Blog Archives

Rapport från verkligheten

Borta från hemmet och nätet i några dagar.
Livet irl pågår för fullt. Jag är lyckligt lottad som har både jobb, vänner, familj och kärlek.
När jag inte bloggar flera gånger om dagen och bara är lycklig och nöjd med livet minskar kommentarerna.  Kanske dumt att bry sig, men är man känslomänniska så är man…

Jag har haft en fantastisk helg och har träffat fina människor och upplevt vacker natur. Massor av god mat och harmonisk tillvaro har också berikat livet. Mötet med människor ger de bästa upplevelserna.
Jag har bara tagit bilder med mobilen så de ger inte rättvisa åt Gotlands vackra natur. Åh så vackert!
Jag kommer garanterat åka tillbaka!
Nu kör vi bildrace! Ni som inte orkar kolla kan ju sluta läsa här.


Upp i det blå, från Säve till Visby.


Kliver ur bilen och befinner mig i Almedalen. Inte så mycket folk här nu. Mest fåglar 🙂


I det vackra rosa huset i ringmuren har Kärlekens farfar och farmor bott.


Längs strandpromenaden.


Lunch på fiket vid Österport. Härligt att sitta ute och äta. Räkmackan var divine!


På promenad genom stan…


Visbys äldsta hus. Tror jag.


Utflykt på landet. Vid havet sjön.


Jag tycker att det växer mycket blåsippor i Dalsland. Men på Gotland kryllar det av dem! Tack vare kalkstenen. Det var underbart att skutta runt i skogen och titta på vårblommor.


Naturreservatet Grogarnsberget


Grogarn. Trots att det var mulet var det en mycket speciellt ljus.


Sånt här går en bohuslänning igång på: i Katthammarsvik blommar slånbären!


En av alla kyrkor och kyrkogårdar vi besökte. Mest på östra Gotland, där Kärlekens släkt kommer ifrån.


Solnedgång på landet.


Den berömda ringmuren. Kärlekens släkting talade om varför den heter så: man kan bara ringa INNANFÖR muren. Utanför är det för dålig täckning. Man kan väl lugnt säga att det finns många korn sanning i det påståendet…


Fotar lite.


Hem åkte vi SAAB.


Vi åkte förbi Hulda, men hade tyvärr inte tid att stanna 🙂

 

Jag har ätit massor av god mat. Middag på Lindgården. Lunch i Herrvik. Fika i Roma. Jag har till och med ätit lamm. Godare än Ketils faktiskt! Men det godaste var färsk grön gotländsk sparris. To die for.

Nu är det dags att ladda för arbete igen. Två dagar i skolan. Sen är det dags.

På fredag börjar jag mitt nya jobb.

Det är lite pirrigt.

Fast mest är jag förväntansfull och fylld av energi!

 

Först kallar dock verkligheten.

Jag hade planerat att städa i eftermiddag. Städa ska jag.

Dock ej där jag planerat.

23-åring säljes.

Ladingsdinglu

Jag trodde det var vanlig paltkoma orsakad av mycket god mat och frisk luft.

Men det är tydligen ladingsdinglu.

Vårtrötthet på gotländska 🙂

Vacker natur, supertrevliga människor, god mat  och harmoni fyller tillvaron.

Jag kan inte ha det bättre.

Det kommer lite bilder när jag kommit hem.

Over and out <3

På landet

Gårdagen gick i resandets tecken.

Buss, tåg, spårvagn, bil och flyg förflyttade mig hit och dit.


Det är mysigt ovan molnen.

Bilresa i mörker.

Jag fick en känsla av att vi var i Norrland. Det var bara renarna som saknades.

Men vi åkte från Visby till Burs.

En trevlig kväll i goda vänners lag.

Vaknar av fågelsång. Mitt ute på landet. Precis som hemma i stan. Men här är det bara fågelsång. Inga trafikljud. Härligt.Inte var dag man blir väckt av en fasan 🙂

Det är strålande solsken.

Jag har fått första koppen kaffe .

Livet är gott.

Idag ska jag få uppleva Visby i dagsljus. Igår såg jag flygplatsen och ringmuren i solnedgång.

Hoppas det blir en fin dag för oss alla.

God morgon mina gullvippor <3

Förnuft och känslor

Eller känslor och förnuft kanske.

