Insikt
Jag har insett att Hasse har givit mig mer än erfarenhet om svek.
Jag har fått insikten att jag är en groda närmare min prins.
Så är det.
Du var bara en groda.
Manufrog har krånglat lite. Men nu fungerar det som det ska igen.
Jag har haft Manufrog som webbhotell i 7 år eller nått och det har fungerat klockrent under alla år. ända tills denna veckan. Men vet att de gör allt för att det ska fungera. Bra support och snabbt info i kombination med stabila servrar gör att jag ändå gillar manufrog.
Detta skrev jag för en stund sedan:
Huvudet är fullt av ord som vill ut, men så har webbhotellet fått tuppjuck och gått ide eller nått.
Man blir lite trött.
Så det blir som tidigare.
Jag skriver i word och publicerar när jag kan.
För det är skönt att få ur sig alla ord som pockar och bubblar i mitt sinne.
Jag får så många kloka ord av er mina vänner. Massor av beröm och kärlek som får mig att växa och känna mig värdefull. Ni betyder mycket för mig.
Jag vet att jag inte kan ändra på en annan människa.
Jag kan bara ändra på mitt eget förhållningssätt. Ibland är det så lätt. Man gör det utan att tänka och balansen blir bättre. Ibland är det svårt att få hjärnan och hjärtat att samarbete. Det viktiga är att man är medveten och gör sitt bästa. Det är väl en av sakerna med att vara vuxen: man jobbar mer med det inre än det yttre. Jag har inte gjort något annat de senaste 10 åren känns det som ibland.
Det var väl därför det är så underbart med förälskelsen: att bara flyta med på den fantastiska positiva energinvågen utan att tänka.
Vi människor är så olika. Några vill söka efter nytt direkt efter en separation, medan jag slickar mina sår och föredrar celibat. Det viktiga är att var och en får följa sitt hjärta och göra efter sin vilja. Det finns så många som har åsikter och tycker vad man ska göra eller inte göra. Jag kan inte vara som andra tycker att jag ska vara. Jag är jag och kämpar på så gott jag kan.
Som Yvonne brukar säga: var och en får skämmas för sig själv. Det är en sån bra inställning. Yvonne är en mycket klok människa.
Visst är det sant.
För tredje gången såg jag filmen Max Manus. Den var lika bra tredje gången. Och jag grät i slutet för tredje gången.
Nu borde jag sova.
Det är mitt i natten. Det här är en av de bästa stunderna.
Helgen ligger öppen framför oss. Ingen väckarklocka eller jobb som pockar.
Jag kan sitta uppe så länge jag vill. Jag kan sova så länge jag vill.
Bussen till jobbet var kall som ett kylskåp.
Det bet i kinderna när vi gick från bussen till jobbet.
Inte så konstigt.
-15
Igår var det -1.
Idag skiner solen och det är underbar vackert ute.
Kallt, men skönt.
Det är så här vinter ska vara.
Jag har idag öst lovord över mitt webbhotell för flera personer. Jag har varmt rekommenderat mitt webbhotell. Nej jag har inte betalt för att skriva detta. Jag är sjukt nöjd. Betalar 100/år, snabb och vettig support och servrar som nästan aldrig är nere. På 7 år har jag drabbats 3 gånger.
När jag kom hem tänkte jag blogga om min dag.
Helt slut.
Trött som ett snöre.
Men med huvudet fullt av ord och tankar.
Då krånglar webbhotellet! Jag kommer inte in =(
På webbhotellets sida på facebook kan jag läsa om problem med strömförsörjningen. Samt att de arbetar så snabbt de kan med att lösa problemet. Facebook är toppen när det gäller att få/lämna information snabbt!
Hur gör man då?
Jo, jag skriver mitt inlägg i word och väntar tills servern är uppe igen =)
I 4 timmar låg servern nere. Det är överkomligt. En rent världslig sak om man tänker efter.
Tänk att man kan bli så trött av en helt vanlig arbetsdag. Hoppas att eleverna är lika trötta =) Det var så härligt att träffa dem!
