Archive for » 2012 «

Stolt mamma

Är det något som mina tre barn har gemensamt, förutom sina dagars upphov, är det sin empati och omsorg om andra.

Igår kväll kom jag ut i köket och sonen står och fixar med mat. Han rycker till som om han är ertappad.

-Kompis X behöver något att äta. Han har ingen mat.

Det är mina barn i ett nötskal. De ordnar mat åt vänner som inte har någon, de frågar om kompisen som är hemlös får sova hos oss osv.

Jag blir så stolt.

Oavsett hur bra man har det i livet måste man bry sig om andra. Ett flertal av sönernas kompisar har sovit på madrass i mitt vardagsrum. Vi har ordnat middag och mackor till en hungrig själ. Jag har under en lång period fått hålla i varenda krona och räknat dagarna till lön, men man slutar inte att bry sig. Även om man har det kärvt och ont om pengar finns det alltid mat och husrum till en till.  Jag förstår fortfarande inte hur föräldrar kan slänga ut sina barn.

För mig är omsorg om nästan en av våra viktigaste mänskliga egenskaper.

Jag är stolt och glad att mina barn bryr sig om andra.

Som ett snöre

Ja trött alltså.

Men samtidigt är det skönt att ha sån full fart på jobbet att jag blir trött som ett snöre. För jag får verkligen vara kreativ och lösningsfokuserad hela dagarna. Snabba puckar och många beslut som ska tas. Men det är härligt att tillvaron är så dynamisk och fylld av energi. För samtidigt som jag är trött är jag ändå laddad med positiv energi. Jag gillar mitt jobb och att ha massor av puckar att hantera. Jag känner att jag verkligen börjar växa i chefskostymen.

Jag är oerhört tacksam att jag inte har småbarn, skolbarn eller tonåringar. Jag beundrar de som har ett jobb som mitt och barn.

Ett hett bad att mjuka upp spända nackmuskler med och sedan Downton Abbey. En perfekt måndagkväll om du frågar mig.

God morgon världen!

Nu är det dags igen!

En ny vecka med nya möjligheter och upplevelser!

Jag har sovit som en prinsessa och är glad och förväntansfull!

Omfamnar livet!

I love mondays!

Mycket att göra så klart. Att vara på kurs var visserligen roligt, kreativt och intressant, men jag har lite jobb på kontoret att komma ikapp. Tur att jag älskar mitt jobb!

Jag har ett bra liv fyllt av glädje. Jag står t o m ut med att det är kolmörkt och hösttrist ute. Solsken är mitt andranamn. Det är faktiskt sant. Min bror kallade mig Inna när vi var barn. Pappa kallade mig Solsken.

God morgon mina gullvippor <3

Söndag i sängen

Det är ingen idé att jag säger när jag vaknade.

Vi kan konstatera att jag är vuxen på riktigt. Inga tonårsfasoner här längre. Vad gäller sömn i alla fall.

Morgonkaffe i sängen. Tyst och stilla. Mannheimer & Tengby på radion.

Det är bara sällskapet som saknas. Även om Sally sover bredvid mig i sängen är jag inte så sugen på kel med liten katt. För att inte tala om hångla. Jag föredrar en karl.

Just att sitta i sängen med Mac i knät och kaffekoppen på lagom avstånd och tankar och musik som strömmar från söndagsradion är livskvalitet för mig. Ett sätt att ladda batterierna inför den kommande arbetsveckan.

Ute är det grått och trist. Men inomhus är det varmt och jag är fylld av inre solsken så det räcker för alla.

En av de bästa sakerna med söndagar numera är att jag slipper sitta och förbereda lektioner.  Jag är visserligen tillgänglig 24/7 i mitt jobb, men det är på ett helt annat sätt. Jag dräneras inte på energi på samma sätt.

Att arbeta som lärare är krävande. De som har massa åsikter om lärares arbetstider och tjatar om alla lov skulle behöva prova läraryrket. Då skulle man få tyst på allt gnäll. Garanterat.

Jag har inte samma tid och ork över åt bloggandet längre. Vissa dagar känns det som plikt snarare än lust. Kanske för att jag ställer för stora krav på mig själv. Att jag ska vara rolig, smart och inspirerande. Och uppenbarligen är jag inte lika rolig längre, eftersom antalet kommentarer minskat. Det konstiga är att antalet besökare inte har minskat.

Jag har inte samma tid över till att läsa bloggar heller. Oftast läser jag i mobilen på väg hem från jobbet. Och b-bloggarna tycker inte om att man kommenterar från en iphone. Tänk så många gånger jag plitat ihop en kommentar och så försvinner den bara rakt ut i cyberspace. Det suger ska ni veta!

Nu ska jag roa mig med Alan Banks. För att jag kan och vill.

Med hopp om att ni har det bra mina gullvippor <3

Berörd

Jag har just sett intervjun med Jeanette Bonnier på svt play.

En fascinerande människa.

Stark, smart och intressant.

Jag sitter och torkar mina tårar efter berättelsen om hennes dotter som dog i en bilolycka.

