Jag protesterar
Trött. Orkeslös. Svimfärdig.
Så. Jävla. Tråkigt.
Får man bli frisk nu?
mvh uttråkad konvalescent
Category: tankar
2 Comments
Author Archive
Konvalescent
Beordrad att vila och inte lyfta något. Har bestämt mig för att lyda order. Så att operationen inte blir förgäves.
Jag har alltså opererats för framfall. Något som många kvinnor drabbas av, men som man kanske inte pratar så mycket om. I mitt fall orsakat av täta graviditeter(3 barn på 3,5 år), för mycket lyft och för lite knipövningar samt lite ärftlighet. Både mamma och farmor blev opererade för samma sak.
Läkaren har kortat av livmodertappen som hängde ut och fäst upp både främre och bakre slidväggen. Tänk, jag kan kissa normalt igen! Har varit som en prostatagubbe i flera år. Och inget som hänger ut längre. Min livskvalitet har redan ökat avsevärt.
Kvinnokliniken på Motala sjukhus är oerhört proffsig och fantastisk på att ta hand om patienter. Tusen tack.
Hittills har det inte varit några problem att lyda order. Jag har varit helt utslagen efter narkosen. Som om jag hade influensa. Så det har inte varit svårt att vila. Jag är även en duktig patient och tar meducinen jag är ålagd att äta samt ta en spruta i magen varje kväll. Det var inte så läskigt som jag trodde att sticka en nål i magen.
Ute är det vitt och kall. Ny snö har fallit i natt. Inne är det varmt.
Horisontalläge på soffan. Serier på datorn. Bra böcker. En man som pysslar om mig. Jag har det oförskämt bra.
Category: tankar
5 Comments
Efit söndag 18 januari 2015
Årets andra efit. Efit nr 184 för min del. Jag har kört efit sedan oktober 2004 och det är roligt att kunna titta tillbaka på hur livet såg ut då.
Idag är det inget särskilt på agendan. Mest kurering av dum förkylning (för min del) och umgänge med datorer på olika sätt (männen i familjen) såsom spel och programmering samt lusläsning av mopedannonser.
07-tiden
Vaknar och känner hur kroppen kämpar mot den envisa förkylningen. Vill sova mer. Lyckas somna om.
09-tiden
Vaknar halv tio och är fortfarande trött och seg, men drar upp rullgardinen till slut. Mannen går ner för att göra frukost.
10-tiden
Världens bästa frukost. Äggröra & bacon. Min man är världsbäst på äggröra. Tonåringarna är zombietrötta och säger inte så mycket.
11-tiden
Nässköljning är den bästa metoden vid förkylning. Min snälla man har köpt en riktig nässköljare på apoteket åt mig. Fungerar asbra!
12-tiden
När man inte har så mycket ork (fy farao vad jag är trött på att vara orkeslös) passar det perfekt att ligga på soffan och kolla en favoritserie.
13-tiden
Eftersom vi åt frukost halv elva blir det elva-kaffe vid ett i stället 🙂
Bonusbild
Jag njuter av de vackra tulpanerna på bordet. De förgyller verkligen vardagen.
14-tiden
Ingen efitdag utan en egobild. Jag är så nöjd med min nya spegel.
15-tiden
Idag blir det en typisk januarimiddag: julkorv (hemlagad) med potatismos och gröna ärtor. Jag vill helst ha brysselkål, men det rynkar herrarna i familjen näsan åt.
16-tiden
När mannen kör in tonåringar till stan passar jag på att åka med för slinka in på biblioteket och hämta ut mina reserverade böcker. Vi har ett bibliotek som är tillgängligt även när det är stängt. Man tar sig in och ut med sitt lånekort och kod. Toppen! Idag satt det tre pensionärer och läste tidningar och diskuterade sportkommentatorer när jag kom in 🙂
17-tiden
Dags att inköpa ny bh. Tack och lov för ebay, som har ett bra urval för oss med smal rygg och stora tuttar. Utan att det kostar en förmögenhet.