Jag hade bestämt mig för att vägra blogga om rättegången mot personen som begick ett fruktansvärt och obegripligt våldsbrott i juli 2011.

Men så tittar jag på vad som hände  i Oslo idag.

Jag gråter. Mycket. Känslorna från i somras kommer tillbaka.

Det är en händelse som berör oerhört.

Tänk om världen kunde lära av Norge.

The Norwegian way

Möta våld och ondska med kärlek, gemenskap och omsorg. Visa att man inte ger upp, utan står emot våldet med just kärlek.

På Youngstorget i Oslo och runt om i hela landet sjöng norrmännen allsang.

Det är starkt, mäktig och ger hopp om mänskligheten.

The Norwegian way


Jag ska resa bort över helgen.

Ni som känner mig vet att jag är en planeringsmänniska. Vill ha kontroll. Ordning och reda. Är jag född i jungfruns tecken eller är jag född i jungfruns tecken?

Har kollat upp tåg och busstider.

Men så blir det helt plötsligt kaos.

Vad ska man ha med sig för kläder?

Ska jag har bekväma skor?

Eller snygga skor?

Eller både ock?

Snacka om Ilandsproblem.

Jag har i alla fall bestämt att vara lite wild and crazy och skrota vinterjackan, utan det blir vårjacka.

Så är frågan om mitt strykjärn har dött på riktigt eller om det bara vilade sist jag använde det? Stryka är bland det tråkigaste jag vet, så jag stryker bara när jag måste. Det kanske styr vilka kläder jag packar i väskan 🙂

Sen har bästa vännen upptäckt Skype. Hon bor ju i Norge så vi ringer inte till varandra vanligtvis.

Så ikväll får jag prata med mina älsklingar.

Både kärleken och bästaste vännen.

<3

Måndag och…

…jag är tröttare än en zombie.

Ja, nu vet jag ju inte om de är trötta, men jag känner mig som en sån. Eller nåt.

Är det säkert att det är måndag idag? Det känns som torsdag.

Nåväl, som vuxen går man upp, även om varje muskel i kroppen skriker: ligg kvar, ligg kvar!

Då läser jag avskedsorden jag fick av SE UT (signerat Daniel MM):

Nu är det så här,
att jag ska ta några ord om en dam i mycket fina klär.
Ikväll är det kanske sista kvällen med oss,
för hon ska gå vidare och bli boss.

Jag tror att alla kommer att sakna hennes skratt,
det har ibland gjort mig alldeles matt
Ett kanonjobb har hon gjort i SE UT,
där hon charmat en och annan gut.

En skål skull jag vilja utbringa,
för vår alldeles egna och fantastiska Camilla!

Då kommer livslusten tillbaka, jag skrattar och känner mig nästan lite pigg.

Sen undrar jag när värmen ska komma?

Jag trotsar och går barfota, men har fortfarande vinterjacka. Snyggt. Eller inte.

Dags leta fram lite tjolahopp!

God morgon mina gullvippor <3

Dags att inse

Inte många knop idag.

Tvättstugeplikten är avklarad tack och lov. Tur att vi bara är två. Tänk när yngste sonen bodde hemma och det fanns 19 badlakan i tvättkorgen. Varje vecka.

För Jeanette och en del andra är det en välsignelse att ha egen tvättmaskin. När jag skilde mig och slapp tvätta varje dag, utan kunde boka tvättstugan när jag behövde,  var det en befrielse. Nu skulle jag kunna tänka mig en liten tvättmaskin i badrummet, men allra helst en liten diskmaskin. Fast först får diskproducenten flytta hemifrån.

Jag har inga problem att vara vaken i nästan två dygn och hålla igång på natten.

Det är dagen efter som är det jobbiga.

Trött, orkeslös, gammal.

Det är väl dags att inse att jag är närmare pensionen än studenten.

Jag försöker tappert förtränga mina ålderstecken: brännande smärta i foten av åderbråck varje dag, ont i lederna, sämre syn. Jag har t o m hittat hår i näsan!

Men jag är ständigt uppkopplad, pluggar på distans, lyssnar på musik, chattar, kollar sociala medier och ser på tv online.

Samtidigt.

Så jag är ung i sinnet, men kroppen sviker mig typ.

