Blog Archives

Ett livstecken

Ja, men hej bloggen hur mår du?

Jag mår både och. Livet är en emotionell berg och dalbana. Verkligheten har kommit ikapp och jag är ledsen hela tiden. Sorgen är ständigt närvarande. På samma gång är jag glad och lycklig. Helt absurt.

Kroppen har sagt ifrån. Smärtor i kroppen. Efter krav och tjat från familjen gick jag till doktorn. Andra gången på 15 år. Min filosofi har varit  att bita ihop och köra på liksom. Doktor Elin undersökte, klämde och lyssnade  och gav   besked att jag har muskelfästeinflammation i både höft och axel. Tacka tusan att jag har ont.
Så fick jag en kortisonspruta, som inte alls gjorde så ont som jag föreställt mig, men tur att jag inte såg nålen förrän efteråt. Sen recept på medicin och remiss till sjukgymnast. Hoppas att det hjälper. Jag vill vara rask och kry. Vilken tur att jag har en familj som är mån om mitt välbefinnande, när jag själv bara biter ihop.

Det har varit en fantastisk sommar. Vädret har varit makalöst fint. Jag har verkligen kunnat sola och bada. Njuta av ljuvliga sommarkvällar och se magiska solnedgångar.
bild(268)

Dagarna har varit fyllda av samvaro med de närmaste och umgänge med släkt och vänner. Det har blivit bad i både Vättern och havet. Kalas och fikastunder. Sovmorgon och nattsudd.
bild(269)
Vi har ätit kräftor och grillat, mumsat i oss hallon och jordgubbar, druckit vin och haft kalas.

bild(266)

Jag är tacksam över det goda i livet och kan inte ha det bättre. Livet på landet är balsam för själen och hjälper till att läka. Det är viktigt att leva i nuet och ta vara på det goda i vardagen.  Att kunna uppskatta det lilla och vardagliga.

bild(265)

Efit idag, men…

Vi har varit fullt upptagna med att flytta prinsessans prylar från Karlstad till Göteborg.

Igår kväll gick flyttlasset från Karlstad söderut. Vi mellanlandade på Orust (då nyckeln till nya lyan ej var tillgånglig förrän idag) och vi fick en underbar kväll vid havet. Prinsessan lärde sin bonusbror att fiska krabbor och vi badade i havet.

solnedgangellos

I morse hoppade jag i havet före klockan 7 och det var helt underbart, frukost på bryggan och sen bad på Bengans strand innan vi styrde kosan mot Göteborg.

Sen har det gått i ett. Packa in och upp. Skruva, spika och plocka in. hänga tavlor och montera möbler. Morbror, moster och kusiner dök upp med fika och hjälp att skruva ihop bord och komma med goda råd och glatt humör.

flytt

Vi skippade uteserveringen på kajskjul 8 och köpte thaimat på Hisingens bästa take away. Efter maten var orken sen slut.

Prinsessan har fått en jättefin lägenhet och trevlig hyresvård och bor i ett lugnt och bra område. Svårt att tro att hon faktiskt bor i en storstad.

Over and out

Glädje och sorg

Så kan vi lägga ännu en vecka till handlingarna. Veckan började i Norge hemma hos bästisen, sen åkte vi hem till Sverige och Östergötland t i l l s a m m a n s.

Vi bor typ 40 mil ifrån varandra, men vår vänskap är starkare än någonsin. Det var så härligt att ha Alice här några dagar. Sommaren har visat sig från sin bästa sida hela tiden och vi har haft underbara dagar.
H och Alice gillar varandra och trivs ihop precis som jag betraktar Alice man som en av mina vänner. Det är guld värt. Att ha fått en vän på köpet. En människa som man gillar och trivs tillsammans med.

Finaste dottern och jag har stått ut med varandra i 2 veckor. Det är inte illa. Nu har hon åkt hem till sitt och jag får rå om äldste sonen i en vecka i stället.