Och gissa att jag är nöjd med att jag städade bort julen igår. Det finns inte på världskartan att jag skulle orka det efter jobbet under veckan. På torsdag (tjugondaknut) är jag bortbjuden och kommer hem sent. Så jag njuter av ett rent och fint hem. Utan tomtar och juliga textilier.
Får ni också sånt där hjärnsläpp ibland? Man bestämmer sig för att göra något och så går man in i rummet bredvid och har helt plötsligt glömt vad man ska göra! Eller så surfar jag och kommer på att det ska jag kolla upp, gör något annat först, och så har jag glömt vad jag skulle kolla. Jag blir så trött på mig själv.
Idag har eleverna varit mer än lovligt blonda 😉 //bara en blondin får kalla blondiner för mindre kunniga =)
Jag läste upp betygskriterier och mål för kursen och då insåg nog de allra flesta att de behöver jobba mer och spela mindre. Kursen är väldigt teoretisk och jag har lovat mer praktiskt arbete. De ska få labba nästa gång. Undrar vad de säger om att få min gamla tenta, på engelska, som inlämningsuppgift?
Det har varit en skön helg, men som vanligt har den gått alldeles för fort.
Allting är klart för morgondagen.
Matlådan fixad. Väskan packad. Kläder framlagda och papiljotterna sitter i håret.
Att det dessutom är städat och fint gör att jag känner mig nöjd.
Två trevliga telefonsamtal har förgyllt min dag. Först ett jättelångt med en god vän. Tur att jag inte har head-set till hemtelefonen, då hade vi säkert pratat fortfarande =)
Och så en pratstund med Yngste Sonen. Han som bara jobbar och jobbar, trots att han går i skolan. Men nu har han varit ledig i två veckor. Den återhämtningen behövde han. Min minsting, men ändå så stor och vuxen. Tänk, skitungen tjänar mer än vad jag gör!
I morgon fyller min idol och kollega Babs år. Man talar inte om en dams ålder, men hon är lika gammal som min mamma och den mest ungdomliga lärare jag vet. Hon är underbar^^
Ute är det fortfarande skitväder, men det går att gå utan att halka omkull. I vår stad har man grusat ordentligt samt att regnet har gjort att det är barmark lite överallt. Man kan ta sig fram utan broddar. Fast det blir ju ingen powerwalk direkt =)
Jag var tvungen att lämna några böcker på bibblan. De skulle lämnats för länge sedan och har plågat mitt samvete rejält. Hjärtesorgen skapade rejält snömos i min hjärna och det var mycket som jag glömde under en period. Förutom böcker och nycklar och sånt var nog det värsta när jag inte kom ihåg koden när jag skulle betala med kort. Helt hjärnsläpp. Flera gånger fick jag lämna varorna i butiken och gå hem till sonen som kan min kod. Så en period var jag tvungen att ha en lapp med koden med mig =(
Det är tur att jag har kommit tillbaka. Jag är ledsen och saknar fortfarande, men har ändå gått vidare. När jag har sörjt klart kan ingen veta. Eller bestämma. Man måste få bearbeta sorg. Inte förtränga eller stänga inne. Men jag förtjänar bättre! Skitstövlar har gjort sitt i mitt liv!
Det bästa med morgondagen är att jag får träffa mina godingar. Eleverna är det bästa med mitt jobb. Dessa underbara, tramsiga, tjatiga, lata, vetgiriga, trevliga, helt makalösa ungdomar som jag får träffa varje skoldag. Det är ett privilegium!
Jag hade skrivit ett långt inlägg om kommunikation. Men det blev så tråkigt och uppstyltat, så jag raderade hela skiten.
Jag har så många ord och tankar inom mig, men ibland blir det tvärstopp med formuleringarna. Jag tror att jag tänker för mycket på formen än innehållet. Samt att jag blir övertydlig i min rädsla att bli missförstådd. Och då blir det högtravande och tråkigt.
