Blog Archives

Kväll

Ibland känner jag mig lite bakbunden. Jag känner mig begränsad med vad jag skriver om i bloggen. Inte för att jag inte får skriva vad jag vill, utan för att jag har andra än mig själv att ta hänsyn till. Jag är inte lika aningslös som tidigare. Lämnar inte ut mig på samma sätt. Jag tror fortfarande gott om andra och jag tror stenhårt på det goda i människan, men jag är inte lika blåögt naiv som tidigare. Och tur är väl  det. Något ska man väl lära sig av ålder och erfarenhet.

Just detta att ta hänsyn till andra är viktigt för mig. Jag vill stå för vad jag uttrycker utan att skada andra eller mig själv heller för den delen. Jag måste vårda mig  och relationen till mig själv. Det finns en enda person som jag ska leva ihop med i hela mitt liv och det är jag själv. Därför måste jag se till att relationen med mig  fungerar och att  kärleken håller. För jag är helt övertygad om att jag måste tycka om mig själv som människa för att tycka om andra. Om jag inte tycker om den jag är, vilka värderingar jag står för, hur jag agerar mot andra, hur ska jag då kunna förmedla sunda värderingar och älska andra människor?

Nu talar jag om hela människan. Både kropp och själ.

Visst finns det saker med min kropp jag hade önskat annorlunda. Men jag kan inte göra om mina gener. Jag har lärt mig att gilla min kropp och se det positiva med den. Den är frisk och stark. Har fött 3 barn. Erbjuder kärlek och tröst. Och är något att hålla i när åskan går. Jag omfamnar både mulliga kurvor, åderbråck och närsynthet. Det är en del av mig.

Jag har blivit en bättre människa. Både mer mogen och klok. Jag har även blivit mer modig. Har lärt mig att vara rakare och har insett att jag inte kan vara alla till lags. Med det jobb jag har kan jag absolut inte var alla till lags. Det ligger inte i chefsrollen. För mig är det viktigt att vara lyhörd och lojal. Jag är en sån där tråkig typ som är både plikttrogen och lojal mot min arbetsgivare. Om man inte kan vara det så arbetar man nog på fel ställe är min åsikt. Hos tidigare arbetsgivare har jag sett allt för mycket av illojalitet.

Ännu en intressant arbetsdag är lagt till handlingarna. När jag gick ut genom dörren på jobbet var det redan mörkt ute. Timmarna flyger iväg. Långa dagar. Men det bekommer mig inte. Det är faktiskt ett privilegium att ha ett sånt kreativt och intressant jobb.

En listjävel igen

Jag kan: peka med hela handen när det behövs.
Jag vill: se isbjörnar på Svalbard.
Jag borde: träna mer.
Jag skulle: vilja slippa höstmörker och pissregn.
Jag gillar:  sommar, sol och värme.
Jag älskar: mina barn. Över allt annat. Alltid. <3
Jag måste: gå upp kl. 6.00 fastän någon hällt en sandlåda i mina ögon.
Jag behöver:  kärlek och bekräftelse.
Jag får: kärlek och bekräftelse.
Jag kan inte: dansa tango.
Jag vill inte: äta svamp, lutfisk eller lamm.
Jag borde inte: vara så Internetberoende.
Jag skulle inte: avslöja en hemlighet någon anförtrott mig.
Jag gillar inte: översittare.
Jag älskar inte: Jan Björklund.
Jag måste inte: hatar måsten.
Jag behöver inte: uppfostra barn.
Jag får inte: undervisa elever längre.

Hederligt knyckt hittad på Internääät

Observera. Tidsinställt inlägg. Inget bloggade på arbetstid. Om någon undrar menar jag 😉

Dagens komplimang

”alltid glad och på gott humör, ganska svårt”

Tusen tack för dina ord Andreas. De värmer!

ps. Jag ska se till att du får boken snarast 🙂

Kvällsrapport

Så är den här arbetsdagen avklarad.

