Pendlar
mellan
och
Men mest det senare just nu.
Category: känslor
Leave a Comment
Blog Archives
Berörd
Det har varit en omtumlande idag.
Många tankar.
Ord som kommit till mig.
Både snälla och brutala.
Men det mest omtänksamma var telefonsamtalet från min farbror.
Det har varit kärvt mellan min pappa och min farbror sen min farmor dog.
Men jag har hela tiden haft kontakt med min farbror, faster och kusiner, helt öppet. Pappa har aldrig haft något att invända mot det.
Nåväl, min pappa och min farbror har hittat tillbaka till varandra nu och det känns så bra. Pappa sliter som ett djur för att ta hand om mamma och sjukvården har svikit så oerhört. Det har gått över 2 år sedan hennes stroke och hon har fortfarande inte fått någon rehabilitering. Mamma mår dåligt och behöver terapi, men vill inte inse det. Pappa kämpar för att rädda henne. Han har alltid varit den starke som tar hand om allting. Fixar och gör allt bra. Men han kan inte fixa mamma. Så han blir frustrerad och är oerhört ensam. En ond cirkel. Så att han kan prata med sin bror och få stöd där är guld värt.
Ikväll ringde min farbror till mig. Han hade hört vad som hänt, av min kusin, och ville trösta mig.
Hans spontana kommentar när jag berättade vad som skett var: har inte du haft nog med elände!
Det var en sånt värmande samtal. Jag blev överväldigad av kärleken och omsorgen. Jag blev så glad.
Jag känner verkligen att jag är värd något bättre än en feg telefondumpning.
Om jag ska dumpas så ska det vara öga mot öga!
All pratar om jag är en sån stark människa.
Och jag har insett var den styrkan kommer ifrån.
Jag har fått den från farmor.
Hon var en underbar människa och vi stod varandra väldigt nära.
Farmor lärde mig mycket om livet och jag var verkligen älskad. Hon dog för 8 år sedan och jag saknar henne oerhört mycket.
Hon kunde vara en fruktansvärd ragata och hade mycket svårt att acceptera sina svärdöttrar, men vi barnbarn var oerhört älskade. Jag hade en speciell position som första barnbarnet och flicka. Farmor fick aldrig någon dotter, så jag blev nästan som hennes barn.
Farmor var en stark person och styrde med järnhand som en riktig matriark. Fast på ytan kunde hon var klen och känslig.
Hade hon funnits här sa hade hon sagt till mig att bita ihop och gå vidare. Inte gräva ner mig, utan upp med huvudet och visa mig stark. Det är farmor i ett nötskal.
Åh vad jag saknar och älskar min farmor!
Category: familj
3 Comments
Bearbetar
Att få mitt hjärta krossat är en stor kris. För mig. Det finns inga rätt och fel, bara min upplevelse.
En kris går vanligtvis genom fyra olika faser, chockfasen, reaktionsfasen, bearbetningsfasen och nyorienteringsfasen.
När jag ser tillbaka på de 3 veckorna ser jag framsteg.
Jag har klarat mig igenom chock- och reaktionsfaserna.
Nu är det bearbetningsfasen. Hur länge den varar vet jag inte. Det får bli den tid som behövs för att jag ska gå starkare ut det här. För jag ser nu att jag kommer att gå starkare ur det här.
Jag ältar och pratar. Skriver och tänker. Gråter.
Men jag ser framstegen. Det är lite lättare för varje dag.
Inte bra, men jag har lättare att andas. Kan skratta och känna äkta glädje.
Ser fram emot positiva händelser. Kan planera.
Bloggen är min ventil för allt jag känner. Båda positiva och negativa saker.
Genom bloggen har jag fått fantastiska vänner för livet.
Vänner jag aldrig hade träffat annars.
Vänner som ger mig konstruktiv kritik och som stöttar när jag behöver det.
Vänner som jag kan ge konstruktiv kritik och stötta när ni behöver det.
Jag bearbetar.
Idag bearbetar jag genom att ligga i sängen under en filt, lyssnar på sporten och surfar. Kollar lite webbtv. Dricker kaffe. Har varit ute en kort sväng för att köpa mjölk, bröd och toapapper. Kallt och blött ute. Nu håller jag mig inomhus.
Under en filt =)
Category: känslor
3 Comments
Lösenordsskyddad: Uppvaknande
Category: tröst
Ange ditt lösenord för att visa kommentarerna.
=(
Har legat vaken större delen av natten.
Hjärtesorg har den effekten tydligen.
