 @ 5:25 by

Det började med ett inlägg på facebook om ”förr i tiden” på nätdagbokens tid.

Lite respons, några ideer och vips så var en grupp skapad!

På ett dygn gick vi från 8 medlemmar till närmare 200.

Vi som hade hemsida med nätdagbok.

Där fokus låg på kodandet och skapande av layouter.

Pixlar och design, html, php och xhtml.

Där man kommunicerade genom gästboken.

Det var tider det!

Jag skapade min första hemsida sommaren 1998.

Jag har aldrig blivit så förälskad. Html och jag är en livslång kärlek.

Sedan jan-10 kör jag wp och jag saknar kodandet emellanåt. Klurandet och den sköna känslan när jag lyckats lösa något trixigt och när koden är validerad strict. När jag satt i timmar och duttade med pixlar hit och dit i photoshop och var överlycklig när det blev som jag hade tänkt.

Några av mina vebbisar från då:
Miriam, Nina, Sari, Kali, Mumrik, Melpomene, Milo, Bina, Pub7, Susanne ”under solen”… och många fler.

Tack vare fb upplever många av oss en härlig nostalgitripp.

Category: webberi  Tags: , , , , , , , ,  2 Comments

Christian 19 år <3

30 aug 2011 @ 5:25 by

30 augusti 1992 var en söndag. Det var en solig, varm dag med hög luft.

Maken spelade tennis på grusbanan när jag förstod att nu är det dags. Med tredje ungen känner man sig lite erfaren. Eftersom sjukhuset ligger 10 mil bort och förra ungen ville komma ut fortare än kvick ville vi åka i god tid. Men det tog lite tid att få hem maken (mobilen hade inte gjort intåg i vår vardag då) och att få fixat barnvakt åt syskonen. Vi var framme på sjukhuset vid 16-tiden. Och när barnets hjärtljud skulle registreras upptäckte jag att mina skratt gjorde utslag på apparaten, varvid jag bara skrattar helt hysteriskt. Ända tills barnmorskan säger att det är nog bra om jag kan låta bli så att de kan observera barnet ordentligt. Inet riktigt redo än, så vi slår oss ner i väntrummet och kollar på tv. Några timmar senare får jag order om att röra på mig. Det har stannat av. Så jag vandrar fram och tillbaka i korridoren. Maken ser på tv. Det är tyst och trist. Men jag vandrar ändå fram och tillbaka. Vid 20.15 får vi ett eget rum. Men inte redo än säger barnmorskan. Jo säger jag. Lyssna på henne säger maken. De förra ungarna gick fort. Nej säger barnmorskan och går ut ur rummet. Nu är det dags säger jag och ungen kommer! Gissa att det blev fart på barnmorskan! Så kl. 20.30 30 augusti 1992 föddes en vacker liten gosse. Envis, stark och självständig.

Vi har kämpat med och mot varandra hela livet.

Du ger mig motstånd hela tiden.

Du är en fantastisk ung man.

Jag älskar dig så mycket.

Grattis på födelsedagen Christian<3

Jag är lika stolt över alla mina barn. De är det finaste som finns. Visst finns det dagar när man önskar dem dit pepparn växer, men kärleken finns där alltid.


På båten från Kiel i april. Säkrast att använda en bild han har godkänt =)

Category: känslor  Tags: , , , , , , ,  3 Comments

Besök nr 150 000

29 aug 2011 @ 11:12 by

Besökare nr 150 000 blev den fina underbara FRU HATT!

Jag lovar att bjuda på fika när vi träffas!

Tyvärr bor vi lite för långt ifrån varandra för att ta en fika på stan lite spontant =(

 

Category: ego  Tags: , , , , , , ,  2 Comments

Det är över nu

27 aug 2011 @ 22:58 by

Jag har lyssnat och njutit, men är det slut.

Det känns lite tomt och jag längtar till nästa bok.

Läs!

Eller gör som jag och lyssna på ljudbok. Katarina Ewerlöf är en ypperlig uppläsare.

Ett mord som uppdagats på en undanskymd Londonkyrkogård får Thomas Lynley att åter träda i tjänst – och han är mer än välkommen. Mordroteln har fått en ny chef under hans frånvaro, och det har börjat gå grus i maskineriet.

Thomas Lynleys långvariga och känsloladdade frånvaro efter mordet på hustrun får äntligen sitt slut när han kallas tillbaka till Scotland Yard. De har kört fast i utredningen kring mordet på en ung kvinna, Jemima Hastings, som hittats knivhuggen på en avskild kyrkogård i London. Lynleys gamla gäng litar inte riktigt på sin nya avdelningschef, Isabelle Ardery, vars ledarstil verkar gå alla på nerverna. Faktum är att Lynley är den enda som kan se igenom hennes hårdhudade fasad och få syn på något annat, en väl dold sårbarhet, för att inte säga attraktivitet.

Samtidigt som Lynley arbetar i London följer hans forna kolleger Barbara Havers och Winston Nkata mordspåret söderut. På landsbygden upptäcker de en vacker och underlig plats där gamla traditioner är i bruk, men främlingar inte särskilt välkomna. Skogen ruvar på många hemligheter.

Category: böcker  Tags: , , , , , , ,  Leave a Comment
« Previous Entries
Next Entries »