Archive for the Category »tankar «

Vuxenpoäng eller

bara ensam och försöker fylla tiden med meningsfullhet?

Lördag kväll.

Ensam. Igen.
Sonen kan inte förstå att jag känner mig ensam: du tjatar ju med folk på nätet hela tiden. Du träffar ju folk på jobbet.

Och ur det perspektivet har han rätt.

Jag känner mig ensam för att jag är bortvald. Ratad.

Så jag sitter och  tittar på Snillen spekulerar och ted.com

Jag använder  ted.com en del i min undervisning. Tack vare nätet har jag tillgång till föreläsningar, dokumentärer, labbar och instruktioner på ett helt makalöst sätt. De som tycker att Internet, datorer och social medier är ett otyg som borde förbjudas ser inte möjligheterna.

Häromdagen såg vi på en dokumentär om Bill Gates som bbc gjort i kursen Teknikutveckling och företagande. Efteråt kunde vi prata om datorhistoria, innovationer, entreprenörskap och företagande. Perfekt!

Och jag undrar vilket år Bill Gates får Nobels fredspris?

En helt…

vanlig dag på jobbet.

Möte med chefen. Fick vänta drygt en akademisk kvart. Prickade av punkterna på listan och hade intressanta diskussioner.  Just uppgiften som bollplank ger många intressanta tankar.

Lektion med tvåorna. Webdesign hela dagen. Me like.

Innan lunch rusar treorna in. Glada och euforiska tramsar de runt och avslutar med att ge mig en kram. Deras skoldag är slut. Förmodligen därför de är så glada =)

Trivsam lunch med kollegor. Prat och skratt. Korta samtal med elever här och där.

En f.d elev kommer på besök. Kul att se dig Svea!

Lektion igen. Css och php includes. Uppdatering av hemsida. Samtidigt som jag lyssnar på sportradio och kollar på de nya ämnesplanerna för teknikprogrammet.

Arbetsdagen ska avslutas med arbetslagskonferens. Sen är det dags att ta bussen söderut.

Det är mörkt när jag kommer hem. Som alltid den här tiden på året. Orken tryter. Det blir bara att fixa det nödvändigaste  och sedan krascha i sängen med laptopen bredvid.

Jag längtar efter ljus!

Jag längtar efter ledighet!

Om en vecka får jag semester.

Det behöver jag.

Tvära kast

-10 vid midnatt.

Nu är det +1.

Vem hittade på det liksom?

När jag äntligen börjat gillar vinter, så blir det sån där skitvinter med blidväder och slask som jag är uppväxt med och AVSKYR!

Daga att åka till världens bästa jobb. Sovmorgon idag. Fast jag vaknade tidigt ändå. Hjärnan fattar inte att den får sova till 7 idag.

Och tänk vad smidigt det är med sociala medier.

Genom facebook har jag haft ett samtal med en förälder, tagit emot en sjukanmälan av en elev och diskuterat önskad ledighet med en annan elev. Samtidigt som jag ätit frukost.

En annan dag kommer det nog ett inlägg om sociala medier.

Men nu ska jag ut i skitvädret.

Åtta steg till läkt hjärtesorg

Enligt den danska författaren och terapeuten Winnie Haarlöv.

1. Erkänn sorgen och ge dig själv tillåtelse att sörja. När omgivningen efter några veckor ifrågasätter varför du fortfarande är deppig är det antagligen menat som en välmenande ”spark i baken”. Men det tar mellan tre och sex månader för själ och hjärta att läka ihop.

Jag har sörjt och gråtit oerhört. Det har varit den värsta perioden i mitt liv. Visst har omgivningen ifrågasatt att jag inte bitit ihop och gått vidare. Sorg tar tid. Men jag är helt klart på rätt väg. Jag ser ljuset i tunneln, men jag har en bit kvar att vandra.

2. Sluta hoppas. Så länge du går omkring och hoppas att det ska bli ni igen fördröjer du läkningsprocessen. Inse att du själv har ett val att må bra och kunna gå vidare i livet, säg farväl till hoppet och ta makten över situationen råder Haarlöv. Är det omöjligt att sluta hoppas så erkänn åtminstone för dig själv att det är därför du sitter fast i sorgen.

