Blog Archives

tgif

Jag är verkligen trött som ett snöre. En del av tröttheten kan stavas november.

Både morgon och kväll.

Långa dagar.

Somnar ovaggad.

Men jobbet ger mental energi.

Jag gillar problemlösning, högt tempo och variation.

Jag gillar att ha mandat att ta beslut.

Jag gillar att växa och trivs allt mer med min roll.

Vi har roligt på jobbet.

Jag gillar mina härliga medarbetare och bra chefer. Jag har verkligen bra chefer och det säger jag inte för att fjäska, utan för att jag ärligt menar det.

En god chef ger utrymme att växa, mandat att utföra sitt arbete och visar förtroende.

Och det är underbart befriande att brista ut i bitchigt gapskratt tillsammans med mina kollegor när det är fullt ös medvetslös på jobbet när man helst vill rymma till ett varmare land och sitta i solen och dricka paraplydrinkar.

Med humor kan man hantera det mesta.

Det är fantastiskt att ha ett jobb där man trivs, får utrymme att växa och faktiskt har roligt även om det är krävande och stressigt.

Jag är glad att jag har fått chansen att visa att jag kan en himla massa och att jag har mycket att bidra med.

Sen är jag oerhört tacksam att jag har vuxna barn och kan lägga fokus på jobbet fullt ut. Jag slipper tänka på dagishämtning, gympakläder, matsäck och dessa jävla läxor. För att inte tala om utvecklingssamtal, dagisfester och fotbollsträning. Den tiden är lyckligtvis förbi. Och jag var en oerhört engagerad förälder som ställde upp på allt för mina barn när de var yngre, men allt har sin tid. Nu kan jag fokusera på mig och vad jag vill. Ungarna är vuxna.

Nu är det dags att åka iväg till mitt roliga jobb.

Men jag måste erkänna att det ska bli skönt att slippa väckarklocka i morgon.

Mörkret lägger en viss sordin på tillvaron även om mitt inre solsken lyser.

 

 

 

På väg hem

En arbetsdag i Stockholm är avklarad.

Det som förvånade mig mest var att tempot i Dalsland är så mycket högre. Eller snarare. På Stockholmskontoret kunde jag arbeta i lugn och ro. Ingen som behövde hjälp med ditten och datten eller händelser som kastade om agendan.

Som vanligt är det härligt att   komma  till storstan och lika skönt att komma hem. Jag är en lantis.

Bra att få träffa kontaktpersoner och delta i möten samt säga hej till chefen. Och jag hittade till kontoret helt på egen hand. Ni vet kan-själv-Inna 🙂

Nu sitter jag på tåget söderut. Bakom mig sitter några karlar ”affärsmän” som gnäller värre än småbarn för att de inte få sitta på platserna intill varandra. Orka. jag ska försöka  jobba lite till på tåget hem till Småstad. För naturligtvis har mailen flödat in som vanligt. Så nu ska jag avsluta dagens att-göra-lista. Samt snegla på morgondagens uppgifter. Jag skulle inte överleva utan mina listor. De är livlinor i det underbara kaos som kallas vardag.

Jag har verkligen världens roligaste jobb!

Fast

6 månaders provanställning är över.

 

Arbetsgivaren är nöjd med mitt arbetsinsats.

Jag trivs med min arbetsgivare.

Vi gillar varandra.

Nu är jag tillsvidareanställd hos Bonnier.

Jag är fast.

På ett bra sätt.

ledig dag

Skönt med sovmorgon.

Det har regnat konstant i över 14 timmar nu. Tur att jag bor på tredje våningen.

Frukost på sängen. men inget kaffe!

Det är lite surt när man inser att det finns bara en liten skopa kaffe i botten på kaffeburken och det kommer inte att räcka till något morgonkaffe. Den gamla Inna hade blivit skitsur och skällt över en lat son som inte kunnat tala om att han tog det sista kaffet. Men dagens Inna konstaterar att kaffet är slut, så det får bli te till frukost i stället. Yogitea. Mitt favoritte.

Dagens klokord:

November är värsta tiden på året. Jag avskyr mörker och regn. Och även om jag lyser av inre solsken och mår som en prinsessa gillar jag ändå inte mörker.

