Blog Archives

Fundering

Sedan skogsäventyret har jag haft lock för öronen. Det är skitjobbigt att gå omkring och höra allt som i en burk. Jag hör knappt när folk pratar och får krypa intill för att få en chans att höra. Jättekäckt. Eller inte.

Får väl förtydliga.  Jag är inte närgången och vill hångla. Jag hör bara dåligt.

Hur blir man av med lock för öronen?

Nästa teambuildning kan väl vara på Käringön eller så. På Käringön kan man bo i vid havet, äta på Petterssons krog och avnjuta ostron i badtunna. Eller åtminstone när jag inte är förkyld. Ett litet tips till chefen bara:)

Idag har jag hunnit sitta på mitt kontor och skriva dokument. Inte illa. Men jag gillar verkligen tempot, dynamiken och att ständigt utmanas. Man växer av utmaningar. För övrigt har jag utvecklat rollen jag är anställd för. Jag känner att jag växer i kostymen.

Dagens klokord:

We cannot solve our problems with the same thinking we used when we created them.

Sagt av mannen som var gift med Mileva Maric.

tgif

Inte för att jag inte gillar mitt jobb, utan för att jag har tillämpat sjuknärvaro och är helt utslagen. Lyckades åka hem ett par timmar tidigare för att kunna kurera mig. Och det är lättare att svara på mail och telefonsamtal när man ligger och vilar.

Hemresan tog sin modiga tid. En trafikolycka gjorde att det var totalstopp på 45:an. Chauffören valde en mindre väg, men där blev det också stopp eftersom en lastbil vält tvärs över vägen. Flera personer gnällde och klagade på chauffören för att de inte skulle komma fram i tid. Men hallå! Är det stopp så är det. Varför gnälla på chauffören?

Jag behöver städa.

Det ser ut som en ett bombnedslag hemma. Sonen är duktig och sköter inköp, matlagning, disk och tvätt. Men när det gäller städning är vi inte alls på samma våglängd. Är man uppväxt med en förälder som är pedant blir man nog lite anti. Nej det är inte jag som är den pedantiske föräldern, även om jag drev mina ungar till vansinne när jag dammsög varje dag när de var yngre. Numera rastar jag snabeldraken en gång i veckan.

Så imorgon förmiddag ska jag städa och skura. Om orken infinner sig.

Sen åker jag till min födelsestad för samvaro med goda vänner.

Vi ska äta kräftor, sjunga, spela och dansa.

Det är härligt att ha återupptagit umgänget med en gammal god vän. Vi har bara haft sporadisk kontakt i många år och nu har vi hittat tillbaka. Det är guld värt att ha vänner som man har en historia tillsammans med. Vi har faktiskt känt varandra i 35 år. Ni får själva räkna ut hur gamla vi var när vi träffades 🙂

Trött

Några dagar i skogen var allt som behövdes.

Förkylningen har klamrat sig fast igen. Mest är jag trött och orkeslös. Det känns som att allt jag gör går i show motion. Flera gånger har det bara snurrat. Jäkligt frustrerande när huvud och kropp inte är på samma våglängd. Men jag är seg och kämpar på. Inte fan kan man känna efter och stanna hemma från jobbet när man är lite orkeslös. Det som håller mig hemma är riktig magsjuka och hög feber. Magsjuka kan jag inte komma ihåg när jag hade sist. 20 år sen eller nåt. Jag är av segt virke.

Mycket att göra som vanligt. Somnade på bussen.

Bästa sonen hade lagat middag  och trött mamma kunde sätta sig vid dukat bord.

Jag har världens bästa barn <3

 

Nu ska jag vårda min vetgirighet och se på Vetenskapens världsvt play. Tack och lov för play.

Jag ser ju så lite på tv. Jag fattar inte hur folk orkar följa all skit om hemska Hollywoodfruar, bonnläpp söker blygdläpp och allt vad det heter. Kalla mig fördomsfull. Men jag står för vad jag tycker.

God afton min gullvippor <3

Vila sig i form

Idag har jag verkligen försökt att lyssna på Hulda och vila mig i form.

Jag har struntat i att städa och skura. Dammsugartanten i mig skriker inombords, men jag klarade det.

Jag har dock handlat, vattnat blommor, röjt i köket, diskat och lagat mat. Pannbiff, potatismos, sockerärtor  och lingon. Gott! Sen blåbärspaj och vaniljsås till dessert. Gottgottigottgott! Fick ju order om att äta kolhydrater och fett 🙂

Orken är minimal, men jag ska göra mitt bästa ute i skogen.