Jag har slutat hoppas. För det mesta. Jag har släppt taget om honom.  Kärlek är också att släppa taget om någon man älskar. Vill han inte ha mig, så får jag acceptera det. Även om det gör ont.

3. Rid ut känslostormarna istället för att fly ifrån dem. Gör det du känner för, vill du kasta pil på gamla fotografier så gör det! Känns det bättre att kyssa samma foto hundra gånger så gör det istället. Det är din process – du bestämmer!

Jag önskar att jag hade kunnat bli riktigt arg på honom. Då hade det varit lättare att gå vidare. Men jag jobbar på saken. Det svåra är att inte ha fått riktiga svar på varför och hur han egentligen tänker. Jag tvivlar på min förmåga att läsa människor, fast det kanske helt enkelt handlar om hur han tänker och fungerar.

4. Fråga dig själv vad det var som var så fantastiskt med ert förhållande. Identifiera både positiva och negativa sidor, både i er relation och hos ditt ex.

Eftersom vi fortfarande befann oss i förälskelsefasen är det svårt att hitta negativa sidor. Men jag gör mitt bästa för att se med öppna ögon. Kärlek är ju att acceptera en människas sämsta sidor.

5. Se nyktert på problemet. Känslor som hat och avsky hör till bearbetningen, men försök ha en förnuftig relation till de allra mörkaste tankarna. Att gå omkring och hata ett ex är sällan konstruktivt i längden.

Hat finns inte på min världskarta. Jag pendlar mellan acceptans och längtan.

6. Det råder besöksförbud. I alla fall inledningsvis, att träffas igen där ena parten vill vara vän och den andra är förälskad leder ofta till oönskade konsekvenser för båda. Ta en paus!

Det geografiska avståndet hjälper ju om man säger så. Men vi har ingen kontakt ö h t. Han har raderat mig ut sitt liv totalt och jag har bestämt mig för att vara ståndaktig. Vill inte vara en patetisk klängranka, lite stolthet har jag. Men jag skulle önska att vi träffades en sista gång och pratade ut öga mot öga. Jag vet dock ej om han vågar. Jag vet  inte hur han tänker. Det är som att jag aldrig existerat i hans liv.

7. Brottas du med tankar på att allt bara varit på låtsas, eller att din partner inte haft äkta känslor råder Haarslöv dig att skriva ett brev. Lista tre frågor, inte mer, för att få svar på dina farhågor. Men förbered dig också på ärliga svar. Ställer du frågan om du var ditt ex:s stora kärlek och får ett nej måste du kunna tackla verkligheten. Vill du veta och kan hantera sanningen så se till att ta reda på den.

Jag har skrivit ett brev och begärt ett sista möte öga mot öga för att få svar. Det är bättre att få ärliga brutala svar än inga svar alls.

8. Skynda långsamt. Att träffa nya möjliga partners och sikta in sig på en ny förälskelse är ett sundhetstecken som vittnar om att sorgearbetet gått åt rätt håll. Men ta det varligt, att kasta sig in i ett nytt förhållande snabbt inpå ett uppbrott är sällan ärligt mot dig själv eller det nya föremålet för uppvaktningen.

Att träffa någon ny finns inte på min världskarta. Min kärlek är fortfarande lika stark och den går inte bara att stänga av. Så det är celibat som gäller. Igen. Jag hoppas att jag kommer att kunna lita på en man igen. Men just nu känns det inte så hoppfullt. Det är kanske meningen att jag ska leva ensam. Jag har haft mina chanser i livet känns det som. Det som var den största kärleken för mig var något annat för H. Det suger.

Disparu

Jag vet inte vad som har hänt, men den är helt försvunnen. Bortblåst. Helt väck!

Jag talar om julstressen.

Jag har lyckats skala bort alla onödiga måsten.

När barnen var små slog jag knut på mig själv, förvandlades till en elak bitch för att jag var så trött och stressad, i min kamp för att vara en perfekt fru och husmor som skulle göra allt som var viktigt.

Nu julpyntar jag lite lagom.

Bakar bara ett par sorters kakor. Skiter i både lussebullar och pepparkakor.

