Blog Archives

Hahaha

Kvällen slutar med ett gapskratt.

Sonen fixade med sin dator tidigare ikväll, vilket bl a innebar dammsugning.

Dammsugaren lämnades mitt på köksgolvet.

På min kvällsrunda(visst låter det som en herrgård, men vi har bara 80 kvadrat) gick jag runt och släckte alla lampor inkl. de i köket.

Så hör jag ett stort brak från köket.

Sonen har gått ut från sitt rum och snubblat på dammsugaren i mörkret.

Ederna osar och jag försöker kämpa emot men till slut kan jag inte hålla mig, utan brister ut i gapskratt.

Sonen tycker att jag är elak som skrattar åt andras olycka, men jag fortsätter att skratta och frågar honom vem som ställde dammsugaren mitt på golvet. Då flinar han snett.

Jag skrattar lite till och han säger då : tänk om det varit du. Då hade du inte blivit glad om jag skrattade åt att du slog dig.

Nej säger jag. Jag hade ställt in dammsugaren efter mig =)

Vi ser varandra i ögonen och gapskrattar ihop!

Det blev en bra avslutning på kvällen.

Jag är piggare nu efter 23 än jag var vid 18.

Det är så typiskt mig.

Kvällstankar

Huvudet är fullt av ord och tankar.

Det skaver i själen. Jag vet ju varför.

Mitt förnuft säger släpp och acceptera att du aldrig får svar, men hjärtat vill ändå tro det bästa om en människa. Att jag får svar.

Annars är livet riktigt harmoniskt.

Jobbet är toppen och jag har hittat en balans utan för mycket stress. Mest för att jag har lärt mig att inte bry mig om allt och ge sjutton i en del saker. För det mesta. Och att jag följer min planering och mina listor. Utan listor skulle livet vara kaos!

Eleverna är toppen och jag har verkligen kul på jobbet!

Om 5 månader slutar min yngste gymnasiet. Då har jag klarat av det obligatoriska jobbet =)

I snart 22 år har jag haft ansvar för barn. Idag har jag ett ganska bekvämt vardagsliv. Jag kan ägna kvällar och helger åt mig själv och mitt arbete. Jag slipper stressen med ungar som vägrar gå upp eller klä på sig. Läxor, fritidsaktiviteter, utvecklingssamtal och allt annat som hör till. Och jag förtjänar att kunna tänka på mig själv. De senaste 6 åren har jag haft ensamt ansvar för mina älskade ungar. Det har varit skitjobbigt att vara ensam förälder, men det har gått. För barnen är samtidigt meningen med livet. Men alla barn behöver både sin mamma och sin pappa. Oavsett om de lever ihop eller inte. Som förälder får man inte svika. Jag önskar att mina barn hade haft en pappa att förlita sig på under tonårstiden, men så var inte fallet. Jag har gjort mitt bästa att finans där hela tiden och tror att de har klarat sig ganska helskinnade ändå.

Regnet har fixat bort ännu mer av den farliga isen. Hoppas nu att det milda vädret håller i sig innan det blir kallt igen.

För snö och kyla kommer vi att få. Det blir inte vår förrän om två månader skulle jag vilja påstå. Det hjälper inte att man längtar efter våren. Det är fortfarande vinter. Hur mycket man än önskar något annat.

Det positiva är att vi går mot ljusare tider. Det märks verkligen på eftermiddagen. Det gäller att hitta ljusglimtarna i tillvaron.

Jag tror på positivt tänkande. Jag är en väldigt positiv person. Tror gott om alla och målar inte fan på väggen i förväg. Men mår jag dåligt och är ledsen eller arg kan jag inte enbart tänka positivt. Det blir för konstlat. Då gäller det att hitta något positivt och inte hänga upp sig på det negativa.

Jag tänker kolla på programmet Jakten på lycka som börjar på svt i morgon, om så bara för Hanna Hellquist, som jag gillar skarpt. En av strategierna för för att må bättre är att skriva tacksamhetsdagbok. En gång i veckan skriver man ner 5 saker man är tacksam över. Jag tänker börja här och nu.

