Tag-Archive for » dumpad «

Learning by failure

Om det gått någon förbi.

Jag är  singel.

På riktigt.

Kärleken betraktade sig som singel tidigare än mig. Tydligen.

Detta var tredje gången som relationen med Kärleken tar slut.

Är jag blåst eller bara godtrogen? Det vete sjutton.

Men jag tänker inte upprepa misstaget.

Gör om. Gör rätt.

En del människor kommer in i våra liv för att vi ska lära.

Jag har lärt mig att lita på min intuition.

Jag har lärt mig att lita på min inre styrka.

Jag har lärt mig att skenet kan bedra.

Jag förtjänar att vara ihop med någon som faktiskt älskar mig.
Jag förtjänar att vara ihop med någon som vill ha sex med mig.
Jag förtjänar att vara ihop med någon som inte letar efter den rätta samtidigt som han är i en relation med mig.

Learning by failure.

Tiden går

Det har snart gått ett år  sedan marken rämnade.

När den jag älskade och skulle bli gammal med helt plötsligt kom på att han älskade sin fd. mer.

Varför han skulle stöta på mig och få mig så förälskad, när han ändå skulle gifta sig med henne, kan man fundera på. Men det är en ickefråga numera.

Det har varit ett lärorikt, utvecklande år.

Smärtsamt.

Oerhört smärtsamt.

Men jag har växt och har en inre harmoni som inte fanns tidigare.

Jag har insett att H var en parentes i mitt liv och att kattguld glimmar lika fint som guld när man inte tittar noga.

Det har tagit tid att läka en krossat hjärta. Och jag tror att det är viktigt att ta just tid. Inte kasta sig in i ett nytt förhållande, för att man längtar, saknar och inte vill vara ensam.

Men det är min uppfattning.

Jag tror på att landa ordentligt. Bearbeta klart.

Karens.

I mitt vuxna liv har jag haft 3 förhållanden. 2 där jag har valt att gå och 1 där jag blev dumpad. Det senare har fått mig att reflektera. Mycket.

Det är skillnad på att lämna ett destruktivt förhållande, bryta upp från något som inte leder någonvart och att bli dumpad när man är som mest förälskad.

Livets skola är hård ibland.

Tiden läker som sagt sår.

Det trodde jag inte under en lång period, svårt tyngd av sorg och utan livsglädje.

Men livet vann. Glädjen kom tillbaka.

Jag är starkare än förut.

Jag har lärt av smärtan och sorgen.

Jag har vågat visa mig svag och fått hjälp.

Växt. Utan svårigheter växer vi inte.

Nu är jag redo att gå vidare i livet.

små tankar

För ett år sedan dök Hasse upp i min liv och jag föll pladask för honom och hans uppvaktning.

Jag har aldrig varit så förälskad och har aldrig känt mig så älskad.

Sen hände det som hände i novembermörkret.

Dumpad i telefon. Han hade kommit på att han fortfarande älskade sin fd. Han försvann för gott. Och är numera gift med henne.

Jag undrar fortfarande vad han hade i mitt liv att göra, men det kommer jag aldrig att få svar på.

Jag har gått vidare. Kärleken har bleknat och sorgen försvunnit.

Men ibland känner jag mig så lurad och utnyttjad och undrar när jag ska våga tro på kärleken igen. Men till skillnad från när Hasse började uppvakta mig så går jag inte och längtar efter någon att leva med varje dag. Jag är nöjd med mitt liv. Även om jag inte vill leva ensam resten av livet. Det har varit ett år som har varit fyllt av himlastormande lycka och djupaste sorg, men framförallt har jag mognat och växt som människa.

Kanske var det  meningen med Hasses besök i mitt liv?

Att jag skulle bli starkare.

Att jag har lärt mig att uppskatta familj och vänner ännu mer.

Att ta vara på de små sakerna i livet.

Leva i nuet.

Finaste prinsessan har varit hemma i 3 veckor.

Det är en fröjd. Vi har varit på semester tillsammans i Norge och vid havet.

Vi har skrotat tillsammans här hemma.

Vi har sovit i samma säng och suttit i var sitt rum hela kvällen.

Inte en enda gång har vi rykt ihop och bråkat.

Nu sitter hon i mitt rum med sin gitarr och sjunger som en ängel.

HARMONI

Om en stund kommer äldste sonen hem efter några dagar hos mormor & morfar vid havet.