Men det suger fortfarande att vara förkyld.

 

Tofflan undrar vilken dag som är favoritdagen.

Jag fick fundera länge.

Jag älskar måndagar och de möjligheter som finns. En ny oskriven vecka med nya äventyr som väntar runt hörnet. Jag är pigg, utvilad och förväntansfull.

Men jag älskar nog fredagar lite mer.  Sista arbetsdagen i veckan. Jag slappnar av på ett helt annat sätt och kan vara uppe så länge jag vill och vet att jag har sovmorgon dagen som kommer efter.

Den sämsta veckodagen är torsdag. Då är jag oftast trött som ett snöre och det är segt att ta sig upp. Torsdagstrött är ett begrepp i min värld.

På söndagar är jag oftast vemodig. Söndag är förknippat med avsked och den känslan finns fortfarande inom mig. Jag känner mig ledsen och ensam och saknar. Bästa sättet att sänka en människa är att ignorera henne.

Men lyckligtvis är den känslan bortblåst på måndag morgon!

Imorgon är en ny dag!

Det suger…

…att vara förkyld!

Orken är minimal och det känns som ett helt dagsverke att klä på sig. Men jag bet ihop och kom ut på stan.

Shoppade loss i Vänersborg. Tack och lov att jag slapp åka till Överby. Är inget fan av köpcentrum. Fick köpt nya regnbyxor och en ryggsäck. Skönt att ha hela regnbyxor och en ryggsäck som inte luktar kattpiss!

Så fick jag tag på ett par snyggstövlar när jag slank in för att köpa sulor till mina fjällkängor. Halva priset, bra kvalitet, både snygga och bekväma.

Ibland händer det bara 🙂

Träffade en kompis och pratade bort en stund om ditt och datt och när jag kom hem var jag helt. Slut. Shopping och förkylning är ingen bra kombo. Så jag tog en tupplur. Vaknade helt mosig en timme senare. Ni vet så där borta så man knappt vet vad man heter och var man är. Tack och lov att jag är ledig och kan skita i allt. Vill vara pigg på måndag!

Tur att tvätten sköter sig själv i tvättmaskinen och att sonen önskat köpepizza. Han fick sköta matlagningen idag 🙂

Pizzan var god och fröken chef trött. Men jag skärpte till mig och orkar förflytta mig till biografen och såg således på film: the extendables 2. Ovanligt underhållande. Jag är vanligtvis inte något actionfan. Ibland behöver man något som inte kräver tankekraft. Bara lätt underhållning. Eller våldsam underhållning 🙂

Naturligtvis satt det en gäng killar bredvid oss som pratade och tjötade högt så när filmen börjat och de fortfarande störde alla kunde jag inte hålla mig utan bad dem hålla käften. Ville de sitta och prata kunde de se på film hemma. Och de blev tysta. The bitch has spoken!

Nu ska jag sova. God natt<3

Kul på jobbet

-Kommer du ihåg det vi pratade om på mötet igår?
-Det där som du inte fattade?
-Vaddå inte fattade! Det var ju du som inte ville förklara!

Man kan tolka saker på olika sätt 🙂

Tack R och J för ett underbart gapskratt.

Fullt ös på jobbet och solsken ute. Men jag tycker inte att det är så trist ändå, för jag gillar jobbet så mycket och hellre regn än solsken när man åker till jobbet.  Och jag tassar runt barfota. Det är ett bra betyg på en arbetsplats om man kan gå barfota tycker jag. Och skönt att det inte är så strikt. Visst har vi en viss klädkod, men inte så uttalat strikt. Jag är prydligt klädd, men man behöver inte gå i dräkt eller kostym tack och lov.  Klänning is da shit. Människor är trevliga mot varandra och vi har en härlig jargong. Tänk vad ett skratt kan göra.

Idag har jag varit på hälsokosten och köpt Notakehl som förhoppningsvis ska få mig att sluta hosta. Jag är trött på att hosta. Jag blir trött av att hosta.

Tack för tipset!

Idag har jag dessutom fått mina visitkort. Det känns lite proffsigare att slippa lämna handskrivna post-it-lappar .

Dagens middag består av tapas i kvällssolen på balkongen. Sonen har tvättat och katten är kelsjuk.

Livet är gott.

Tacksam

Jag är ett blindstyre. Har varit glasögonorm sedan fjärde klass. Det är ju typ 10 år sedan eller nåt 😉

Har fått progressiva glasögon. Det är väl en tecken på att man inte är 17 längre eller?