En skrivarskola vore kanske något? Men sådant finns inte i Småstad. Kanske en sommarkurs? Brukar inte det finnas på folkhögskolor?
Kommunikation är det som vår tillvaro är mest fylld av. Datakommunikationen är omfattande och tydligt reglerad =)
Kommunikation mellan människor är svårare. Kloppan berör det i ett inlägg. Likaså fick Tofflan mig att tänka efter lite.
Att vara rak och tydlig är något jag har lärt mig på senare år. I många år sa jag det jag trodde förväntades av mig, inte det jag tyckte. Och kommunikationen försvårades så klart. Eftersom jag gav otydliga signaler. Jag har vänner som är brutalt ärliga, och det skapar en annan sorts konflikt när man sårar människor med sina ord.
Det viktiga är att man vågar kommunicera. Även om det är svårt. Våga ta tjuren vid hornen och säga vad man tycker. Även om det känns jobbigt. Att vägra svara och bryta kommunikationen är fegt. Tycker jag. Det är brister på kommunikation som skapar konflikter.
Bloggen skapar många kommunikationer. Jag älskar att få kommentarer och att faktiskt ha en dialog genom mina tankar. En del dagar kan jag bli lite sur för att så många läser, men inte kommenterar.
Fast det kan ju vara som för mig, när jag läser andras bloggar. Jag har en kort stund över och hinner med en kort surfrunda.
Jag läser, men hinner inte kommentera.
Ibland behöver jag tänka lite innan jag skriver och återkommer senare.
Ibland orkar jag inte skriva, för att jag är supertrött.
Ibland lägger vi ner själ och hjärta i ett inlägg och så får man knappt någon respons. Det svider. Men kanske är innehållet viktigare för mig än för läsarna.
För mig är det terapeutiskt att skriva ner mina tankar och att få respons av andra. Då blir jag bekräftad. Och behovet att bli bekräftad är vår kanske starkaste drift.
Att blogga är att kommunicera. Kommunikation kommer av ordet communicare som betyder göra gemensam. Och när vi kommunicerar delar vi eller hur =)
Snart är denna dagen till ända.
Trots att jag inte haft något planerat att genomföra och mest bara har varit så har jag inte varit helt lat.
Jag har städat, diskat, slängt sopor och pysslat om mina blommor.
Jag gick en vända på stan, men inte hittade jag någon mössa. I alla fall ingen vit. Som inte var ful. Eller astöntig.
Men jag fick köpt ipren gel och mjölk. Och helt plötsligt stod jag inne hos guldsmeden och fyndade örhängen och halsband. På rea =)
Jag funderade på semlor, men slog bort tanken.
Till middag blev det julkorv (min hemgjorda) riktigt potatismos och brysselkål till mig och gröna ärtor till sonen.
Sonen frågar hur länge man har ätit gröna ärtor och jag svarar : så länge man har odlat gröna ärtor =)
Himmelskt gott smakade det i alla fall. Jag är bra på att laga mat. Det kan jag säga utan att skryta.
Men jag skulle vilja gå en kurs i gourmetmatlagning. Lära mig att komponera menyer och göra snygga uppläggningar. Men eftersom jag bor i Småstad finns inga såna kurser. Det finns ingen kurs i flamenco heller. Men man kan gå kurs i agility, bildhantering för pensionärer eller sömnad av olika slag. Allt det går fetbort. Det suger om du frågar mig.
Förutom att följa skidåkning på svt play har jag gjort något som jag inte gjort på länge.
Jag har badat med en bok. Ja, jag har läst en bok i badet. Hett, skönt vatten och en spännande bok. Men jag mår lite illa ibland. En av karaktärerna i boken är genuint ond. Jag har så svårt för ondska. Jag vill inte tro att barn är onda.
Jag tror att vi kan utföra onda handlingar, men inte att en människa är ond. Jag tror gott om människor. Kalla mig naiv, godtrogen eller blåögd, men jag tror gott om alla. Denna godtrogenhet gör att jag går på smällar och blir sårad. Det har jag bittert fått erfara i höstas. Min tillit och tro på kärleken är inte lika stark som tidigare. Var det läxan jag skulle lära mig? Att inte vara så tillitsfull och godtrogen?
