Idag firar jag 25 år som förälder.
Den 20 mars 1989 kl.03.28 föddes min Johan.
Mitt första barn. En liten rödhårig viljestark person. Vetgirig och fylld av kraftfull energi. Idag är han en ung man som trivs med tillvaron. Jag är stolt och glad att jag lyckats med uppdraget som förälder.
Johan vill inte figurera i bloggen eller på bild. Så har det alltid varit. Stor integritet.
Grattis älskade unge<3
När det händer svåra saker.
När sorgen griper tag.
När gråten tar sig boning i själen.
När jag kämpar för att räcka till åt andra som behöver min styrka.
Då är jag omgiven av människor som visar omsorg och kärlek. Som tröstar och stöttar. Peppar och stärker.
Jag är lyckligt lottad.
Ett foto i timmen i ett rött hus på landet. En ledig dag för hela familjen.
07-tiden
Det kan väl kallas sovmorgon när man vaknar 2 timmar senare än vanligt, men jag är fortfarande trött. Surfar lite innan jag bestämmer mig för att somna om. Tack för påminnelsen Micke! Men jag hade koll 🙂
09-tiden
Kvart i tio är vi redo att gå upp. Så skönt med riktig sovmorgon. Och härligt med dagsljus när man drar upp rullgardinen.
10-tiden
Älsklingen fixar ägg & bacon medan jag blandar sallad till frukost. Mums!
11-tiden
Baka baka liten kaka. Dags att baka till eftermiddagens kalas.
12-tiden
Kakan är klar och jag kan äntligen följa OS på tv:n. De svenska tjejerna har tagit guld!
13-tiden
Nu sitter det fint med en kopp kaffe.
14-tiden
Inte 7 sorter, men väl 4 sorter att servera gästerna på kaffekalas idag!
15-tiden
16-åringen som är anledningen till kalaset med flickvännen.
16-tiden
När alla mumsat i sig kakor är det dags för tårta.
17-tiden
Den äldre generationen berättar historier och skrönor från förr. Jag älskar att lyssna på hur livet var förr i tiden.
18-tiden
Bordet är dukat för kvällsmåltid. Man kan inte enbart leva på kakor och tårta.
19-tiden
Kvällens måltid: Boeuf Bourguignon smakade utsökt.
20-tiden
Resten av kvällen såg det ut så här för min del. Helt utslagen av huvudvärk intog jag horisontalläge i ett mörkt rum. Så mig hade man inte så mycket nytta av. Men jag förstod att jag inte hade missat något när jag inte orkade se Mello. Snarare blev jag befriad 🙂
Och som vanligt blir jag glad när du lämnar en kommentar. Tack 
H har fått nytt jobb. Ja, hos samma arbetsgivare, men andra uppgifter. Varannan vecka åker han runt hos kunder i nästan hela landet för att uppgradera datorer i maskiner. Inte så mycket ligga i grusgrop och laga lastmaskiner. Det passar honom perfekt. Han är kunnig och noggrann och fantastisk bra med kunder. Verkligen serviceminded.
Så han ligger runt på hotell i landet och jag ligger ensam i vår säng. Ensam hemma.
Kan bestämma matsedeln i flera dagar. Ikväll blir det linssoppa med massor av chili till middag. Jag får ju passa på 🙂
Visst blir man lycklig av att komma hem till en sån här söt liten lapp <3
#kärlek #gräsänka
Jag är så där jobbigt nöjd och tillfreds med livet. Lever i ett lyckligt förhållande och har världens bästa jobb. Igår kväll satt H och jag pratade om allt och inget och han konstaterade att det märks att jag älskar att jobba med ungdomar: det glittrar i ögonen på dig när du berättar om din dag på jobbet, även när de är skitjobbiga.
Söndagen har präglats av lugn harmoni. Långfrukost, goda samtal och skratt. Var och en som pysslar med sitt. Någon umgås med kompisarna via lol, någon mekar med en radiostyrning, någon tvättar, lagar mat och sneglar på skidåkning. Ni får själva gissa vem som pysslat med vad 🙂
Ett långt samtal med bästisen har förgyllt dagen. När man bor i var sitt land är Skype en oslagbar uppfinning. Sen jag flyttade till ett rött hus på landet har avståndet blivit långt. Det går inte att sticka till Sponvika över helgen som jag kunde tidigare. Då är Skypesamtal guld värt.
När ens vuxna barn ringer och bara vill prata, utan att be om något, är en skön, men annorlunda upplevelse. De blir vuxna på riktigt, fastän man tror att somliga förblir eviga tonåringar.
Ute är det töväder, men världen är fortfarande täckt av vitt fluff. Tror dock att gummistövlar blir korrekt val i morgon.
Dagen avslutades med ett besök hos världens bästa svärmor. Nu är det dags att stänga butiken och ladda för en ny arbetsvecka. En vecka fylld med aktiviteter och hårt arbete.
God natt mina gullvippor <3
Morgonkaffet med kollegorna där vi sömndruckna och pigga omvartannat stämmer av hur alla mår och vad som ska hända under dagen. Jag har verkligen världens bästa arbetskamrater och vi har så kul ihop.
När jag kommer hem efter en promenad i snöyra och motvind och kan skala av alla vinterkläder och konstatera att nu behöver jag inte gå ut mer idag.
Fredagsmys med familjen som innebär mat, prat, skratt och lycklig gemenskap. Ett glas vin och somna på soffan hör till. Oftast somnar jag på Kärlekens arm och vaknar med dregel i mungipan. Soo sexy.
