Archive for » januari 28th, 2012«

Tack för idag

En ensam lördag närmar sig sitt slut. Jag har varit vaken i över 16 timmar och inte sov jag middag heller.

Självömkan har fått nog med uppmärksamhet  och offerkoftan ska hängas under. Den är varken klädsam eller bekväm. Mest ett ok.

Det finns de som har det värre. Jag tänker på en person som lämnats av sin make efter 27 år tillsammans för någon annan. Någon som kämpar mot cancer och någon som förlorat sitt barn. Många är de som lider av arbetslöshet och sjukdom. Det är inte synd om mig. Basta.

Jag har tillämpat den bästa terapi man kan en lördagskväll. Himmelblå och favoritmusik som lägger sig som balsam om själen. Jag kan se de tre sista avsnitten av Himmelblå om och om igen. Och jag gråter varje gång. Jag gråter till oth, the west wing och er också.

Lite meditation innan det är dags att sova. Sängen är bäddad med rena lakan och det är så underbart att krypa ner mellan svala, sköna lakan. Till och med täcket är nytvättat. Slog på stort idag. Var visst två veckor sedan jag tvättade sist. Kunde lägga in 19 st nytvättade trosor i lådan. Jag har visst fler trosor än jag har aning om.

Jag är tacksam över att jag är frisk och har tak över huvudet och mat varje dag. Jag har varma kläder och ett arbete som jag älskar. Jag har tre fantastiska barn och fina vänner. Jag är vetgirig och begåvad och har alla sinnen i behåll. Jag kan skratta, gråta och känna.

Det är viktigt att vara tacksam över de gåvor livet har givit mig.

Sov gott mina vänner var ni än är. <3

Ord

När man sitter och sörjer och den ledsna klumpen i magen kommit tillbaka är det bra att göra något som skingrar tankarna.

Kolla på nytt på nytt

Tvätta

Städa

Funderar på entreprenörskap och jämställdhet. För mig handlar inte jämställdhet enbart om genus. Det är att göra det för lätt för sig.

Förbereder en presentation på kommande konferens. En presentation där jag ska berätta hur jag jobbar och varför det är framgångsrikt.

Helt plötsligt känner jag mig stark och professionell och det spelar ingen roll att  jag har hjärtesorg.

Behöver jag pigga upp mig ännu mer så lyssnar jag lite  på På minuten. Då kommer skrattet direkt. Och skratt är läkande.

Jag vet att det som behövs är tid. Men ibland önskar jag  att tiden går fortare.

Jag gör mitt bästa för att följa  professionella råd: Sörj, Skriv, Stärk mig själv, Skriv brev, Håll distans, Se det för vad det var, Lär!

Just att lära av erfarenheter är svårt när man befinner sig mitt i eländet. Det är alltid lättare när man har fått perspektiv och bearbetat svårigheterna. Jag vet som sagt att tid är den bästa medicinen. Tid läker sår.

Jag kan  se att jag fallit för samma typ av män: charmiga, snälla, omtänksamma som tagit mig med storm och fått mig oerhört förälskad. De boostade mig med kärlek och omsorg under några månader och sedan gjorde de abrupt slut. Tyvärr jag älskar dig inte längre. Du var inte den rätta.

Just att bli så älskad och sedan tvärt bortkastad bekräftar den känsla jag burit med mig ända sedan ungdomen: jag är inte god nog. Jag duger att roa sig med en kort period, men sen vill man ha något bättre.

Och det är då jag funderar på om det kanske är meningen att jag ska leva ensam resten av livet?

Eller är det bara ett ledset hjärta och en stukad självkänsla som talar?

Du behöver inte svara. Jag skriver för att få ur mig smärtan. Det är terapi att skriva. De flesta orden förblir hemliga. Den hemliga dagboken finns på datorn. Inte under kudden som när jag var 14. Jag skriver varje dag. Men ibland behöver man få perspektiv och att någon då kan göra att man lyfter blicken och ändrar synsätt gör att det är värt att blotta sig.
Du som tycker att jag är en dålig vän eller inte tycker om vad jag skriver behöver varken tycka eller läsa.  Jag skriver för min skull. Inte någon annan.

Sovmorgon

Hela veckan har jag längtat.

Sovmorgon på lördag har varit mitt mantra varje morgon vid 6.

Är uppe så länge jag vill på fredag. Släcker framåt 1.

Sover gott och vaknar medan det är kolsvart ute. Ligger och filosoferar en stund. Försöker somna om, men är klarvaken.

Kollar klockan: 7.07.

Det är något fel på mig!

Fixar kaffe (är inne på tredje koppen nu) och sitter i sängen med Mac i knät.

Funderar över livet.

Funderar mer pragmatiskt över dagen.

Vad ska jag göra mer än dricka kaffe, blogga och tvätta?

Jag låter dagen bli som det blir. Inga måsten (även om jag borde putsa fönster) lite plikter (skura badrummet och kattlådan slipper jag inte undan)

Om jag nu inte fick sovmorgon kan jag kanske sova middag i stället.

Fast helst hade jag velat gå på utställning.

dag 2- meningen bakom ditt bloggnamn

Inna har jag kallats sedan 4-årsåldern. Min lillebror kunde inte uttala mitt namn Camilla utan sa Inna. Jag själv kallade mig för MillaKa som liten 🙂

Inna är helt enkelt familjens smeknamn på mig.

När jag skaffade egen hemsida 1998 kallade jag mig allra första Camelia, men det var inte jag, så snabbt blev det Inna. I många år hette min hemsida Innas ego, men när jag blev erbjuden att sälja mitt domännamn 2009 (jag sålde alldeles för billigt sa sonen säljaren) blev det namnbyte till Inna helt enkelt.

För den här bloggen handlar om mig . Naket och avskalat, öppet och utlämnande.

Jag helt enkelt.