Lite senare kommer yngste sonen hem över natten.

KÄRLEK

50

Det har gått 50 dagar sedan jag fick mitt hjärta krossat.

Att skriva i bloggen har hjälpt oerhört mycket, i början var bloggen helt enkelt min livlina,  som gjorde att jag inte gick under helt och hållet.

Jag kan inte nog uttrycka min tacksamhet över alla kommentarer,  snälla ord och hjälpande råd jag har fått av er. Det är en oerhörd tröst att så många, både kända och okända, visar sin empati och omsorg för mitt väl och ve.

Att bli dumpad  är väl  i sig ganska vanligt, men för mig var det oerhört chockartat. Det var så fullständigt oväntat. Hur man handskas med det och går vidare är olika för oss människor. Att skriva öppet och naket i bloggen har varit  mitt sätt att bearbeta. Alla måste få gå sin egen väg.  Det finns inga rätt eller fel. Och jag ångrar inte att jag varit så öppen  med min upplevelse. Det har hjälpt mig att komma vidare.

Än är jag inte i mål, men jag har kommit en bra bit på vägen.

Visst gör det ont som f*n ibland och jag längtar och sörjer.

Det viktiga är att jag inte känner så hela tiden längre, utan det går långa stunder utan en tanke på H över huvud taget.

Tiden läker sår. Jag tror på det nu.

Om jag bara kunde låta bli att pilla på sårskorpan emellanåt 😉

Åtta steg till läkt hjärtesorg

Enligt den danska författaren och terapeuten Winnie Haarlöv.

1. Erkänn sorgen och ge dig själv tillåtelse att sörja. När omgivningen efter några veckor ifrågasätter varför du fortfarande är deppig är det antagligen menat som en välmenande ”spark i baken”. Men det tar mellan tre och sex månader för själ och hjärta att läka ihop.

Jag har sörjt och gråtit oerhört. Det har varit den värsta perioden i mitt liv. Visst har omgivningen ifrågasatt att jag inte bitit ihop och gått vidare. Sorg tar tid. Men jag är helt klart på rätt väg. Jag ser ljuset i tunneln, men jag har en bit kvar att vandra.

2. Sluta hoppas. Så länge du går omkring och hoppas att det ska bli ni igen fördröjer du läkningsprocessen. Inse att du själv har ett val att må bra och kunna gå vidare i livet, säg farväl till hoppet och ta makten över situationen råder Haarlöv. Är det omöjligt att sluta hoppas så erkänn åtminstone för dig själv att det är därför du sitter fast i sorgen.

Jag har slutat hoppas. För det mesta. Jag har släppt taget om honom.  Kärlek är också att släppa taget om någon man älskar. Vill han inte ha mig, så får jag acceptera det. Även om det gör ont.

3. Rid ut känslostormarna istället för att fly ifrån dem. Gör det du känner för, vill du kasta pil på gamla fotografier så gör det! Känns det bättre att kyssa samma foto hundra gånger så gör det istället. Det är din process – du bestämmer!

Jag önskar att jag hade kunnat bli riktigt arg på honom. Då hade det varit lättare att gå vidare. Men jag jobbar på saken. Det svåra är att inte ha fått riktiga svar på varför och hur han egentligen tänker. Jag tvivlar på min förmåga att läsa människor, fast det kanske helt enkelt handlar om hur han tänker och fungerar.

4. Fråga dig själv vad det var som var så fantastiskt med ert förhållande. Identifiera både positiva och negativa sidor, både i er relation och hos ditt ex.

Eftersom vi fortfarande befann oss i förälskelsefasen är det svårt att hitta negativa sidor. Men jag gör mitt bästa för att se med öppna ögon. Kärlek är ju att acceptera en människas sämsta sidor.

5. Se nyktert på problemet. Känslor som hat och avsky hör till bearbetningen, men försök ha en förnuftig relation till de allra mörkaste tankarna. Att gå omkring och hata ett ex är sällan konstruktivt i längden.

Hat finns inte på min världskarta. Jag pendlar mellan acceptans och längtan.

6. Det råder besöksförbud. I alla fall inledningsvis, att träffas igen där ena parten vill vara vän och den andra är förälskad leder ofta till oönskade konsekvenser för båda. Ta en paus!