18-tiden
I fönstret står gipsavgjutningar av barnens händer, som de gjorde på fritids en gång för länge sedan. Jag tittar på dem varje dag. Nu är två av barnen vuxna och den tredje är en ängel.
19-tiden
Läser igenom informationen inför morgondagens operation. Igen. Är nog lite spänd.
20-tiden
Söndagsmys med sång och glädje.
21-tiden
Pratar en stund med mitt änglabarn. Om en vecka är det 10 månader sedan du dog. Jag saknar dig varje dag Christian <3
22-tiden
Dags att krypa till kojs. Tack för idag!
Och DU, lämna en kommentar. Det är så trist med alla besökare som bara smyger förbi. Det räcker med ett hej!
Category: efit, foto
24 Comments
Blandade lördagsord
Det är lite ord som vill poppa ut idag 🙂
Det har varit en vecka präglad av förkylning. Hemma från jobbet måndag- onsdag. Jag har slutat släpa mig till jobbet, fastän jag är sjuk. Och jag vill vara frisk på måndag då jag ska opereras.
Det är en liten planerad operation som kommer att höja min livskvalitet. Jag ska opereras för framfall, även kallat prolaps. Både mamma och farmor hade samma besvär och har blivit opererade. Men tekniken har gått framåt. Nu tar man inte bort hela härligheten, utan hissar upp livmodern. Då kan jag ha kvar min hormonspiral och den gör att jag slipper det mesta av klimakteriets alla besvär. Hittills har jag klarat mig helt. Kan ju bero på att jag inte hamnat i klimakteriet än, men det vet jag inte 🙂
För övrigt är livet fyllt av vardag och familj. Julen är bortstädad och det var så skönt att få ut granen och stoppa ner alla tomtar i lådor. Lika lycklig kommer jag att vara i december när allt ska fram igen. Hemmet är ljust och pyntat med friska tulpaner.
I går kväll lyxade vi till det med hummer. Min man är makalös. Jag dukade vackert med linneduk och kristallglas. Det är kul att duka fint en vanlig fredagskväll, inte bara när det är kalas. Det smakade mums (även om krabba och havskräftor smakar godast) och var en underbar guldkant på tillvaron. Jag älskar skaldjur!
Idag är det innesittarväder. Skönt att kunna vara inomhus och ta det lugnt när man är lite halvkrasslig. Då är det skönt att bo i ett stort hus. Fastän huset är fullt av ungdomar så finns det ändå en vrå för var och en dra sig tillbaka till. Jag behöver ensamtid emellanåt. Och jag njuter av min ensamtid. Den är viktig. Det bästa är att jag lever tillsammans med en människa som också har behov av egentid. Vi måste inte vara tillsammans hela tiden och göra samma saker. Men sover tillsammans gör vi och den där stunden när man skedar och pratar om livet varje kvällinnan det är dags att sova är guld värd.
Jag är så tacksam att jag trivs med vardag och njuter av de små gesterna. Jag har ett underbart liv.
Category: tankar
Leave a Comment
Lust och olust
Bloggtorkan vill inte försvinna. Jag har inte samma ork eller lust som tidigare. Det är mindre tid över åt bloggeri. För mest är jag ju upptagen med livet i verkligheten. Går upp 5.40, åker och jobbar, kommer hem runt 18, äter middag och umgås med familjen. Lägger mig 22.30. Det låter kanske tråkigt, men för mig är det paradiset.
Efit och en veckorapport är vad jag förmår just nu.
Jag har fortfarande samma lust till orden och kärlek till språket. Men det kan se olika ut. Man måste inte ordbajsa på nätet. Det finns andra sätt. Jag njuter av de goda samtalen i vardagen. Med det menar jag inte att de som bloggar ordbajsar är säkrast att tillägga, ifall någon skulle tolka mina ord på just det sättet. Det är nackdelen med det skrivna ordet. Jag föredrar samtal numera.
