Blog Archives

Lördagsaktiviteter

Nu har vi sånt väder som gör att jag avskyr vinter.

Pissregn!

Blidvädret förvandlar den vackra kalla snön till slaskig sörja och ishalka. Det är livsfarligt att gå. Regnet tar ner humöret. Vad är det för mening med detta väder liksom?

Men jag har ändå humöret på topp. Jag har en skön känsla inombords.

Jag har varit på matiné.

Det var helt omöjligt att få sällskap på filmen som jag ville se. Antingen var folk totalt ointresserade eller hade redan sett. Så jag gick själv på bio. Det har jag inget problem med. I mörkret är man ändå ensam om sin upplevelse.

Änglagård – tredje gången gillt

För mig var det två härliga timmar i biomörkret. En riktigt feel-good film. Lite allvarligare än de två tidigare filmerna, men lika underbar. Min favoritskådespelare har blivit riktigt gammal, men har ändå samma starka utstrålning. Tillsammans med Thord Pettersson gestaltar Sven Wollter två härliga gamla gubbar. Sven Wollter har varit min favorit sedan jag var 14 år.

Jag gillar tillbakablickarna från de tidigare filmerna. För mig passar det jättebra. För att inte tala om det underbara fotot. Humor och allvar varvas och filmen har en naturlig upplösning. Änglagård tredje gången gillt gjorde mig inte besviken och jag struntar i sura recensenter och ger ett högt betyg: 4/5.

Och så ser jag fram emot ett nytt filmäventyr.

Trailern på drygt en minut fick mig att både skratta och fälla tårar. Så jag har förväntningar.

18 mars har filmen Hur många lingon finns det i världen premiär. Den ska jag garanterat se!

Värk

<gnäll>

Nu hade jag behövt en hög med diklofenak,

Musarm from hell.

Jag har klarat mig länge, men nu är skiten tillbaka.

Det suger.

</gnäll>

Tvära kast

-10 vid midnatt.

Nu är det +1.

Vem hittade på det liksom?

När jag äntligen börjat gillar vinter, så blir det sån där skitvinter med blidväder och slask som jag är uppväxt med och AVSKYR!

Daga att åka till världens bästa jobb. Sovmorgon idag. Fast jag vaknade tidigt ändå. Hjärnan fattar inte att den får sova till 7 idag.

Och tänk vad smidigt det är med sociala medier.

Genom facebook har jag haft ett samtal med en förälder, tagit emot en sjukanmälan av en elev och diskuterat önskad ledighet med en annan elev. Samtidigt som jag ätit frukost.

En annan dag kommer det nog ett inlägg om sociala medier.

Men nu ska jag ut i skitvädret.

Låg

Ikväll är jag lite låg.

Mest för att jag känner mig ensam.

Det hjälper inte att jag har haft en toppendag på jobbet.
Världens goaste elever och kollegor. Massor av skratt och gemenskap.

Det ekat tomt hemma.

Jag har ingen att höra ihop med längre.

Jag är bara ensam. Katterna kan inte riktigt kompensera den känslan.

Jag jobbar på att hitta tillbaka till den lyckliga människa jag var före H.

Ibland är det svårt att hitta rätta vägen.

Sentimental var det

Som sagt jag gråter för det mesta.

Att se om sista avsnittet av min ena favoritserie (den andra är west wing) har resulterat i ett antal fällda tårar.
Internet is da shit! Man kan se favoriterna om och om igen.

Jag är nog den perfekte tittaren för de som gör dramaserier.

Jag gråter och gråter.

Men gråt är bra.

Det förlöser.

Ikväll behövde jag gråta.

Imorgon är en ny dag.

Med världens bästa elever^^

#¤%/&/(()))=&%¤”

Solfan lyser och avslöjar mina oputsade fönster!

Vadåå ångestframkallande!

Säg att ni andra har skitiga fönster också *vädjar*

Jag är inte sugen på att ge mig ut i -9 och försöka få bort skiten.

Tur att man kan dra ner persiennerna =)

Två steg framåt…

och ett steg tillbaka.

De senaste dagarnas sköna flow stoppades idag.

Utvilad och på gott humör bestämde jag mig för att gå till fiket.

Vi har en stående tid kl.11.00 på lördagar. Ungkarlsgänget och jag.

Jag har inte fikat på evigheter. Inte sedan H och jag fikade där med vännerna i september. Jag har inte orkat, för jag har mått så dåligt.

Men nu var det dags!

Så får jag frågan om hur jag har det och hur det är med H. En person som inte har en aning om vad som hänt i mitt liv ställer en oskyldig fråga. Och jag tvingas berätta. Klumpen i magen dök upp direkt. Jag sjönk ner i hålet igen. Men hålet är inte lika djupt som tur är. Men det känns.
Sen känns det lite surrealistisk att mitt Ex (vi har ju samma umgängeskrets) dyker upp och sitter bredvid mig och vi konverserar trevligt med varandra.  Jag gör mitt bästa för att var normal och social. Håller masken. Jag vet att han vet. Men ingen säger något.

J***a Skit-H!

Det är orättvist att du ska vara lycklig och må bra när jag mår skit.

Men det är ingen idé att gråta över spilld mjölk. Som så många av mina fina vänner säger. Jag är värd bättre.

Jag har skidor på svtplay. Ska läsa intressanta rapporter om ungas Internetvanor. Laga lasagne till middag. Städa lite om andan faller på. Det är skönt med en lugn hemmadag.

Jag är inte knäckt även om det blev ett litet bakslag. Tack och lov för mental styrka.

Karma H. Karma.

Lösenordsskyddad: Spiken i kistan

Det här innehållet är lösenordsskyddat. Vänligen ange ditt lösenord nedan för att visa innehåll:

Category: F.u.c.k  Tags: , , , , , , , , , , ,  Ange ditt lösenord för att visa kommentarerna.

Lösenordsskyddad: Tillbaka i verkligheten

Det här innehållet är lösenordsskyddat. Vänligen ange ditt lösenord nedan för att visa innehåll:

Category: grubbel  Tags: , ,  Ange ditt lösenord för att visa kommentarerna.

Tips

Ur dagens Våra vänners liv:

”Skaffa dig ett övergångsförhållande”

eller

”Gå igenom de du varit ihop med tidigare och den minst dåliga blir du ihop med igen”

Två superdåliga råd om du frågar mig.

Man behöver läka.

Har man blivit knivhuggen är det bara tid och omsorg som kan läka såren.