När jag precis lagt mig under täcket på fredag kväll och njuter av att nu har jag två härliga dygn framför mig. Två dygn med sovmorgon, familj och egentid som bara jag äger.
För att inte tala om denna stunden. Ensam vaken (ja herrarna i denna familjen är sjusovare) vid köksbordet med min dator som enda sällskap. Den där stunden behöver inte vara lång, men det är skönt att ha en liten stund när det är alldels tyst och ensamt och själen får vakna i fred.
Ute är det vinter och inne är det varmt.
Veckans dagar susar verkligen förbi. Redan torsdag.
Idag har jag varit Peter hela dagen. Det är så vi gör hos oss. Vi hjälps åt i arbetslaget när en kollega är borta. Så jag har kamperat med godingarna i NN-klassen hela dagen. De är ett skönt gäng. Som mina gamla godingar på Dahlstiernska. Jag älskar verkligen att jobba med ungdomar!
Gamla godingar från förr, som alla pluggar till ingenjör lite här och där i Sverige nuförtiden. Och bilden är publicerad med tillstånd av berörda bör kanske påpekas.
Idag har vi, förutom rapportskrivande som stod på schemat, diskuterat IT-juridik, dokumentärfilm, lan och sociala medier.
Igår fick jag hem min älskling från sjukhuset. Först ville läkaren inte bevilja sjuktransport. H var ju i arbetsför ålder, därför skulle han ta bussen hem och sen gå 1,6 km. 10 timmar efter en bukoperation. Men det löste sig. Pucko. Läkaren alltså.
Vi lade oss tidigt igår kväll. Så mysigt att ligga och småprata om dagen och livet. Sen körde vi en avslappningsövning, typ som meditation. Den här lade fokus på andning och det tog inte lång stund innan jag låg och snarkade 🙂
Det var helt underbart att vakna utvilad vid halv 6 i morse. Den här mörka tiden är jag ständigt trött. Men jag märker att vi går mot ljusare tider. Lite ljusare på morgonen och kvällen när jag går min promenad. Härligt!
Jag ser fram emot en hel ledig helg i lugn och ro. Blev visserligen tillfrågad om jag kunde jobba extra i helgen, men jag sa nej. Behöver tid för återhämtning och kontemplation. Och så behöver jag ta hand om min konvalescent. Ge honom spruta, pussa på och såna viktiga saker.
Ingen vanlig tisdag. Kramens dag.
Direkt efter dagens sista lektionen drog jag som en avlöning till resecentrum för att ta bussen till universitetssjukhuset för att pussa på H som blev inlagd i natt.
Det är första gången jag besöker denna inrättning. Som en sann Internetberoende hade jag självklart googlat och gått vilse på en av se mest röriga webbplatser jag besökt. Har man ingen vettig webbredaktör?
Väl på sjukhuset fick jag leta och fråga gång på gång efter avdelningen som jag fått information om att H skulle befinna sig på. Varje gång jag frågade någon personal var svaret -våra avdelningar har inga nummer!
Ja men tjenare varför göra det lätt för besökare!
Till slut hittade jag avdelningen och fick pussa på H. Under tiden jag var där blev det bestämt att doktorn ska få sätta kniven i honom. Operation i natt. En blindtarm som bär sig dumt åt har man ju ingen nytta av ändå.
Så när jag sover min skönhetssömn i natt ligger min älskling på operationsbordet. Och i morgon ska jag pussa på honom igen.
Hem till H och ett rött hus på landet.
Det känns konstigt att vara i en lägenhet i Vänersborg , men jag känner ett lugn inom mig när jag inser att mitt hem är ett rött hus på landet. Att lägenheten i Vänersborg är ett passerat kapitel.
Jag har packat saker och slängt skräp. Hittat gamla foto och prylar. Delat husgeråd med sonen som flyttar till sin första egna lya.
Mitt liv är tillsammans med H på landet. Så är det.
Punkt.
Huvudet är fullt av ord och tankar, men det blir bara platt när de ska hamna i bloggen.
Jobbar, äter, sover. Jobbar äter, sover.
Pussar på sambon. För goda samtal. Skrattar. Städar.Kramas. Åker tåg. Vattnar blommor. Duschar. Skedar. Tömmer diskmaskinen. Fikar med grannen. Hänger tvätt. Hånglar.
Ja ni vet allt det där som är livet.
Ibland kan det kännas lite tröstlöst att vara hemifrån 11-12 timmar. Men i gengäld så är jag verkligen ledig när jag åker hem vid 17-tiden och jag jobbar inte på söndagarna med att förbereda lektioner. Jag gillar verkligen att jobba 40-timmarsvecka som lärare. Jag kan t o m välja när jag ska ha semester. Och jag gillar att jobba. Jag gillar mitt jobb.
Livet på landet är balsam för själen. Det finns ett lugn som får mig att må bra. Det är så mycket stress och måsten i vårt samhälle som inte finns på landet. Jag har aldrig haft det så bra som jag har det nu. Balans. Att leva ihop med en snäll och omtänksam människa som delar på allt praktiskt arbete och som bemöter med kärlek och respekt är helt fantastiskt. För en del kanske helt självklart, men inte för mig.
Hoppas att ni får en bra helg. Jag ska ägna min åt att städa och flyttpacka. Man kan roa sig på olika sätt 🙂
Senaste kommentar