Skitväder på morgonen. Jag avskyr pissregn på hösten. Trött som ett snöre på bussen i morse. Undrade hur sjutton jag ska orka en hel arbetsdag. Men så kommer jag innanför dörren på jobbet och det är som att trycka på en knapp. Pigg och alert. Med fullt ös  avverkar jag möten och arbetsuppgifter hela dagen.

Jag är nog lite binär 😉

Samma behov av mat och sömn som Skalman.

Nyfiken, barnslig och vetgirig som Mamma mu.

Men tydlig och bestämd som min farmor. Denna pragmatiska kvinna som med sin villkorslösa kärlek och bit ihop attityd givit mig inre styrka.

Jag tror på assertiv kommunikation.

Nu ska jag ägna mig åt envägskommunikation. Konsumera första avsnittet av tredje säsongen av Downton Abbey.

Länge leve Internet!

 

Redo

Utsövd. Somnade före 22 igår. Fast i gengäld vaknade jag före 5 🙁

Katten är redo för en nya härlig arbetsdag 😉

God morgon mina gullvippor <3

 

Category: tankar  Tags: , , ,  2 Comments

Det suger…

…att vara förkyld!

Orken är minimal och det känns som ett helt dagsverke att klä på sig. Men jag bet ihop och kom ut på stan.

Shoppade loss i Vänersborg. Tack och lov att jag slapp åka till Överby. Är inget fan av köpcentrum. Fick köpt nya regnbyxor och en ryggsäck. Skönt att ha hela regnbyxor och en ryggsäck som inte luktar kattpiss!

Så fick jag tag på ett par snyggstövlar när jag slank in för att köpa sulor till mina fjällkängor. Halva priset, bra kvalitet, både snygga och bekväma.

Ibland händer det bara 🙂

Träffade en kompis och pratade bort en stund om ditt och datt och när jag kom hem var jag helt. Slut. Shopping och förkylning är ingen bra kombo. Så jag tog en tupplur. Vaknade helt mosig en timme senare. Ni vet så där borta så man knappt vet vad man heter och var man är. Tack och lov att jag är ledig och kan skita i allt. Vill vara pigg på måndag!

Tur att tvätten sköter sig själv i tvättmaskinen och att sonen önskat köpepizza. Han fick sköta matlagningen idag 🙂

Pizzan var god och fröken chef trött. Men jag skärpte till mig och orkar förflytta mig till biografen och såg således på film: the extendables 2. Ovanligt underhållande. Jag är vanligtvis inte något actionfan. Ibland behöver man något som inte kräver tankekraft. Bara lätt underhållning. Eller våldsam underhållning 🙂

Naturligtvis satt det en gäng killar bredvid oss som pratade och tjötade högt så när filmen börjat och de fortfarande störde alla kunde jag inte hålla mig utan bad dem hålla käften. Ville de sitta och prata kunde de se på film hemma. Och de blev tysta. The bitch has spoken!

Nu ska jag sova. God natt<3

Födelsedagstankar

En annorlunda födelsedag.

Jag har fått grattishälsningar hela dagen via nätet, mail, telefonsamtal, snigelposten och sms. Men ingen på jobbet vet att det är min födelsedag och således har ingen sagt grattis. När man är van att alla elever och kollegor har koll känns det lite annorlunda. Som att bära på en hemlighet.

En aktiv arbetsdag som vanligt. Jag gillar verkligen det  oförutsägbara. Och så påstår man att jungfrur  är lite tråkiga och vill ha fasta rutiner med regelbundet schema 😉

Det var planerat födelsedagsmiddag.  Men så hände något på jobbet som gjorde att jag fick stanna kvar. Kanske inte vad man längtar efter på sin födelsedag, men det är bara att gilla läget. Det ingår i jobbet och jag gillar mitt jobb. Verkligen.