Det här blir mina sista vecka på heltid på skolan.

Vemodigt, men jag ser verkligen fram emot att få börja mitt nya jobb.

Jag är tacksam att jag fick barn när jag var ung yngre och valde att vara en deltidsarbetande småbarnsmamma. Då fick de min tid och energi. Jobbet var mer försörjning än självförverkligande.
Nu är jag fourty something och kan lägga all min tid och energi på jobbet om jag vill. Ungarna har flugit (nästan) ur boet. Efter 40 kommer tiden med reflektion, ifrågasättande av de egna livsvalen och sökande efter själslig harmoni.

Jag har sökt och hittat en stark själ i mitt inre och ett jäklar anamma. Skinn på näsan och livserfarenhet har jag också gott om. Det finns de som tycker att jag är en bitch och pain in the ass, men det skiter jag högaktningsfullt i. Jag är mig själv och jag tror på mig. Och så länge jag strävar efter att vara en god människa och göra gott mot andra har jag inget dåligt samvete.

Och tack och lov att 45-49-åringar sägs var de mest produktiva och effektiva på arbetsmarknaden.

Jag ska ge järnet!

Hos flera av mina bloggvänner har mina kommentarer försvunnit idag. Jag vet inte om teknikguden jävlas eller om jag blivit censurerad. Men kommentarerna har försvunnit. Sånt är trist.

Måsarna skränar utanför. Grannarna grälar på ett exotiskt språk. Himlen är grå. Jag spelar bubbelskitspelet bubble witch saga.

Det är söndag i Vänersborg.

Snöre ni vet

Trött som ett snöre.

Går plikttroget upp när klockan ringer. Man är väl vuxen. Typ.

Ställer mig i duschen.

Varmt och skönt. Blundar och njuter av de varma strålarna.

Tittar upp och hajjar till. Framför mig står en frodig Venus helt naken.

Men vad gör hon här?

Så inser jag att det är jag som står där.

Mitt emot duschen finns en stor spegel. Tack snälla hotellinredare.

God morgon världen eller nåt.

 

Nu är Venus  pyntad och klar och kurvorna täckta av kläder. Det känns ju lite vettigt när jag ska gå till matsalen för h o t e l l f r u k o s t. Vet inte om de tillåter nakna människor i matsalen? Frukosten är väl det bästa med att bo på hotell. Fast jag hade gärna sovit lite till.

Jag somnade lycklig i natt. Goda samtal, trevliga människor och massor av härliga skratt.

Fy farao vad jag kommer att sakna det här gänget!

Men vi har en halvdag tillsammans kvar.

Så jeg ska kose med i det svorske laget 🙂

Morrn da mina gullvippor <3

 

uf – en passion

Kreativa övningar på förmiddagen.

Fantastiskt god lunch! Robert är bra som restaurangchef.

Trots 3-rätters lunch inföll ingen paltkoma.

Intensivt jobb mellan 13-18.

Vi ska göra reklamfilmer.

Reklam för  vårt arbete.

Det är inte lätt att bli elev när man är lärare.

Min första text blev sågad. Jag var för strikt och ordentlig. För lite personlig.

Så jag började om. Skrev som om jag bloggade och då kom orden till mig.

Läste in text, valde bilder och bakgrundsmusik och fick ihop filmen.

Blev klar alldeles för snabbt (enligt tidsplanen) Nu har jag flera timmar till mitt förfogande i morgon 🙂

Trots att jag jobbade i ett program jag inte öppnat på 7 år.

 

Nu blir det dusch och ett glas vin innan det är dags att äta middag på Butlers. Känns lite konstigt att bo på hotell i Trollhättan, men Swania är verkligen toppen för konferens. Bra lokaler, supergod mat, trevlig personal och smarrig fika.

Hoppas att du får en fin torsdag kväll!

 

Energi

Fy farao vad jag kommer sakna UF/UE!

UF/UE-lärare är inte som alla andra. Ja det gäller UF/UE-personal också 🙂

De är knasiga, kreativa, spralliga, påhittiga, lösningsfokuserade, innovativa, roliga, sällskapliga och alldeles underbara!

Förmiddag på jobbet med mina härliga UF-elever^^

Tåg till Trollhättan och Innovatum.