Jag är ljusstyrd och vill ha solljus. Behöver solljus för att må bra. Det handlar mer om ljus än värme egentligen. Även om jag  inte sagt nej till en vecka i solen. Tänk att ligga på stranden med en bra bok, bada när det blir för varmt, dricka lite drinkar när man är törstig och bara chilla.

Men jag får bada i badkaret, dricka lite vin, tända massor av ljus och chilla i soffan 🙂

Det gäller att göra det bästa av situationen. Ladda batterier för att orka. Jag orkar mer än man tror.

Även om jag har ett krävande jobb så ger det energi. Det är svårt att förklara. Men det är stor skillnad i jämförelse med mitt förra jobb som dränerade mig på energi.

En av baksidorna med mitt jobb är man alltid gör prioriteringar som någon inte gillar. Det gäller att våga lita på sin förmåga och inte förvandlas till vindflöjel. Stå för sina beslut och vara tydlig och bestämd. Och jag kan vara jävligt bestämd när det behövs. Bli riktigt bitchig. Det viktiga är att bemöta människor med respekt även om jag är tydlig och bestämd.

Mitt i allt det  bitchiga så kan jag ändå hitta arbetsro, lite humor och kreativitet. Bitchen skapar effektivitet. Skratten skapar trivsel. Tänk så underbart att kunna skratta mitt i allt. Det frigör endorfiner. Och vi skrattar mycket på mitt jobb 🙂

Fast idag är jag ledig. Och käkar frukost i sängen. Det är livskvalitet för mig.

Mörker & ljus

Dagen började med mörker och ösregn.

Fullt ös med massor av beslut och snabba puckar. Jag har verkligen ett roligt jobb som är utmanande och kreativt. Det händer saker hela tiden och man kan inte sitta på sin lilla stora rumpa och vila. Problemlösning is da shit!

Mörkt när jag åkte hem. Det är bara att gilla läget. Om 53 dagar vänder det. Ja, jag räknar tills ljuset återvänder. Frågor på det?

Idag är jag tacksam att jag fick tummen ur i går och städade. Jag har mina ljusa stunder.

Livet är ljust.

Over and out from da ljushuvud 😛

Blä

Kolmörkt

Ösregn

De två orsakerna till att jag inte gillar hösten.

Men jag är en vuxen person så jag biter ihop, kammar till lockarna och tar på regnkläder, vantar och gott humör.

Med inre solsken kan man stå ut med det mesta.

Till och  med pissregn och mörker.

Och den här veckan är det ledigt på fredag faktiskt. Vilken bonus.

Tack och lov för inre solsken och livsglädje.

God morgon mina gullvippor <3

tgif

Hur fort har inte den här veckan susat iväg då!

Som vanligt massvis att göra och fullt ös hela tiden. Dynamiskt och kreativt. Under veckan har det verkligen framgått att jag inte jobbar i en liten landsortsfirma utan i en stor internationell koncern.

Jag fick frågan av en vän hur det känns att gå till jobbet varje morgon och jag svarade spontant att det är roligt!

Jag ser fram emot varje arbetsdag och jag har lärt mig så otroligt mycket dessa 6 månader och jag lär mig ständigt. Herregud vilken utvecklingskurva!

Idag konstaterade min ena kollega och jag att vi förvandlas till var sin bitch i vår chefsroll. Och vi har t o m betalt för att vara en bitch 🙂

Att träffa mina gamla kollegor och höra om deras arbetssituation gjorde att jag än en gång övertygades om att jag gjort rätt som bytt bransch. Jag har hittat hem.

Nu tar jag lite helg. Sonen lagar middag och jag kelar med Mac.

Imorgon är det oktobermarknad. Så jag ska väl ut i trängseln och köpa renkorv och tunnbröd typ.

Men först ska jag ha sovmorgon. Jag behöver sovmorgon. Jag behöver sova mer än 5-6 timmar. I alla fall om jag ska vara trevlig.