Idag har vi solat och badat i Vättern samt lagt i kräftburarna. Jag har fullt sjå med att ta hand om mogna hallon och körsbär. Härligt!

hallon

Igår sänkte vi urnan med Chrilles aska i havet. För sista gången fick han sin vilja igenom. För var det något han verkligen var bra på så var det att få som han ville. Vilken envis unge <3

chrille_avsked

Gårdagen var ett bra avslut. Bohuslän visade sig från sin bästa sida med sol och värme. Efter båtturen ut på Ellösfjorden fikade vi på bryggan och svalkade oss med bad i havet. Underbart att få bada i saltvatten. När vi kom hem på kvällen åt vi krabbor och havskräftor som jag fått av pappa. Mums!

havskraftor

Jag kämpar med att ta mig igenom det värsta en förälder kan uppleva. Det går inte att beskriva hur ont det gör att mista sitt barn.

Jag befinner mig i ett töcken. Som om jag hade en glasbubbla på huvudet och inte kan ta mig ut. Dessa semesterdagar är fyllda av så mycket, men också stor sorg som bearbetas. Jag är ledsen och gråter hela tiden. Andra reagerar på att jag är mer ledsen nu. Men det är också för att jag inte behöver fokusera på jobb och praktiska ting, utan är ledig.

Sorg måste ha sin tid. Sorg måste få genomlidas. Jag är tacksam att jag har en familj som bär mig när jag inte orkar längre. Jag som orkat så länge. För att jag måste.

Jävla skitunge som skulle gå och dö.

Efit söndag 13 juli 2014

Ordningen är återställd. Jag är i Norge. Det är efit.

Prinsessan och jag är hos bästisen i Sponvika. Sommar, sol, bad, förtroliga samtal, mat, skratt och kärlek. Jag är lyckligt lottad som har så mycket kärlek och omsorg omkring mig. Att vara bland människor där det är okej att gråta och vara ledsen. Där man kan prata om döden på ett öppet och fint sätt. Där man kan prata om allt.

bild1
00-tiden
På grillfest hos Anne-Lee och  Bengt. En ljuvlig kväll har precis smugit över till natt. Vi pratar och skrattar och njuter av den fantastiska sommaren.

bild2
Bonusbild
De har en fantastisk utsikt. Även på natten. De nordiska sommarnätterna är magiska.

bild3
01-tiden
Dags för partyprinsessan att sova.

bild4
10-tiden
Efter en rejäl sovmorgon njuter jag av dagens första kopp kaffe.

bild5
Bonusbild
Lavendeln är så fin. Både vacker att se på och doftar härligt. Det bästa är dock att den håller myggen borta.

bild6
11-tiden
Iklädd veckans outfit ( bikini o solklänning okammad osminkad) äter jag frukost på verandan. Mjölfritt fröbröd med äggröra är en perfekt frukost.

bild7
12-tiden
Räknar dagar och kommer fram till att detta är efit nr 176 (har ju hoppat över en del) och i oktober är det 10-årsjubileum.

bild8
13-tiden
Henriette flätar Sara. Jag är mest trött.

bild9
14-tiden
Semesterfrisyr aka okammad.

bild10
15-tiden
Ut på tur, aldrig sur. Prinsessan vill shoppa, så därför drar vi till Sverige.

bild11
16-tiden
De andra besöker klädbutiker och jag försöker köpa frimärken. Det gick så där kan man säga.

bild12
17-tiden
De andra letar fortfarande efter kortbyxor och bikini och jag fönstershoppar i Siabutiken.

bild13
18-tiden
Nu har vi shoppat klart och kan äntligen åka hem. Jag är hungrig och lite kinkig, så jag trycker i mig en banan för att bli snäll.

bild14
19-tiden
Det kan vara bra att kolla pepparburken innan man häller på sin tallrik. Man kan få halva burken på sin sallad.
Det gick att skrapa bort det mesta.

bild15
20-tiden
Kaffe på maten i solen smakar utsökt.

bild16
21-tiden
Vi ser på film och jag försmäktar av värmen i tv-rummet. Tur att man kan gå ut i reklampausen och svalka sig 🙂

bild17
22-tiden
Alice visar mig receptet på det goda fröbrödet.

bild18
23-tiden
Klockan är över halv tolv och jag har precis tagit ett dopp i poolen. 24 grader i vattnet och drygt 20 i luften. Inomhus är det fortfarande bastu. 10 min senare ösregnar det.