Att förlora sitt barn är det värsta som kan hända en människa.

Som Jeanette Bonnier säger antingen går man under eller så ta man sig igenom det och fokuserar på att leva och att sysselsätta sig med något man brinner för. Sin passion.

Igår lyssnade jag på Jonas Bonnier och idag Jeanette Bonnier.

Det är en karismatisk familj.

Min arbetsgivare.

Bonnier.

 

I feel good

Slocknade som ett ljus strax efter 22 igår.Och då hade jag verkligen kämpat för att hålla mig vaken.

Har sovit helt ovaggad i natt, men när man somnar så tidigt vet ni vad som händer.

Klarvaken i gryningen!

Fy fan är jag på väg att bli en riktig kärring? No way! Får se till att fortsätta vara lite fjortis 🙂

Låg kvar i sängen och pillade på telifånen dvs surfade och fejsbookade samt lyssnade på trevligheter i öronplupparna.

Vad gjorde jag innan spotify? Helt seriöst. Jag är spotifyberoende. Precis som jag är sjukt Internetberoende. Men jag är medveten om det.

Efter morgonmyset i sängen studsade jag till slut upp och kokade kaffe.

Riktigt kaffe tack och lov. Hotel Nordic Sea får inte sina gäster pga sitt kaffe kan man säga. Men räkmackorna är to die for!

Nu är jag pyntad och påklädd med första koppen avklarad. Ute är det trist höstväder. Gråmulet och blåsigt, men jag är uppfylld av inre solsken så det gör inget ändå.

Borde städa. Det ser verkligen ut som hej kom och hjälp mig. 23-åringen och jag har inte samsyn i vad begreppet städat innebär. Man kan säga att det är en ständigt pågående process. Även om jag gjort allt större avkall på mina smått pedantiska drag (äktenskap med en pedant sätter sina spår) så vill jag har ordning!

Under en längre period har jag bara blundat och förträngt. Tack och lov att vardagsrummet är städat och fint!

Eftersom det är lördag så funderar jag på att gå en sväng på stan. Behöver ett par extrasulor till mina stövlar. Kanske fika mig lite med herrarna på café Cult. Kolla in lite kläder i favoritbutiken.

Det är skönt att vara ledig och ha tid för reflektion. För att det ska bli utveckling måste vi reflektera. Både i arbetet och privat.

Livet är gott.

God morgon mina gullvippor <3

Hemma

Nu kan vi snacka om trött som ett snöre.

Det tar verkligen på krafterna att gå på chäääfskurs.

Men åh så roligt!

Jag älskar att träffa nya människor och knyta kontakter. Nätverkande is da shit!

Jag passade dessutom in i Storstan med mina snyggstövlar, svart klänning och svart business woman kappa samt scarf i turkos. 9 av 10 i mediebranschen klär sig i svart 🙂

Jag ska hålla mig vaken en stund till.

Håll sedan tummarna att min kropp inte får för sig vara klarvaken före 5 i morgon. Då säger jag faan upp bekantskapen!

Man ska sova i gryningen. Fatta! Ja ni förstår vilka problem jag har.

Sen undrar jag hur sjutton man tänkte?

EU!?

Har Jagland & co läst Nobels testamente de senaste åren?

Jag bara undrar?

Redo

20121012-071134.jpg

Tidlös

Jag lyssnar mycket på musik.

Jag lever genom musik.

Känner, bearbetar och upplever.

Spotify är en ständig följeslagare.

Lyssnar  på en lista jag skapade under den lyckligaste perioden i mitt liv.

Den är fortfarande lika bra. Jag mår bra när jag hör musiken.  både kropp och själ blir upprymda.

Musik är tidlös.

Och ja. Robbie williams är fortfarande mitt frikort.

Sorterat under avdelningen vaknar man före 5 hinner man blogga flera gånger före frukost.

 

Dygna sig lite?

Jag har förskjutit min dygnsrytm fullständigt!

Det känns som att det är något fel på mig. Jag menar, jag är B-människa. Jag får tvinga mig i säng före 23 och avskyr när klockan ringer 6.

Så somnar jag 21.30 och är klarvaken vid 5!

Vad händer?

Ur led är tiden. Dags att dygna och få ordning på min hjärna? Eller acceptera att jag är vuxen?

Sista kursdagen (för denna gången) inleds med föredrag av högsta koncernchefen. Ska bli intressant.

Fastän jag är på kurs hela dagarna ramlar mail och sms in på jobbtelefonen i en ständig ström. Det tas inte hänsyn till att jag är på annan ort och ska fokusera på utbildning. Med ett undantag: chefen. Han visar hänsyn. När jag har tagit del av de andra kursdeltagarnas erfarenheter får jag än en gång bekräftat att jag har en bra chef. Men det visste jag.

Det är ganska mysigt att ligga i sängen med Mac i knät, Gavin Degraw i hörlurarna och blogga.

Det är faan något fel på mig!!!!!

Men annars är det bra. Livet är underbart.

God morgon mina gullvippor <3