Inga julfester på dagis, skolan och alla fritidsaktiviteter.

De flesta julklapparna har rationaliserats bort.  Ger bara till barnen.

Julgodiset får ungarna fixa när de kommer hem. Då har vi julfixarmys. Dagen före julafton.

Lagom med mat. Bara det som är viktigt för oss.

Imorgon är det dags för mitt julpyssel. Då ska det tillverkas julkorv. En tradition vi haft i minst 15 år. Numera är det jag ensam som stoppar korv.
Men det är klart bättre än att baka pepparkakor, som jag tycker är skittråkigt. Och det är en lättnad att slippa baka pepparkakshus, som jag också gjorde i alla år när barnen var små.

För mig är det samvaron som är det viktiga. Inte konsumtion och stress. Människor är viktiga. De viktigaste människorna i mitt liv finns hos mig under julen. Mina barn är det finaste som finns.

Lagom har passerats för länge sedan

Det snöar ute. Flingor stora som tumvantar. Eller ”Tjörbuvattar” som man säger där jag är uppväxt.
//Tjörnbor är omtalade som människor med stora händer av någon anledning. I alla fall på Orust=)

Hur mycket snö kan det komma liksom? Man kan lugnt säga att vi har vinter runt Vänern.

Lagom har passerats för länge sedan.

Det konstiga är att jag helt plötsligt gillar vinter. Snö och kyla är så mycket bättre än det vanliga slaskiga pissvädret vi brukar ha.  Och jag bor ju på tredje våningen så jag slipper skotta numera.  Saknar inte den biten alls. Däremot saknar jag min trädgård. Att bli av med villa och trädgård var priset för skilsmässan. Bland annat.

Att tillbringa en håltimme i klassrummet tillsammans med ett gäng ungdomar är en upplevelse.  Jag blir så glad av deras trams och kivande. De sprider glädje!
Det håller mig ung om man säger så =)  Eller så är det jag som gör dem barnsliga. Vi har kul i alla fall. Jag har svårt att sitta och jobba när det är tyst. Det ska var musik, prata och tjoande =)

För att inte tala om humor och ironi.

Tack och lov för ironi. Ironi är nödvändigt för att överleva.

Lösenordsskyddad: Lite tankar

Det här innehållet är lösenordsskyddat. Vänligen ange ditt lösenord nedan för att visa innehåll:

Category: tankar  Tags: , ,  Ange ditt lösenord för att visa kommentarerna.

God morgon!

I natt har jag drömt att jag väntar barn.

Vaggade omkring höggravid på jobbet. //det var skönt att vakna ogravid. Även om jag ibland längtar efter känslan att ha en liten inneboende, utan att få barn.

Och varje natt vaknar jag vid 3-tiden och är klarvaken. Kan inte somna om.  Sen är jag självklart trött som ett snöre när klockan ringer vid 6. Tröttsamt =(

Nu är det dags att åka in till Oslo för julmiddag med familj och vänner.

Myyyys!

Kropp

Tofflan undrade hur det står till med kroppen?

Jo tack , den hänger med.

Åderbråck, tjockrumpa, kroppsdelar som gett upp kampen mot tyngdlagen. Men den bär mig. Huserar min själ och fungerar bra.

Jag är ytterst sällan sjuk och mår ganska bra.  Ledsen och sorgsen av krossat hjärta, men det går åt rätt håll. Jag ska gå hel ur det här. Starkare än någonsin.

Fast jag har ett bekymmer. Torr hud.

Så nu sitter jag här fet och blank, insmord i fet kräm från Apoteket. Och självklart de obligatoriska papiljotterna =)

På tal om Apoteket. Varje gång jag går förbi ett Apotek tänker jag på Kloppan. Så jag tänker på henne varje dag =)

Lunchpaus

Sallad till lunch. Gott.

En promenad i solskenet. Kallt.

Chill i labbsalen med världens bästa elever. Härligt.

Fast de mobbar mig! För min klädsel. Säger att jag ser ut som tomtemor eller en norsk =) Någon tjatar om skotsk. Bara för en rutig kjol 😉


Vad är det för fel på yllekjol, yllekofta, yllestrumpor och vinterkängor när det är närmare -20 ute?