Men jag kom hem. Nu har jag fått både middag, dessert och ett glas vin. Tack <3

Och det är inte alla som blir besjungna av ett gäng lärarstudenter på sin födelsedag! Finaste dottern är ju chefsfadder på lärarutbildningen och hon har pli på sina nollor 🙂

 

Jag funderar mycket på ledarskap. Har plockat fram mina böcker i organisation och ledarskap. Alltid bra att friska upp sina kunskaper. Även om erfarenhet är viktigare än teorier.

När jag började läsa organisation och ledarskap sa en kollega krasst: det enda man behöver veta i en organisation är vem som ligger med vem!
Tänk om det vore så enkelt. Sen orkar inte jag hålla reda på vilka som ligger med varandra i en organisation. Jag jobbar hellre.

Och jag tror att kommunikation och hur man kommunicerar i en organisation är det viktiga. Hur ser informationsflödet ut? Hur kommunicerar man? Vilka kommunicerar med varandra?
Jag personligen tror mer på direkt kommunikation. Gillar att se personen i ögonen när man diskuterar. Men jag uppskattar skype som redskap för möten och mail för information. De har blivit mina ständiga följeslagare. Men när det gäller är öga mot öga oslagbart.
Vi är dock olika och har olika sätt att kommunicera. Jag utgår från min personlighet. Kan inte spela en roll, utan är mig själv.

Det finns många likheter mellan chefsrollen och lärarrollen.

Som lärare har jag alltid tillämpat frihet under ansvar. Man måste ge människor utrymme att ta ansvar, men också vara tydlig med vilka ramar och regler som gäller. Även vara tydlig med konsekvenserna när man inte tar ansvar.

Förtroende är en viktig ingrediens. Som ledare måste man vara pålitlig. Om jag ska få mina elever/medarbetare/anställda att följa min riktning måste de kunna lita på mig lika mycket som jag litar på dem.

Tydlighet ger trygghet och är man trygg vågar man. Som chef är man den som bestämmer och pekar ut riktningen. Det är arbetsgivaren som leder och fördelar arbetet.

Jag har haft chefer som lärt mig hur man absolut inte ska vara som chef. Jag har nu en chef som vägleder och ger mig insikt, men jag måste ändå gå min egen väg. Göra mina egna val. Ta egna beslut. Visa framfötterna.

Tack för livets hårda skola som givit mig erfarenhet och kunskap.

Tack för alla fina gratulationer idag och tack för alla presenter.

Jag har fått precis vad jag önskade mig: kärlek och omsorg, middag, Blender, uppmärksamhet och blommor. Jag har t o m fått fler presenter!

<3

47

Idag är det 47 år sedan jag föddes.

Liten, skrynklig och rödblond.
Min fars kommentar var: är den fule ungen min!

Men det gick över:  jag är varken liten eller rödblond idag. Kanske lite skrynklig dock 🙂

Som barn liten, klen och lillgammal.

Jag är fortfarande lillgammal, snusförnuftig och naiv, tror gott om alla och säger vad jag tycker. Jag sjunger när jag jobbar och pratar med mig själv. Jag har slutat jobba som skolfröken, ett jobb jag har älskat, men  nu är jag glad att jag vågat gå vidare. Livet är härligt. Hjärtat är lite tilltufsat, men jag mår bra och på jobbet får jag ständigt nya spännande utmaningar att anta. Jag är så glad att det finns någon som tror på min förmåga och som har förtroende för mig.

Skrattrynkorna är ett bevis på att jag levt ett lyckligt liv. Även om både kropp och själ har skavanker så tycker jag om mig själv.

47 på utsidan och 17 på insidan. Typ. Jag hoppas att jag fortsätter vara lika barnsligt nyfiken på livet och vågar bejaka barnet i mig. Skräcken är att bli en bitter tant.

Jag fattar fortfarande inte var åren tar vägen. Kan någon förklara det?

Nu är jag lika gammal som världens bästa vän <3

Hår

Jag fick en kommentar om mitt hår och en uppmaning om att blogga 😉

Så här kommer ett blogginlägg om hår.