Det geografiska avståndet hjälper ju om man säger så. Men vi har ingen kontakt ö h t. Han har raderat mig ut sitt liv totalt och jag har bestämt mig för att vara ståndaktig. Vill inte vara en patetisk klängranka, lite stolthet har jag. Men jag skulle önska att vi träffades en sista gång och pratade ut öga mot öga. Jag vet dock ej om han vågar. Jag vet  inte hur han tänker. Det är som att jag aldrig existerat i hans liv.

7. Brottas du med tankar på att allt bara varit på låtsas, eller att din partner inte haft äkta känslor råder Haarslöv dig att skriva ett brev. Lista tre frågor, inte mer, för att få svar på dina farhågor. Men förbered dig också på ärliga svar. Ställer du frågan om du var ditt ex:s stora kärlek och får ett nej måste du kunna tackla verkligheten. Vill du veta och kan hantera sanningen så se till att ta reda på den.

Jag har skrivit ett brev och begärt ett sista möte öga mot öga för att få svar. Det är bättre att få ärliga brutala svar än inga svar alls.

8. Skynda långsamt. Att träffa nya möjliga partners och sikta in sig på en ny förälskelse är ett sundhetstecken som vittnar om att sorgearbetet gått åt rätt håll. Men ta det varligt, att kasta sig in i ett nytt förhållande snabbt inpå ett uppbrott är sällan ärligt mot dig själv eller det nya föremålet för uppvaktningen.

Att träffa någon ny finns inte på min världskarta. Min kärlek är fortfarande lika stark och den går inte bara att stänga av. Så det är celibat som gäller. Igen. Jag hoppas att jag kommer att kunna lita på en man igen. Men just nu känns det inte så hoppfullt. Det är kanske meningen att jag ska leva ensam. Jag har haft mina chanser i livet känns det som. Det som var den största kärleken för mig var något annat för H. Det suger.

Två steg framåt…

och ett steg tillbaka.

De senaste dagarnas sköna flow stoppades idag.

Utvilad och på gott humör bestämde jag mig för att gå till fiket.

Vi har en stående tid kl.11.00 på lördagar. Ungkarlsgänget och jag.

Jag har inte fikat på evigheter. Inte sedan H och jag fikade där med vännerna i september. Jag har inte orkat, för jag har mått så dåligt.

Men nu var det dags!

Så får jag frågan om hur jag har det och hur det är med H. En person som inte har en aning om vad som hänt i mitt liv ställer en oskyldig fråga. Och jag tvingas berätta. Klumpen i magen dök upp direkt. Jag sjönk ner i hålet igen. Men hålet är inte lika djupt som tur är. Men det känns.
Sen känns det lite surrealistisk att mitt Ex (vi har ju samma umgängeskrets) dyker upp och sitter bredvid mig och vi konverserar trevligt med varandra.  Jag gör mitt bästa för att var normal och social. Håller masken. Jag vet att han vet. Men ingen säger något.

J***a Skit-H!

Det är orättvist att du ska vara lycklig och må bra när jag mår skit.

Men det är ingen idé att gråta över spilld mjölk. Som så många av mina fina vänner säger. Jag är värd bättre.

Jag har skidor på svtplay. Ska läsa intressanta rapporter om ungas Internetvanor. Laga lasagne till middag. Städa lite om andan faller på. Det är skönt med en lugn hemmadag.

Jag är inte knäckt även om det blev ett litet bakslag. Tack och lov för mental styrka.

Karma H. Karma.

Början och slut

eller slut och början kanske…

Nu är äntligen november över.

Denna årets värsta månad.

Jag har aldrig gillat november.

I år värre än någonsin. Hjärtesorg unnar jag ingen.

Men nu vänder det. Både bildligt och bokstavligt.

Jag har varit nere på botten och nu räcker det!

Att gråta över en bedräglig man  leder ingenstans. Han har gjort sitt val och det får jag ta. Kärlek är att släppa taget om någon som vill något annat.

Idag har jag känt att det har vänt. Smärtan är inte lika stor. Det går åt rätt håll.

Imorgon är det december.

Julmånaden.

Jag gillar jul.

Samvaron med familjen.

Myset. Friden.

Jag ser fram emot julmiddagen i Oslo på lördag. Med min bonusfamilj. Inbjuden av min extrapappa och hans gulliga Grete^^

Det ska bli så härligt att träffa bästisen Alice igen på fredag. Nu kommer en (någorlunda) vanlig vän till dig. Inte den nedbrutna, chockade ledsna Inna som kom till dig för en månad sen.