Åderbråcken plågar mig av och till, men är överkomligt. Fan att jag skulle brås på farfar när det gäller sånt. Annars var farfar den bästa förebild man kan ha.  Och landstinget betalar bara operation om man har besvär som bensår, så ska jag operera får jag hosta upp minst 25 000.

Höften värker och gör ont när jag går. Ibland. Men det hör till degenereringsprocessen.

När jag är stressad och har för mycket att fundera över får jag huvudvärk.

Hängbröst, fläskmage och rynkor kan jag omfamna som en del av livet.

När jag uppfattas som attraktiv och någon tycker att jag är sexig blir jag smickrad och tacksam.

Det behövs inte så mycket för att stärka självkänslan. Eller sänka den.

Den där självkänslan som hela livet byggt på det yttre och inte det inre.

 

MEN

Jag har en kropp som är frisk, stark och fungerar.

Jag står ut med småkrämpor (som är ganska ok när man är äldre än man vill erkänna)

Jag är ändå lyckligt lottad som har en frisk och stark kropp som är sällan sjuk.

Det är jag oerhört tacksam över.

Tack livet för att jag har en frisk kropp och en positiv syn på livet!

 

inte nu men nu

Först kan vi slå fast att det suger att vara förkyld.

Jag avskyr att inte ha någon ork, ha ont i halsen och hosta

Men så tänker jag att det kanske är kroppens sätt att tala om att jag ska ta det lugnt och vila under min lilla semester.

Idag har jag inget annat inplanerat än att luncha med Yngste sonen på stan.

Nu sitter jag i sängen med Mac i knät och har fått både kaffe och musik av Kärleken. Han kokar kaffe till mig varje morgon, något som jag uppskattar mycket <3

När man är van att bre ut sig ensam i sängen blir det lite trångt när man ska samsas två på samma yta. Ibland vaknar jag tryckt emot väggen. Men sovit har jag gjort eftersom jag har drömt 🙂

I natt har jag somnat på tåget och försökt att komma fram ändå. Jag har varit inlåst i ett hus med terrorister och antika föremål. Det började brinna och jag lyckades till slut hoppa ut genom ett fönster. När jag kom ner på marken var folk upprörda över att jag var barfota, medan jag var tacksam att jag var i livet.

I min dröm alltså.

Det är en ganska skön känsla när man anpassar sig till en annan människa och man bara gör det helt automatiskt. Man behöver inte tänka utan det bara fungerar.

Förhoppningsvis har man dragit lärdom av tidigare erfarenheter och misstag i livet.

Jag har blivit mer prestigelös och måste inte alltid har rätt eller få cred för saker jag gör på samma sätt som tidigare. Jag har inte samma behov av kontroll, utan har lättare att ”go with the flow” Mitt humör har blivit jämnare och jag är tryggare i mig själv. Jag vet vad jag kan och vad jag är värd. Jag vågar stå på mig och känner att jag har fått pondus. Det gäller lika mycket privat som i jobbet.

Det är vad som kallas att vara vuxen va?

Jag hoppas att Du får en fin dag.

Tjolahopp mina gullvippor <3

Status

Förkyld check

Huvudvärk check

Regn check

Men det gör inget för jag är hos Kärleken och jag har S E M E S T E R!

S E M E S T E R

S E M E S T E R

Smaka på ordet.

Ingen väckarklocka.

Inga tiden att passa.

Nu ska jag fokusera på kontemplation.

Både kropp och själ behöver lite ledigt.

Dagar att bara vara, ta dagen som det kommer.

Även om jag är tillgänglig på telefon, mail och skype så känner jag ändå att jag kan koppla av.

Just förmågan att koppla av är en av mina styrkor. Jag kan sova i princip när och var som helst. Jag kan stäng av omgivningen och försvinner in i min egen lilla värld. Har alltid haft lätt för det.

Jag är eg. lyckligt lottad som aldrig tagit en sömntablett, ångestdämpande eller ”lyckopiller”. Tar knappt en huvudvärkstablett.  Har blivit opererad 1 gång. När de tog bort mina halsmandlar fick jag ett nytt liv. Inga infektioner och är sällan förkyld. Typiskt att jag är det nu. För övrigt har jag legat på sjukhus tre gånger. Orsaken heter Johan, Sara och Christian.

Nu kommer strax tåget som ska ta mig söderut.

Göteborg here I come!

Over and out from fröken chef 🙂