Blond har jag varit i hela mitt liv. Förutom när jag fick ett infall när jag var 35 och färgade håret brunt. Ingen kände igen mig. 6-8 tvättar skulle färgen sitta i. Efter 3 månader blonderade jag tillbaka till mig själv. Aldrig mer färga håret. Jag är blond. Punkt.

Jag är dessutom fåfäng. Har man fint nordiskt hår så borde man inte vara fåfäng.Platt hår är bara förnamnet. Ingen risk att frisyren består om man säger så. Jag får ständigt höra att jag har så många hårstrån. Men vad fan hjälper det när de är superfina läs tunna. Så jag gör vad jag kan för att få volym. När jag var yngre gällde permanent och locktång. Men orka. Förutom fåfäng är jag lat bekväm.

Så jag kör den klimatsmarta stilen (sopsortering  kan vi ta i ett annat inlägg. Var så säker)

Jag är en äkta papiljottant. Jag sover med papiljotter. Kanske inte så sexigt, men då får jag både lockar och volym. Riktiga glamourlockar som får mig att känna mig urtjusig. En stund. För sen tillkommer fukt och vind.

Ju längre dagen lider desto mer rufsigt troll.

Ibland spar jag ut till riktigt långt hår, men det blir så platt. Sen har jag svårt att ha hår som hänger fram i ansiktet. Och då blir det uppsatt i en knut eller svinrygg och jag ser ut som en sträng skolfröken.

Visst har jag fantastiska världsliga problem 🙂


Ibland blir jag avundsjuk på de som har kort  hår. Riktigt kort hår. Ni som bara duschar och så är frisyren klar vet inte hur bekvämt ni har det. Men det är inte jag. Även om jag ser ut som ett rufsigt troll är jag ganska fåfäng. Det jag med säkerhet vet är att jag är jävligt snygg i håret klockan 7 på morgonen.

Synd att det bara är jag som ser det 🙂

Efit fredag 24 augusti 2012

En helt vanlig arbetsdag i fröken chefs liv. Kan inte ta så många bilder under dagen. Men häng med ändå. Jag gör ju annat än att jobbar. Ibland 🙂


06-tiden
Pyntad och klar för en ny härlig arbetsdag.


07-tiden
Läser tidningen på bussen 🙂


08-tiden
Vem som helst kommer inte in på mitt jobb.


09-tiden
Visst är det underbart med kollegor som bjuder på macka till kaffet.


JOBBAR


18-tiden
I väntan på middagen vattnar jag mina blommor kryddor på balkongen. I år har jag en enda blomkruka på balkongen . Resten är kryddväxter eller tomater (paprikan har dött)


19-tiden
Det är inte varje fredag man äter middag på balkongen. Idag har sonen bestämt menyn. Imorgon är det min tur.


20-tiden
Har letat fram mina fjellskor och konstaterar att med nya sulor och lite impregnering kommer de att ledsaga mig på kommande äventyr. Med Gore Tex på fötterna ska jag nog klara mig 🙂


21-tiden
Tittar lite på en gammal film på tv och gråter en skvätt. Ja, jag är lättrörd. Men ibland är det bra med lite rensande tårar.
Det är ju meningen med att vara ihop med någon. Så att man kan göra slut.
Julia Roberts i Stepmom


22-tiden
Kollar på bilder på facebook och inser att jag är upphovet till till denna  vackra människa. Ja hennes pappa var väl med på ett hörn. Sara är den finaste och bästa dotter man kan ha. Vacker på både in och utsidan. Klok, mogen och rolig är hon också. Om några månader är hon färdig lärare och de ungar som får henne som fröken är lyckligt lottade. Ja, jag är en stolt mamma!


23-tiden
Med tanke på hur tidigt jag somnat tidigare i veckan är jag imponerad att jag hållit mig vaken till 23. Men roligare än så här blir det inte. Sorry. Nu säger Sally och jag god natt.

Tack för idag. Slut för idag.

Och Du, lämna en kommentar. Det är så trist med alla som bara smyger förbi. Jag blir  jätteglad för alla kommentarer^^

Category: efit  Tags: , , , , ,  27 Comments