Jag har dejtat herrarna Snabeldrake, Ajax och Mopp.
Tillsammans har vi varit på jakt.
Jakten var lyckad.
Samtliga snyltgäster, dvs Dammråttorna, infångades och nedlades.
Ett mycket lyckad dejt.
Men allt var inte bra.
Mina finaste orkidéer visade sig vara besudlade av Ullöss. Jag insåg att det var Mission Impossible att rädda dessa, så nu har de också gått i graven.
Så det blir att locka hem nya orkidéer. Utan inneboende.
Vaknar vid 7.
Det får väl räknas som sovmorgon.
Ligger och filosoferar i lugn och ro. Just känslan att jag kan ligga kvar och inte måste gå upp är såå värdefull.
Tassar upp för att koka kaffe vid 8 och inser att det var ett smart drag att bekläda min lekamen innan jag beträdde övriga delen av bostaden. Av skorna i hallen drar jag slutsatsen att vi har en nattgäst och jag vill ju inte riskera framtida trauma om han skulle komma ut i köket och möta en frodig Venus. Men ingen ungdom vaknar och mitt kaffe blir klart.
Nu sitter jag i sängen med Mac i knät och kaffe och macka på nattduksbordet.
Strax börjar Mannheimer & Tengby på radion.
Någon påstår att radio slutade man med på 90-talet och att lyssna på radio är pensionärsvarning.
Det skiter jag i 🙂
Det här är livskvalitet.
Jag avskyr att gå upp 6 varje morgon. Men gör det av plikt och för att jag har ett sånt roligt jobb att gå till.
Men tänk att vara pensionär och slippa väckarklocka. Bo i ett hus på landet. Vakna när man kan. Dricka kaffe i kökssoffan och titta ut över åkrarna. Gräva i sitt växthus. Odla grönsaker. Det finns mycket bondegener i mig.
Livet är gott.
God morgon mina gullvippor <3
Sov ända till halv nio.
Det kallar jag sovmorgon.
Frukost i lugn och ro.
Jobba lite och sen en promenad i Lilla Paris. Det är grått och trist ute.
Huvudvärk.
Så nu tänker jag ta mig friheten att krypa under en filt och sova lite till.
Bara för att jag kan.
Städa kan jag göra i morgon.
Faktiskt.
Jag har funderat en hel del kring utbildning. Ni som känner mig vet att jag brinner för utbildning och tycker att det är viktigt.
Mina 11 år som lärare på gymnasiet är en en av de bästa perioderna i mitt liv. Då min utbildning inte är godkänd enligt de nya kraven för lärarlegitimation var mitt val att plugga flera år till för att få denna. Eller läsa till yrkeslärare. Men så blev jag erbjuden mitt nuvarande jobb och jag har inte ångrat mig en sekund. Det är kreativt, dynamiskt och utvecklande.
Jag har fortfarande kontakt med mina gamla elever. Jag är t o m chef för några och det är en fröjd att följa ungdomarna liv och utveckling.
Eftersom jag inte hade en gymnasielärarexamen blev min kompetens ifrågasatt från olika håll. Ja, även från kollegor, men jag strävade på för att jag brann för entreprenörskap och att ge ungdomar en chans att tro på sig själva och en kunskapsbas för livet efter gymnasiet.
Så får jag ett brev av en av mina gamla elever och jag blir helt mållös.
Hej Camilla. Jag skulle vilja tacka dig för ditt enorma engagemang under de tre åren jag gick på Dahlstiernska Gymnasiet. Tiden innan jag studerade på gymnasiet låg mitt intresse runt bilar och tjejer, men ni har visat mig så mycket mer. Mitt livs största förändring gjorde jag under det sista året i Mellerud då vi fick testa på UF-Företagandet. Det fick mig att tänka om. Entreprenörskap är ett fint ord men också mer än så nämligen en livsstil.
…….
Vad vill jag med allt det här? Jo, efter en betänkestund kommer jag fram till att det är du Camilla som ligger till grund bakom allt jag hittills fått varit med om knappt ett halvår efter studenten på Dahlstiernska Gymnasiet i Mellerud. Det var ditt engagemang och driv som fick in mig på det här spåret till entreprenörskap. För bara två år sedan var jag inte alls den person jag är idag. Mitt mål då var att få ett bra välavlönat ingenjörsjobb i framtiden. Men nu tänker jag längre än så. Jag vill och kan välja ett flertal vägar inom marknadsföring, företagande och ingenjörsarkitekturen. Jag känner att jag vill göra en global samhällsnytta, kunna skapa jobb och forska inom miljö. Det är mitt nya mål i livet och du inspirerat mig till nya höjder.