Fler bilder följer under dagen, så kom gärna tillbaka!

Lämnar du ett spår i form av en kommentar blir jag glad. Alltid! Det är så trist med besökare som bara smyger förbi.

Tid

Jag njuter av livet hos bästisen.  Sol och bad ( ja jag har bränt mig) samtal, skratt, gemenskap, mat och  läsning (ja jag är en bokmal) men mest har jag tid.

Tid att bearbeta och läka.
Tid att sörja.
Tid att gråta.
Tid att sakna.
Tid att hitta kraft att gå vidare.

Jag har tid och jag låter tårarna flöda. Jag låter sorg och saknad skölja igenom mig. Mitt barn finns inte i detta livet längre, men jag lever. Hans syskon lever.

Familj och vänner är mitt stöd i denna processen, men den största kraften finns inom mig. Det är jag som ska lotsa mig igenom livets snårskog och för varje svårighet blir jag starkare.

Men det bästa är att jag är inte ensam. Jag har någon vid min sida. En stark trygg kärlek. Det är lite tomt att vara ifrån varandra. Men bra att längta. Och jag har det bra tillsammans med dottern hos familjen Långkalsong <3

10349401_722983897758487_1582029551_n

Semester

En härlig midsommarhelg med familj och vänner är avklarad. Idag är första semesterdagen.

Dagen börjar med väckning 5.40. För jag hade naturligtvis glömt att stänga av larmet! Men kunde somna om och vakna vid 9 🙂

Solen skiner, men värmer lyser med sin frånvaro. Inte direkt en dag för sol och bad. Mer gräva i trädgården eller läsa i hammocken. Kärleken jobbar hela veckan, så jag är hemmafru nu 🙂

vi

Snart firar vi 1 år som sambor. Det var inte tänkt så från början. Vår plan var att bo där vi bodde, jobba och träffas på helger och ledigheter och flytta ihop när vi blev gamla.

Så åkte jag till Östergötland på semester. Hade packat för 2 veckor. Min semester pågår tydligen fortfarande, för jag är kvar.

Planer kan ändras och allt kan bli bättre.

För ett år sedan blev jag varslad om uppsägning, uppsagd och avpolletterad fortare än en grisblink. Det är inget jag sörjer idag. Tiden som chef gav massor av erfarenheter och insikter. En nyttig period i mitt liv.
Som arbetssökande spelade det inte så stor roll var jag bodde. Sökte tjänster och åkte hit och dit på intervjuer. Fick en kurs i projektledning av trygghetsrådet.

Så jag blev  östgöte. Sambo med den stora kärleken i ett rött hus på landet. Började jobba i Linköping.

Livet är en berg- och dalbana. Det här året har bjudit på riktigt svåra dalar.  Att ha någon att dela livet med gör att jag orkar. Jag får kraft och energi av kärleken från H. Vi boostar varandra.

Livet är härligt att leva. Även om det händer svåra saker.

Efit onsdag 11 juni 2014

Ett Foto I Timmen en av de sista dagarna på terminen. Skolavslutning hägrar. Häng med på en dag i en skolfrökens liv!

bild1
05-tiden
Tjolahopp vad pigg jag. Inte är. Klockan ringer 05.40 och jag vill bara sova. Men det är bara att dra upp rullgardinen och sparka igång den här dagen!

bild2
06-tiden
Onsdagsfrukosten består av kvarg, jordgubbar och rostad kokos.

bild3
07-tiden
Dags att hoppa på tåget till Linköping.

bild4
08-tiden
Arbetsdagen inleds alltid med kaffe och morgonmöte.

bild5
09-tiden
Samling på Stångebro med alla blivande studenter för den årliga studentkampen.

bild5b
10-tiden
Några av medlemmarna i Björnligan.

bild6
11-tiden
Björnligan och Anton.local möts i en tuff fotbollsmatch.

bild7
12-tiden
Idag äter vi lunch ute.