Boken är ändå fängslande och jag är glad att läslusten kommit tillbaka.
Jag har städat bort de flesta tomtarna och det känns som att julen är passé. Tänk, i Spanien är alla barn förväntansfulla, för i morgon på trettondagen får de sina julklappar. Tänk så olika vi firar.
Trettondagsafton. Jag läser i tv-tablån och ser att de visar något från Fredriksdalsteatern och genast får jag en flashback till min uppväxt. Jag minns inte vilket år, men min bror och jag är ensamma hemma. MaPa är ute på dans. Vi ser på Poppe på tv:n och äter färsk ananas och choklad från Schweiz som vi fått av min faster och farbror. Vi proppar i oss godsaker och har jätteroligt. Dagen därpå får jag magsjuka och spyr som en gris. Och tror att det beror på ananas och choklad, varvid jag låter bli att äta detta under en lång period. Och varje gång jag ser choklad från Schweiz tänker jag på den gången =)
I morgon är det min sista lovdag och det ska jag fira med att tvätta. Lasagne är planerat till middag. Jag vet, hemmafruvarning.
Jag brukar göra en veckomatsedel. Det är smidigt och praktiskt och underlättar vardagen. Jag har nog gjort det sedan Johan föddes.
Brukar du göra veckomatsedel?
Så är ännu en helg till ända.
Det har varit en lugn söndag. Men inte riktigt lika slapp som gårdagen. Som tur är. Men självklart slappande i soffan med laptop och skidåkning på tv =)
Jag klarade av en rask promenad Sponvika runt också. Det var så skönt med frisk luft och motion. Nu slipper jga att förvandlas till en komplett soffpotatis 😉
Idag har jag långa smala ben =)
Utsikt från Sponvika. På andra sidan sjön ser ni Sverige. Och Svinesundsbron. Familjen Alice bor verkligen i Grenseland =)
Imorgon är det dags för alla norska barn att gå till skolan. Jullovet är över.
Fröken Inna ska åka hem till Småstad. Men kan njuta av några dagars semester till. Jobbet börjar på fredag. I alla fall på jobbet. Kollade mailboxen förut och jag har lite att göra.
Men jag klagar inte. Jag har ett roligt och stimulerande jobb. Jag har fina kollegor och härliga elever. Det är guld värt.
Någon säger att det första man gör på det nya året ska man göra resten av året.
Jag drack champagne i sällskap av bästa vännerna. Vi diskuterade och argumenterade på ett givande sätt. Inte helt överens hela tiden, men med respekt för våra olika åsikter.
Nu är klockan tre och vi har kommit hem från en mycket trevlig nyårsfest. Jag sitter i nattlinne med en kopp te och mår bra, om än med vemod i själen. Men jag hoppas att det försvinner allt mer.
För två månader sedan var jag helt under isen. Livet var nattsvart och jag höll bokstavligt på att gå under av sorg.
För en månad sedan var det lättare, men ändå fyllt av sorg.
Nu är livet helt ok, men ibland griper vemodet tag i mig och jag kämpar med sorg och tårar.
Det stora skillnaden att nu är jag förbannad på H som orsakat så mycket sorg och elände i mitt liv. Skämmes ta mig f*n!
2011 ska bli ett bra år.
Det bästa i mitt liv!
Förutsättningarna finns.
Fokusera på det bra i mitt liv och släppt det negativa.
Sluta gråta över spilld mjölk och gå vidare.
Jag ska träffa mina vänner på baksidan.
Jerry Tofflan Fru Hatt. Ni slipper inte undan i sommar!
Men första ska jag sova lite.
Vi ses!
Om någon skriver ett brev till dig och ber att du ska höra av dig och du kanske tycker att det är lite jobbigt.
Hur länge väntar du med att svara?
Eller struntar du bara i brevet och låtsas som om det inte kom?
Senaste kommentar