Årets första arbetsvecka var kort. Det var skönt med mjukstart. Men visst var det segt att gå upp tidigt igen. Jag är verkligen ingen morgonmänniska, även om jag oftast vaknar tidigt. Men jag har tydliga rutiner och följer dem slaviskt och när jag kommer fram till jobbet är jag pigg och glad. Sen är jag hellre vaken 22 än 5. Så är det bara.
Vi har tillbringat helgen med att hjälpa sonen att flytta. Så på lördag morgon ringde klockan tidigt. Körde 25 mil västerut och sen var det bära, packa, städa som stod på agendan. Nu har sonen flyttat närmare jobbet. Till orten där jag arbetade i 10 år. Vi avslutade en lång arbetsdag med mat från bästa thairestaurangen i sonens nya lya: en stor fin lägenhet i den lilla köpingen.
Tömd och skurad lägenhet.
Efter frukosten i morse gick H och jag på finbesök. Hos min vän och förebild Babs, som fyllde 70 igår. Det var så underbart att träffa Babs. Vi fikade och pratade och vips så hade två timmar gått. Sen var det dags att åka hem.
Världens bästa Babs.
Efter några mil avslöjar H att vi ska åka hem via Göteborg ( en omväg på typ 10 mil) så helt plötsligt blir det lunch med dottern. Så härligt att få umgås en stund. Underbart att få träffa båda barnen på samma helg.
Prinsessan blev glad över sina besökare.
Det är trist att ungarna bor så långt ifrån. Till Johan är det 28 mil och till Sara 25 mil. Men det är bara att gilla läget och ta vara på de stunder vi får tillsammans.
Nu är helgen slut och det är dags att sova sin skönhetssömn. I morgon är det en ny härlig vecka!
Sov gott mina gullvippor!
Category: tankar
7 Comments
Efit tisdag 6 januari 2015
Årets första efit. Min sista lediga dag den här semestern. I morgon är det fullt ös igen. Jag är så tacksam att jag har båda. Stillsam tillvaro hemma med familjen och fullt ös på jobbet.
00-tiden
Vi har umgåtts med grannjävlarna hela kvällen <3
Grannarna har gått hem och mannen sover. Jag sitter och reflekterar över hur bra mitt liv är. Dags att sova sig lite.
07-tiden
Mannen ska iväg och jobba sig lite, men jag är inte sugen på att gå upp än.
08-tiden
Ingen idé att ligga kvar. När jag tittar ut genom fönstret i öster ser jag att himlen står i brand. Det är så vackert (tassar ut i kylan för att fota, men det är svårt att fånga det vackra med mobilkameran) och jag är så tacksam att jag får se det. I morgon är jag på jobbet vid den här tiden.
09-tiden
Den är en evighetsmaskin. Plocka i och plocka ur. Diskmaskinen är helt klart den hushållsapparat jag uppskattar mest.
10-tiden
Hej på er! Påklädd och kammad är jag nu. Kan inte skrota i pyjamas hela dagen 🙂
Hjälp!
Min solbränna från Teneriffa har försvunnit och jag är mitt vanliga bleka jag igen.
11-tiden
När man bor i ett hus från 1800-talet med gamla dragiga golv är det skönt att tassa runt i yllestrumpor. Dessa är stickade av finaste Sari, som absolut borde börja blogga igen. Tycker jag.
12-tiden
Dagens promenad blir kort. Det är grått och svinkallt ute (bara -1,6) Riktigt surt och råkallt. Den fina snön vi hade för drygt en vecka sedan är helt borta. Tur att ett rött hus är varmt och skönt på insidan.
Det gamla boningshuset från 1700-talet har ingen bott i på över 60 år. Det går under beteckningen rucklet. På sommaren är det helt täckt av grönska och syns inte.