Jag ser fram emot terapi på torsdag och efter lite lektioner bär det av till Göteborg och lärarmys med UF. Aktiviteter på Universeum, Jul på Liseberg och middag står på agendan. UF Fyrbodal vet hur  det ska ta hand om sina lärare.

Jag undra vad det blir för väder till jul?

Bondepraktikan säger att om Anders braskar så slaskar julen. Med tanke på att vi har drygt en halvmeter snö och typ -12 så lär det bli en väldigt blöt jul.

Jag har börjat att gilla vinter. Lite.
Sån här vinter är okej. Lagom kallt. Snö. Varma vinterkängor. Jobb inomhus.

Men blir det slask och pissregn blir jag sur. Sånt väder borde vara förbjudet.

Resor till solen är tydligen billigare än billigast. Nu när man har massor av planera och se fram emot. Hade jag däremot kunnat ta ledigt i november hade jag gärna rest till solen och värmen. Men nu kan jag inte ta ledigt när jag vill. Och det accepterar jag. Det svåra är nog för de som lever med en lärare och har vanlig semestertjänst. När ska de var lediga ihop liksom?

Imorgon är en ny dag med nya möjligheter.

Det är den första dagen av resten av mitt liv.

Imorgon är en annan dag.

Cry no more tears

”Cry no more tears
Take this song and sing your troubles away
Fear no more fears
Take your faults and make them right today”

Tack och lov för musik som leder mig på rätt spår.

Jag var rädd för att köra i diket igen. H lovade att vara försiktig. Så sparkade han mig ner i Marianergraven när jag minst anade det.

Men faan ta honom.

Jag klättrar upp!

Cry no more tears!

Lördag kväll eller nåt

Mörkaste tiden på året.

Man kan bli deprimerad för mindre.

Men jag är av segt virke så det är inte tal om att bryta ihop.

Det positiva med mörkret är att man ser inte att fönstren borde putsas =)

Optimist javisst!

Hemma igen efter trevlig samvaro med yngste sonen. På köpet fick jag en katt med mig hem.  Hon trivdes inte så bra 30 kvadrat med med en husse som aldrig är hemma. Så nu är Sally tillbaka hemma hos mig. Ville är lite rädd =)

Eftersom jag sitter ensam hemma en lördagskväll, vilket beror på att vänner bor långt borta och att jag lider av krossat hjärta (tack så jävla mycket för det Herr H) får jag roa mig på bästa sätt.

Det betyder att jag :

1. Tvättar. Rena kläder underlättar om man säger så
2. Lagar goooood mat: köttfärslimpa fylld med godsaker som oliver, feta, lök och parika samt hemgjord cole slaw.
2. Dricker lite vin, men inte för mycket, shiraz is da shit!
4. Lyssnar på bra musik, så högt jag kan.
5. Dansar till musiken. Jag älskar att dansa!
6. Tänker elaka tankar om Herr H.
7. kollar på webb-tv. Jag säger fortfarande inte nej till RW, om han skulle fråga 😉
8. Ser på film.
9. Bloggar.
10. Väntar på att sonen kommer från fest i kyrkan. Jippi! Jag har en nattgäst och sällskap i morgon på första advent^^

Jag har blivit knockad och ligger på botten, men tänker ta mig upp!

Du är inte värd alla den kärlek jag känner och jag hoppas att du plågas!

TTTT NRN FYI FY

TAFN

Dumpad

Nu har jag deppat och gråtit i 24 dagar.

Dags att tänka nytt.

Jag har fått så många råd.

Bra råd.

Det tar tid att sörja. Och jag måste låta sorgen har sin tid. Tillåta mig att vara ledsen, men ändå tänka positivt. Gör roliga saker. Var med vänner.

Dåliga råd.

Gå ut och ragga eller åka till Vadstena på pilgrimsvandring som någon föreslog går fetbort! Kärleken kommer ju från Vadstena.

Jag väntar fortfarande på arg-fasen. Funderar på att skaffa en voodoo-docka 😉

Det kanske hjälper?

Jag vill att du har lika ont som jag.

Eller ska jag göra som konstnären Sophie Calle? Hon gjorde konst av pojkvännens dumpningsmail.

Att bli dumpad via mail är ungefär lika pissigt som att bli dumpad i telefon.

Voodoo känns rätt just nu.