Som grädde på moset tittade jag ut genom fönstret. Man kan ju ligga i sängen med datorn i flera timmar innan man går upp.
Det är helvitt ute. Ni vet ju vad jag tycker om snö =(
Så hur vänder jag den här dagen från tyckersynommigsjälvmestihelavärldenlängtarochsaknarHdepp?
Jag tänker:
Jag är ledig. Kan ligga i sängen hela dagen om jag vill.
Jag slipper gå ut och skotta snö.
Jag kan se på sport på tv om jag vill.
Jag kan läsa alla fina, snälla ord från människor som tycker om mig och verkligen bryr sig.
Jag ser fram emot att ge mig ut på dagens första bloggrunda hos mina fina vänner.
Jag behöver inte gå ut i kylan.
Category: sorg
One Comment
effektiv metod?
Nu förstår jag varför jeansen sitter så löst.
På 3 veckor har jag tappat mer än 5 kilo.
Men jag hade hellre gått ner i vikt av andra skäl än kärlekssorg…
Category: sorg
Leave a Comment
Glad, men ledsen
Det har varit en härlig kväll. Jag har kunnat glömma en stund.
God mat, lite vin, vänner, skratt och (alldeles för hög) musik. Dessutom en flåshurtig konferencier med sjukt låga skämt och skitdålig underhållning.
Bäst var det före festen.
I lugn och ro hemma hos Babs.
Förtroliga samtal, lite skitprat och popcorn.
Så bar det iväg på personalfest.
Låååång kö för att komma in. Massor av fulla människor. Jag blev lite off och skämdes för att jag tänkte white trash
Många som kramade om mig och frågade hur jag har det.
Mia tittade mig djupt i ögonen och frågade på riktigt.
Då kunde jag ärligt svara:
Det är bättre än för 3 veckor sedan, men inte bra.
Ju längre kvällen led desto mer vemod kände jag.
Tänker på hur kvällen skulle varit. Hemma i Aska tillsammans med H…
Sorger griper tag i min själ och jag sörjer och saknar.
Längtar.
”It’s a quarter after one, I’m all alone and I need you now
Said I wouldn’t call but I lost all control and I need you now
And I don’t know how I can do without
I just need you now”
”And I wonder if you know
How it really feels
To be left outside alone
When it’s cold out here
Well maybe you should know
Just how it feels
To be left outside alone”
Jävla skit-H som trasat sönder min själ…
Category: sorg
Leave a Comment
Växtvärk
För att orka läser jag en del. Om kriser, separation och att må bra.
Gång på gång läser jag att singellivet är en tid för att växa.
Jag har växt färdigt!
Jag vet vem jag är och vad jag vill. Jag har skapat fred med mig själv för att utveckla sunda relationer. Det känns som ett hån och är så där lagom flummigt om du frågar mig.
Jag hade en fantastisk relation. Trodde jag. Blev brutalt dumpad.
Nu har jag växtvärk.
Det gör ont i kropp och själ.
Jag vill inte växa mer.
Category: känslor
3 Comments
3 veckor
Nu har det gått 3 veckor.
3 veckor sedan mitt liv rasade samman.
Jag kämpar tappert med att hålla mig över ytan.
Sorgen och smärtan är förödande.
Men jag har bestämt att jag ska klara det här.
Jag hoppas att du plågas av dåligt samvete för att du skötte det så osnyggt och elakt.
Jag har bestämt att det här ska bli en bra dag.
Nattens mörka tankar ska skingras.
Min längtan efter dig ska jagas bort.
Finaste Christina skrev igår i sin blogg:
”Jag måste ju förstå att det går att fortsätta leva med och efter en grundlös sorg. Livet går obarmhärtigt vidare, vare sig du vill eller inte.”
Min sorg och förtvivlan kan inte jämföras med någon som fått sina barn mördade.
Men för mig är förlusten lika stor som om H hade dött. Den var så oväntad.
Ikväll är det personalfest. Jag fick en biljett till slut.
Jag skulle ju inte gå.
I en perfekt värld hade jag varit i Aska nu…
Men nu blir det fest med världens bästa kollegor och vänner.
Förfest hos Babs. Mat, vin och förhoppningsvis skratt.
Kanske lite dans innan chefen och jag tar sista bussen hem.
Det här SKA bli en bra dag.
Category: känslor
4 Comments
Han sviker mig aldrig
”so when I’m lying in my bed
thoughts running through my head
and I feel that love is dead
I’m loving angels instead”
Category: tröst
Leave a Comment
Senaste kommentar