13-tiden
Medan mannen grejar med bil ägnar jag mig åt väl så viktigt sysselsättning: dricka kaffe och kolla på tour de ski. Det gäller att prioritera 🙂
14-tiden
Hälsporre och trochanterit hindrar både raska promenader och löpning. Men jag kan göra övningarna jag fått av sjukgymnasten på min yogamatta. Bättre än inget. Och min kropp SKA bli frisk igen.
15-tiden
Dags att ladda månadskortet. Hej Vardag!
16-tiden
Mannen har kommit hem och är sugen på en kopp kaffe. Maskinen krånglar lite, men jag lirkar och stryker medhårs för att få några dyrbara droppar. Sen blir det rengöring 🙂
17-tiden
Måltiden är avslutad, men samtalet fortsätter. Jag älskar dessa stunder när man delar sin dag, tankar och upplevelser.
18-tiden
Dags att baka sig lite ”bröd” Blanda, frön, nötter, mandlar, olja, ägg och lite salt. Häll i en brödform och grädda i ugnen så har du ett ”bröd”.
19-tiden
Färdigt!
20-tiden
På allmän begäran och enligt krav från Anna inträder härmed papiljottanten på scenen! Varsågoda!
Och DU, lämna en kommentar. Det är så trist med alla besökare som bara smyger förbi. Det räcker med ett hej!
Category: efit, foto
24 Comments
Två lediga veckor
I två veckor har jag varit ledig. Två veckor med förkylning. Jag har hostat och legat orkeslös på soffan. Först idag börjar jag bli pigg. Förstår inte hur jag har orkat fira både jul och nyår.
Men det har varit en fantastisk ledighet.
Vi har haft huset fullt av familj och gäster. Vi har haft kalas den ena dagen efter den andra. Vi har lagat mat och bakat tårta. Dukat med linneduk, finservis och matsilver. Vi har pratat, skrattat och umgåtts. Vi har varit på bio och handlat på mellandagsrea. Druckit glögg med grannarna och pratat om livet. Städat huset och haft sovmorgon. Det är underbart att leva med en fantastisk människa och göra allt t i l l s a m m a s.
Häromdagen vilade vi middag efter lunchen. Så underbart att skeda en stund på eftermiddagen. Så säger H: så härligt att vara mätt och belåten och kär.
Det är livet i ett nötskal!
Nu är det några dagar ledighet kvar. På onsdag är det vardag igen. Det ska bli så härligt att få börja jobba igen.
Category: tankar
Leave a Comment
Mitt 2014
Som vanligt ska man sammanfatta det gångna året och reflektera över bra och dåliga saker som hänt, lärdomar man gjort och allmänt uttrycka sin åsikt om allt möjligt. En blandning av allvar och trams.
2014 var det värsta OCH det bästa året i mitt liv.
Det absolut värsta som kan hända en förälder hände. Min son dog. Det som alla föräldrar fruktar blev verklighet. Det som är så svårt att föreställa sig. Man kan inte förställa sig hur hemskt det är.
Christian dog 24 mars 2014. Han blev 21 år. Mitt yngsta barn. Lillskiten. Ungen. Säljaren. Drivkraften. Envisheten själv.
De första månaderna sköt jag min egen sorg åt sidan för att stötta andra och ta hand om allt praktiskt. Jag bet ihop och jobbade samtidigt som vanligt. När semestern kom rasade jag ihop. Då behövde jag inte hålla ihop. Sorgen tog sin boning i kroppen. Ont överallt. Värk from hell. Till slut tog jag mitt förnuft till fånga och gick till doktorn. För andra gången på 13 år. Fick diagnos och behandling. Spruta, medicin och sjukgymnastik.
Jag har gråtit oändligt många tårar och gråter fortfarande. Men sorgen har blivit hanterbar. Den förlamar inte längre. Jag kan prata om Chrille utan att gråta. Jag kan se på bilder utan att få en klump av sorg i magen. Jag saknar, men inser att han inte finns i jordelivet längre. Han är en ängel.