Ha en härligt fredag kväll mina gullvippor <3

Kväll

Ibland känner jag mig lite bakbunden. Jag känner mig begränsad med vad jag skriver om i bloggen. Inte för att jag inte får skriva vad jag vill, utan för att jag har andra än mig själv att ta hänsyn till. Jag är inte lika aningslös som tidigare. Lämnar inte ut mig på samma sätt. Jag tror fortfarande gott om andra och jag tror stenhårt på det goda i människan, men jag är inte lika blåögt naiv som tidigare. Och tur är väl  det. Något ska man väl lära sig av ålder och erfarenhet.

Just detta att ta hänsyn till andra är viktigt för mig. Jag vill stå för vad jag uttrycker utan att skada andra eller mig själv heller för den delen. Jag måste vårda mig  och relationen till mig själv. Det finns en enda person som jag ska leva ihop med i hela mitt liv och det är jag själv. Därför måste jag se till att relationen med mig  fungerar och att  kärleken håller. För jag är helt övertygad om att jag måste tycka om mig själv som människa för att tycka om andra. Om jag inte tycker om den jag är, vilka värderingar jag står för, hur jag agerar mot andra, hur ska jag då kunna förmedla sunda värderingar och älska andra människor?

Nu talar jag om hela människan. Både kropp och själ.

Visst finns det saker med min kropp jag hade önskat annorlunda. Men jag kan inte göra om mina gener. Jag har lärt mig att gilla min kropp och se det positiva med den. Den är frisk och stark. Har fött 3 barn. Erbjuder kärlek och tröst. Och är något att hålla i när åskan går. Jag omfamnar både mulliga kurvor, åderbråck och närsynthet. Det är en del av mig.

Jag har blivit en bättre människa. Både mer mogen och klok. Jag har även blivit mer modig. Har lärt mig att vara rakare och har insett att jag inte kan vara alla till lags. Med det jobb jag har kan jag absolut inte var alla till lags. Det ligger inte i chefsrollen. För mig är det viktigt att vara lyhörd och lojal. Jag är en sån där tråkig typ som är både plikttrogen och lojal mot min arbetsgivare. Om man inte kan vara det så arbetar man nog på fel ställe är min åsikt. Hos tidigare arbetsgivare har jag sett allt för mycket av illojalitet.

Ännu en intressant arbetsdag är lagt till handlingarna. När jag gick ut genom dörren på jobbet var det redan mörkt ute. Timmarna flyger iväg. Långa dagar. Men det bekommer mig inte. Det är faktiskt ett privilegium att ha ett sånt kreativt och intressant jobb.

Dagens

Frisyr: rufsig. Jag har gett upp hoppet om att se damig ut.

Låt: Butterflies. Ja, jag vårdar min inre fjortis. Frågor på det?

Lunch: dillkött, blomkål, morot. Gott

Citat: det är lättare att bli förlåten än tillåten. Sagt en kollega X.

Humör: lycklig. Livet är gott.

Möbel: mitt nya skrivbord. Underbart att kunna välja om jag vill stå eller sitta när jag ska jobba.

Tanke: våga lev i nuet.

Outfit:


Klänning (Cream) Kofta (Zenzhei) kalasbyxor(Lindex) träskor (Inga from Sweden) Allt utan strumporna köpt på rea.

Statusuppdatering

eller nåt.

Dagen började med huvudvärk och yrsel. Jag var övertygad att det var influensa på gång.

Jag knaprade Ipren och höll fast mig i skrivbordet. Möten hela dagen lång och fullt fokus på att koncentrera mig.

Nej nu ljuger jag.

Dagen började med att jag gick hemifrån UTAN handväska dvs utan plånbok och busskort. Fast nycklar och mobilerna hade jag med mig 🙂

Tack och lov att man är stammis hos Västtrafik, så jag fick åka både till och från jobbet utan busskort och fick köpa lunchsallad på krita 🙂

Ju längre dagen led desto piggare kände jag mig.

23-åringen hade lagat dillkött till middag. Smakade utsökt (första gången han lagade den rätten) och 20-åringen dök upp på fransysk visit. Som tydligen blir övernattning 🙂

Så min statusuppdatering är ej sjuk. Inte mer än normalt alltså 😉

Om någon är intresserad.