bild8
13-tiden
Så får jag syn på ett ljus på himlen och undrar vad det är. Några sekunder senare ser jag vad det är.  Sen börjar det regna. När skattjakten börjar 🙂

bild10
14-tiden
Fröken sammanställer resultatet av tävlingar och skattjakt. Studenterna har kämpat tappert, men mest har vi haft roligt.

bild11
15-tiden
Dags att tillämpa lite myndighetsutövning. Nu är mina sista betyg satta.

bild9
16-tiden
Inser att vi har möte idag i alla fall. Jippi. Eller inte. Men skärper till mig och uppträder behärskad och civiliserat. Framför dock min åsikt om bristen av tydlighet och rak kommunikation. Hur informationsflödet ser ut i en organisation säger allt om hur väl fungerande den är.

bild12
17-tiden
Nu är jag nästan hemma och kan lägga den här arbetsdagen till handlingarna.

bild13
Bonusbild
Jag måste bara visa hur vackert det är hos oss på landet. På min högra sida när jag promenerar hem från bussen.

bild14
18-tiden
Dagens kvällsmat: hemlagad pytt m stekt ägg & rödbetor. Mums!

bild16
19-tiden
Beundrar mina nya fina träskor som Kärleken köpte till mig när han jobbade på Öland i början av veckan.

bild15
20-tiden
En trött skolfröken sitter i kvällssolen och skypar med bästisen i Norge.

bild17
21-tiden
Pratar fortfarande med bästisen i Norge, trots att Skype uppför sig som en trotsig treåring.

Det var allt för idag. När klockan har passerat 22 är en skolfröken trött och stupar i säng.

Och som vanligt blir jag glad för kommentarer. Så snälla lämna en kråka. Jag ser ju att du varit här 🙂

Hej bloggen

Hej bloggen hur mår du?

Mina besök hos dig blir allt mer sporadiska. Var fick jag all tid att blogga ifrån? Numera prioriterar jag sambolivet framför bloggarlivet. Irl är alltid bäst.

Jag hinner inte. Eller vad vet jag. Dygnets timmar fylls av jobb, familj och svennebananlivet.

Jag orkar inte. Även om jag formulerat inlägg i mitt huvud under dagen, så orkar jag inte sätta mig på kvällen framför datorn och jag gillar fortfarande inte att blogga i mobilen. Då är det lättare att göra inlägg på insta och fejsibocki.

Ja jag är lat.

Men jag kan inte kapa banden till min försummade blogg. Jag är en nostalgiker av rang och obotlig optimist, så jag hoppas och tror att lust, ork och vilja återkommer. Det fanns en tid i mitt liv då bloggen var min livlina, men jag har aldrig varit  bloggen. Bloggen och dessförinnan min hemsida är en del och en spegling av livet.

love

Dagens positiva

  • Känslan när någon inom sjukvården äntligen lyssnar på dottern.
  • Glädjen över att sonen trivs så bra på jobbet och är på aw med kollegorna.
  • Lyckan över att leva med en underbar människa som får mig att må bra och växa som människa.
  • Den goda maten jag lagade till kvällsmat.
  • De goda samtalen med sonen, dottern och Kärleken.

Efit söndag 18 maj 2014

Det har gått 8 veckor sedan livet förändrades så tvärt. 8 veckor har passerat sedan vår älskade Chrille dog. Livet börjar anpassa sig till någon slags normaltillvaro, även om sorgen och saknaden inte kommer att försvinna. Varje dag blir jag påmind om honom. En doft, musik, ett minne, en tanke. Jag gråter och saknar honom, men det är lättare att leva med vetskapen att han är borta.

Det här är min första Efit sedan ”ungen” blev en ängel.