Jag är så stolt över att få ha haft dig som lärare och mentor i tre års tid i Mellerud. Jag och vi (kan jag säga) har aldrig tidigare haft en så pass närhet, relation med en lärare innan. Du är en inspiration för andra och du har kraften att påverka.Detta är ett meddelande till dig som TACK för att du gett mig en fantastisk möjlighet att kunna nå mina drömmar.
TACK CAMILLA!
Med så intresserade och engagerade ungdomar är det inte svårt att lyckas som lärare.
Kunskap, engagemang och att göra skillnad är varför jag tyckte om att arbeta som lärare. Att se ungdomar växa och ta ansvar.
Nu är det min dotter som tar över lärargärningen i familjen. De barn som får henne som fröken har tur. För hon är just en sån person som gör skillnad, har ett stort engagemang och hon tycker om barn. Det är också viktigt.
Att jobba som lärare är krävande och många gånger otacksamt.
Att få sånt beröm är värt varenda dag med hårt arbete.
Ett inlägg om dagen?
Morgonblogg?
Jag som är så morgontrött. Men eftersom:
1. Jag är sjukt Internet-beroende.
2. Är ensam på morgonen.
3. Äter frukost framför datorn.
Så blir det lätt ett blogginlägg 🙂
För på bussen till jobbet vill jag helst halvsova med bra musik i hörlurarna.
På kvällen har jag oftast inte ork, tid eller lust.
I en perfekt värld skulle det vara ljust när man vaknar. Men man kan inte få allt. Bara näst intill.
Jag har allt jag behöver och vill ha.
Nu är det dags att åka till världens roligaste jobb.
Ett jobb jag är både glad och tacksam över. Ett jobb jag blev erbjuden i precis rätt fas i livet. Ett jobb som är både utmanande, kreativt och stimulerande.
God morgon mina gullvippor <3
Trött
Blåbärsmoothie
Svartklädd kontorsråtta
Frost
Ni vet sån där ointressant information man kan få i en blogg.
Jag längtar efter sommar.
Faan vad jag längtar efter sommar.
God morgon eller nåt.
Tjolahopp vad jag ogillar mörker.
Peace, love & understanding mina gullvippor <3
Det är väl inte så mycket rock´n roll just nu.
Att svara på mejl och telefonsamtal mitt i natten är väl inte den ultimata uppladdningen för en arbetsdag.
Idag behöver jag kaffe. Mycket kaffe.
Men humöret är det inget fel på.
Skiner som en sol.
Livet är gott!
God morgon mina gullvippor <3
Klockan har passerat 16.30 och det är kolsvart. Tidigare idag har det varit både grått, regnigt och till och med solsken en kort stund.
Jag trotsade ösregnet och gick ut på en promenad. Med regnkläder och gummistövlar klarar man sig bra och det var skönt att få röra på sig. I dagsljus.
Mörkret är orsaken till att jag ogillar november.
Mörkret påverkar oss biologiskt. Kroppen tillverkar mer melatonin och vi blir trötta.
Jag är beroende av ljus för att fungera. Att det är mörkt när jag åker till jobbet, är instängd på ett kontor hela dagen och sen är det kolsvart när jag åker hem gör att jag inte får tillräckligt med dagsljus. Ingen svår ekvation att räkna ut.
Brist på ljus kan ge depression.
Även om jag ogillar mörker är jag inte deprimerad. Det finns så många positiva saker i mitt liv att jag skulle kunna agera kraftverk med all min energi!
Men jag gnäller över mörkret och jag har svårt att omfamna november. Så är det bara.
Det är mörkt ute, men inne har jag massor av ljus och lampor tända. Herregud vad jag konsumerar ljus!
Om tre veckor är det första advent. Tiden går fort.
Jag har köpt en ny adventsstake. Precis i min smak. Stilren och enkel. Jag är inte så mycket för fluff och krusiduller. Det är det tredje adventsstaken jag köpt i mitt vuxna liv, så jag tror att det kan räknas som nödvändigt bruk snarare än flärd 🙂
Nu blir det söndagsmys. Dvs dejt med tvättstugan och sen söndagsmiddag.
Portergryta står på menyn. Det gäller att leva gott i höstmörkret.
Tjolahopp mina gullvippor <3
Senaste kommentar