Vecka 2- Jag är tacksam över:

  • De goda samtalen med Johan jag haft under veckan.
  • Den supertrevliga bjudningen hos Babs med god mat, Babs bravader och underbara skratt.
  • Att julen är bortstädad och att jag har det fint hemma.
  • Mina underbara godingar i Te3 som ger mig skratt varje dag.
  • Mina härliga adepter i Te2 som är så trevliga och gör att det är roligt att vara lärare.

Veckans middag v. 2

Måndag: rester Fisksoppa till mig potatisbullar m bacon till Johan

Tisdag: köttfärssås och spagetti, sallad

Onsdag:  krabbomelett, sallad

Torsdag: köttfärssås och spagetti till Johan, Italiensk afton hos Babs för mig ^^

Fredag: Hemlagad pizza.

Lördag: pannbiff, sås, potatis, kokta grönsaker

Söndag: revbenspjäll á la Mellberg, potatisgratäng, sallad el cole slaw

tv i sängen

Sonen ville se på fotboll, så nu blir det Midsomer murders i sängen.

Jag klagar inte =)

Laptop, trådlöst och webbtv är en bra kombination.

Damen med papiljotterna har intagit sängläge =)

Inna goes matblogg

Sonen har fått önska middag, så idag äter vi revbensspjäll på farmors vis dvs ugnstekt kryddade med soya och rosmarin (supergott) med potatisgratäng och sallad (cole slaw till mig)

Hela dagen har jag varit sugen på att baka chokobanana, men saknade bananer. Skitväder ute och ingen lust att gå ut. Då är det bra att ha en son som frivilligt går ut och handlar åt sin mamma. Så nu har vi muffins att moffa i oss! Passar perfekt till förmiddagsfikat. Nyttiga är de också =)

12 portioner
Normalstora formar, 12 st/plåt
3 dl vetemjöl
1 dl rågmjöl
1 dl havregryn
2 ägg
1 1/2 dl råsocker
2 tsk bakpulver
2 bananer
3 msk kakao
1 1/2 dl havredryck (eller mjölk)
3/4 dl rapsolja (använd inte kallpressad olja i fall du inte tycker om den ”nötiga” smaken i bakverk)

1. Sätt ugnen på 200°C.
2. Rör ihop alla torra ingredienser.
3. Mosa bananerna och tillsätt dem och alla övriga ingredienser i mjölblandningen.
4. Rör ihop, bara så att smeten blir slät, inte mer.
5. Fördela i en smord muffinsplåt för 12 eller använd ”Amerikanska muffinsformar”.
6. Grädda mitt i ugnen 15-20 min.

Recept från Dagens muffin

Fredagsmys

Vi laddar för fredagsmys sonen och jag.

Ibland är det ganska trevligt att ha ett vuxet barn som bor hemma.

Det blir hemlagad pizza. Jag är bra  på att laga pizza. Det vet jag utan att skryta.

Sen har jag frångått mina principer.

Jag har köpt var sin semla.

Fastän jag ALDRIG brukar äta semla förrän det är fettisdagen. 8 mars i år

Men vem kan vänta två månader?????

Semlorna från Nordfeldts is to die for. Verkligen.

Sen blir det På spåret och Skavlan. No way att jag skulle se något annat på tv!

Så måste jag rekommendera filmen om Max Manus som går på svt1 kl.22.00.  Den är svinbra. Inte bara för att jag älskar Norge och allt norskt, utan för att den är bra!

Fredagsmys.

Jajjamensan!

Denna arbetsdagen avklarad

Onsdagar är jag oftast trött som ett snöre när jag kommer hem.

Är borta nästan 12 timmar.

Men idag är jag ovanligt pigg. Trots minimal power nap på bussen 😉

Det har gått i ett hela dagen, men ändå så har det varit lätt.

Vi har precis ätit middag/kvällsmat sonen och jag.

Suttit och småpratat. Det är en härligt stund på dagen. Han mår bra. Jag mår bra och livet är bra.

Det finns saker som gnager i mig,  men det är bara att älta och gå vidare.

Livet är inte enkelt. Men det är så värt att leva!