Eftermiddag med UF/UE^^

Kreativa och lösningsfokuserade elever från Sverige och Norge.

Erfarenhetsutbyte av olika slag med lärare från Sverige och Norge.

S A M A R B E T E

Det är så roligt när man får dela med sig att sin egen erfarenhet och kompetens. När det jag kan spelar roll för andra.

Imorgon är det dags för lärarkonferens. Sista natten med gänget typ.

Hårt arbete hela dagen och trevligheter på kvällen.

Programmet är lite hemligt, men det brukar alltid innehålla god mat och någon form av lek tävling. Gissa att vi gillar att tävla 😉

När konferensen slutar vid lunch på fredag åker jag direkt till jobbet för då är det dags för Teknikprogrammets årliga lan.

24 timmar tillsammans positiva, flitiga, kreativa, spelglada ungdomar.

Gamla och nuvarande godingar som spelar datorspel, ser på film, äter pizza och umgås.

Det är ett privilegium även om det innebär att jag jobbar 24 i sträck.

Det finns de som ifrågasätter lanet, men för teknikeleverna (som arrangerar allt) är det som nationellt prov i datakommunikation.

Riktiga uppdrag, att få jobba i skarpt läge är mycket bättre än hittepå-uppgifter. Tycker jag.

Eleverna planerar, marknadsför, organiserar, genomför och utvärderar.

Det är mer värt är korvstoppningsprov och saltentor. Tycker jag.

Jag tror på entreprenörskap i skolan och att jobba entreprenöriellt. Nu ska jag lämna skolan och jobba på andra sidan i näringslivet. Det kommer att bli nytt och annorlunda, men också vant och framför allt spännande.

Och jag släpper inte taget om UF.

Jag blir rådgivare till UF-företag i stället. Peppa, tipsa och pusha unga entreprenörer.

Jag ska banne mig bli den bästa rådgivaren som finns!

 

Morgontankar

Den där solen som lovades tidigare lyser med sin frånvaro.

Fullständigt.

Göteborg är inbäddat i regn och det är bara grått.

Men fåglarna sjunger. Mest koltrasten.

Och jag har fått kaffe.

Ensam vaken.

Att sova tillsammans med någon som snarkar har en viss inverkan på sömnen om man säger så. Den som snarkar kan ju inte hjälpa det, så det är ingen idé att bli irriterad. Faktiskt. Även om det är jobbigt att bli väckt hela tiden.

Jag måste skaffa öronproppar!

Tanken idag är loppis och kanske konstutställning. Inte för att jag är så extremt intresserad av modern konst, men för att man kan. Det är skillnad på utbud av aktiviteter i byhåla, småstad och storstad.

Jag har funderat över vänskap. Många relationer är ytliga, både på nätet och irl. Men så finns de djupa, nära relationerna, och enligt min erfarenhet kan man ha djupa relationer även över nätet. Vänner som stöttar och peppar, gläds och gråter med varandra. Förstår när man vill dra sig undan och ger en spark i baken när man behöver det. En vän vågar säga obekväma saker. Även om det är svårt att ta till sig ibland, så är jag tacksam över mina vänner som vågar säga emot och som vågar ge mig perspektiv.

För ärligt, hur givande är det att bara vara omgiven av människor som stryker medhårs och håller med om allt?

En del relationer är jobbiga. Människor som man ogillar, men accepterar ändå. Kanske mest för att man blir påmind om sina egna sämre sidor.

Det är de där människorna som känns som en sten i skon som får oss att växa.

De senaste åren har jag jobbat mycket med mig själv och min egen inre utveckling. Det är jag som har ansvar för mina handlingar och konsekvenserna av dem. Det är jag som har ansvar för hur jag mår. Sen behöver vi stöd och hjälp av omgivningen, men till syvende och sist är det jag som är ansvarig för mitt liv.

Jag kan välja att deppa ihop och nästan gå under av sorg. Been there done that.

Jag kan välja att bryta negativa tankespiraler och inse att det finns saker jag inte kan förändra, men jag kan förändra mitt eget tankemönster.

Positiva tankar ger positiv energi. Faktiskt.

Loppis och konstutställning var det.

Men innan dess ska jag locka fram solskenet i mig med hjälp av kaffe och ensamtid.