Min dator och min iPhone kunde inte komma överens igår, så därför kommer det här inlägget först idag. Dessutom glömde jag bort att fota emellanåt, så det är inte riktigt Ett Foto I Timmen 🙂

bild1
08-tiden
God morgon världen!

bild2
09-tiden
Mannen är utslagen av migrän och jag dricker dagens första kopp te.

bild3
10-tiden
Tittar på veckans avsnitt av Greys.

bild4
11-tiden
Mannen har släpat sig upp och vi äter lite brunch. Stackare, migrän är inte kul.

bild5
12-tiden
Känner mig tvingad att utnyttja det fina vädret och låter solen smeka min vita lekamen.

bild6
13-tiden
Solen har gått i moln och jag kan sitta i min hängstol på verandan och läsa i stället. Mycket härligare än att sitta i solen 🙂

bild7
14-tiden
Häggen doftar underbart.

bild9
Syrenerna börjar slå ut. De är så ljuvliga.

bild8
Mellan hägg och syrén har vi äppelblom. Jag älskar den här tiden på året!

bild10
15-tiden
Idag blir det soppa till mat. Fisksoppa. Mums.

bild11
16-tiden
Så kan man ligga i sängen och läsa samtidigt som fåglarna har konsert ute.

17-tiden glömde jag.

bild12
18-tiden
På väg in till stan i regnet.

bild13
19-tiden
Dags för kvällsmat: tunnbröd m Kalixrom, rödlök och creme fraiche smakar lika gott i dag.

20-tiden blev ej förevigat idag.

bild14
21-tiden
Mannen och bonussonen tittar på Partaj, så då kollar jag på Bletchley Circle på svtplay i sängen. Helt klart det bästa valet. Sen blev det god natt.

Och som vanligt blir jag glad när du lämnar en kommentar. Tack :)

Jag duger som jag är

Jag behöver inte förändra mig för att passa in. Jag är älskad för den jag är, inte för vad jag åstadkommer eller hur jag ser ut.

Jag accepterar mina dåliga sidor och bejakar de goda. Det är en ständigt pågående process.

Jag har svårt för ekonomi. Jag har alltid haft svårt att säga nej och har lånat ut till andra fastän jag inte har råd. Det knyter sig i magen och jag skjuter ekonomi framför mig, eftersom räkningar framkallar ångest och ont i magen. Nu får jag  får hjälp med ekonomin, och det är skönt att våga blotta sina svagheter och ändå duga. Att ha någon att dela sina bekymmer med.
Jag väger mer än jag borde, men är  inte motiverad att sluta äta vetemjöl och socker. Däremot försöker jag träna mer. Och jag tycker om min mulliga kropp. När jag var smal hade jag ständiga komplex över att jag var tjock. Helt sjukt.
Jag kommer alltid känna skuld över att jag inte kunnat skydda mina barn tillräckligt mycket. Men jag vet att de tycker att jag var deras räddning när de var utsatta. Det stärker mig. Det är svårt att vara förälder och ännu svårare att vara ensamförälder. Man kan heller inte ersätta den andre föräldern som valt bort sina barn eller inte finns av andra anledningar. Även om man försöker. Barn behöver både en mamma och en pappa.

Jag är positiv och glad, omtänksam och stark. I den livskris som pågår nu har jag verkligen insett att jag är mentalt stark, även jag är ledsen och gråter varje dag, så är jag stark. Jag är bra på att se det vackra i vardagen och är en obotlig optimist som ser det goda i alla. Hellre  godtrogen än cynisk. Jag är bra på att leva här och nu och njuta av de små sakerna i tillvaron.

Jag duger som jag är.

Att leva med H är helt underbart. Det är så lätt att vara en del av en helhet. Vi bråkar inte, inga sura miner och skäll. Vi är goa och snälla mot varandra, ger varandra utrymme och har tillit. Jag har fortfarande svårt att förstå att det är sant ibland. Att jag förtjänar att ha det så bra. För jag har aldrig levt ihop med någon som är rak och bestämd, snäll och ödmjuk på samma gång. Någon som verkligen älskar mig och accepterar mig som den jag är. Som inte försöker få mig att bli någon annan.

Han slipar bort mina vassa kanter och jag är inte sur, arg och grinig längre. Han får mig att vilja vara en bättre människa. Han får mig att må bra och lockar fram mina goda sidor. När jag är ledsen tröstar han mig och han får mig att skratta varje dag.

Den här veckan är han i Norrland och jobbar och jag är gräsänka ända till på lördag. Men det får gå. Ibland är det bra att längta lite.