Hon är min dotter <3

Tänk att jag är mamma till denna kloka unga kvinna. Hon är mer insiktsfull än många 50-åringar.
*stolt mamma*

Dag 23 – Ett sista ögonblick

Jag minns min sista stund med farmor.

Jag har alltid haft en nära relation med farmor.

Året innan hon dog (när jag berättade att jag skulle skilja mig) talade hon om det jag alltid vetat: att vi hade en särskild relation och att jag stod henne närmare än alla barnbarn. Jag var det första barnbarnet och den dotter farmor aldrig fick.

Nåväl, farmor var sjuk och längtade efter farfar som varit död i 10 år.  Mina föräldrar och mina barn träffade henne på söndagen. På måndag blev hon inlagd på sjukhuset (hon var en envis dam som vägrade att lämna sitt hem) för att hon var så dålig. Pappa ringde mig och sa att jag borde träffa henne. Jag lyckades ta ledigt hela onsdagen och åkte till sjukhuset, där  jag satt bredvid farmor hela dagen. Hon sov och jag höll hennes hand. Vi pratade och jag fick säga hur mycket jag älskar henne och ta ett riktigt farväl.
På fredag morgon dog farmor. Det är snart 9 år sedan.

Hon fattas mig varje dag.

Jag är glad att jag fick ett sista ögonblick med min älskade farmor.

En snäll omsorgsfull kvinna full av kärlek till mig.
För en del en envis gammal kärring.
Eller elak och bitsk för andra. Hon var en fruktansvärd svärmor.

Men för mig var hon den bästa av bästa.

Jag älskar dig farmor <3

Bilden är tagen på vårt bröllop 1993 . Då var farmor 74 år.

Söndag kväll igen

Det har varit en skön helg, men som vanligt har den gått alldeles för fort.

Allting är klart för morgondagen.

Matlådan fixad. Väskan packad. Kläder framlagda och papiljotterna sitter i håret.
Att det dessutom är städat och fint gör att jag känner mig nöjd.

Två trevliga telefonsamtal har förgyllt min dag. Först ett jättelångt med en god vän. Tur att jag inte har head-set till hemtelefonen, då hade vi säkert pratat fortfarande =)
Och så en pratstund med Yngste Sonen. Han som bara jobbar och jobbar, trots att han går i skolan. Men nu har han varit ledig i två veckor. Den återhämtningen behövde han. Min minsting, men ändå så stor och vuxen. Tänk, skitungen tjänar mer än vad jag gör!

I morgon fyller min idol och kollega Babs år. Man talar inte om en dams ålder, men hon är lika gammal som min mamma och den mest ungdomliga lärare jag vet. Hon är underbar^^

Ute är det fortfarande skitväder, men det går att gå utan att halka omkull. I vår stad har man grusat ordentligt samt att regnet har gjort att det är barmark lite överallt. Man kan ta sig fram utan broddar. Fast det blir ju ingen powerwalk direkt =)
Jag var tvungen att lämna några böcker på bibblan. De skulle lämnats för länge sedan och har plågat mitt samvete rejält.  Hjärtesorgen skapade rejält snömos i min hjärna och det var mycket som jag glömde under en period. Förutom böcker och nycklar och sånt var nog det värsta när jag inte kom ihåg koden när jag skulle betala med kort. Helt hjärnsläpp. Flera gånger fick jag lämna varorna i butiken och gå hem till sonen som kan min kod. Så en period var jag tvungen att ha en lapp med koden med mig =(

Det är tur att jag har kommit tillbaka. Jag är ledsen och saknar fortfarande, men har ändå gått vidare. När jag har sörjt klart kan ingen veta. Eller bestämma. Man måste få bearbeta sorg. Inte förtränga eller stänga inne. Men jag förtjänar bättre! Skitstövlar har gjort sitt i mitt liv!

Det bästa med morgondagen är att jag får träffa mina godingar. Eleverna är det bästa med mitt jobb. Dessa underbara, tramsiga, tjatiga, lata, vetgiriga, trevliga, helt makalösa ungdomar som jag får träffa varje skoldag. Det är ett privilegium!