Jävla skitunge som skulle gå och dö. Min tröst är att han slipper plågas av sjukdom och ångest längre .
Ett typiskt Chrilleuttryck var livet är hårt, sen dör man. Det stämde för honom. Men han tog vara på det korta liv han fick. Det var mer som Live fast, die young. Han upplevde så mycket under sitt korta liv. Som om hans själ visste.
Jag stortrivs med livet på landet och livet tillsammans med min älskade H. Sambolivet är toppen. Den enda smolken i glädjebägaren är att mina andra två barn bor så långt ifrån. Och till bästisen Alice är det ännu längre. En resa på 4,5 timmar gör att vi måste planera när vi ska träffas. Inte någon spontan helgtur som tidigare. Men vi skypar titt som tätt. Underbart med dagens kommunikationsteknik.
Jag är oerhört lycklig, trots sorgen. H gör mig till en bättre människa och han slipar bort mina vassa kanter mer och mer. Jag blir inte ens sur och grinig längre. Han är underbar som älskar mig som den jag är. Han försöker inte göra mig till någon annan. Han accepterar alla mina egenskaper. Även att jag snarkar som en gris och blir bitsk när jag är hungrig.
Jag har lärt mig att jag har en oerhörd inre styrka. Mycket mer än jag kunnat ana. Samtidigt är jag sensitiv och gråter för ingenting.
När det gäller jobb har jag insett att även om det inte är det mest strategiska så har jag slutat bita ihop och hålla med, utan jag säger öppet vad jag tycker. Att jag öppet kritiserat dåligt ledarskap och bristande kommunikation i en organisation har fått konsekvensen att jag bränt mina broar där. Men det gör inget. Jag måste vara ärlig mot mig själv. Jag tar ingen skit längre. Jag har provat på att vara arbetslös och det har varit nyttigt. Jag har lärt mig att formulera sökbrev ännu bättre och jag har varit på anställningsintervjuer där jag vågat säga vad jag tycker helt öppet.
I november hade jag den bästa semestern någonsin. 3 veckor på Teneriffa. Avkopplande och roligt och helt underbart med sol, bad och värme. I november. I love it!
I december började jag jobba igen. Ett nytt spännande jobb, där jag får använda min kompetens och erfarenhet. Där man uppskattar min drivkraft och kunskap. Ett jobb där anställningsintervjun skedde via Skype från Teneriffa. De gillade vad de hörde och såg och erbjöd mig jobbet. Den känslan.
Julen tillbringade jag med delar av familjen. Första julen utan Christian. Första julen som Johan firade på annat håll. En bra jul. Men annorlunda.
2014 kommer att avslutas på bästa sätt. Tillsammans med grannjävlarna.
Jag älskar livet på landet.
Jag älskar H.
Trots all sorg har jag ett underbart liv.
Nästa år fyller jag 50 och det ska firas med kalas i trädgården. Massor av vänner, skaldjur och skumpa!
November ska tillbringas i solen och sommaren i Sverige. Så klart!
Bloggen har fått allt mindre betydelse under 2014. Det verkliga livet är viktigare. Men jag vill ändå ha kvar bloggen, även om jag bloggar allt mer sällan och är allt mer återhållsam. Min gräns mellan personlig och privat har ändrats rejält. Men bloggen får hänga med nästa år också. Kanske får jag mer list att tycka och tänka om verkligheten, tokigheter och absurditeter. Man vet aldrig.
Inga nyårslöften. Det slutade jag med 2000. Men ambitioner har jag. Ambition att vårda både kropp och själ. Ta hand om hälsan så att jag orkar leva fullt ut. Vårda mina relationer. Inte ta någons kärlek för given. Ge kärlek till andra. Skratta mycket. Ta vara på här och nu. Leva i kärlek.
Category: tankar
6 Comments
En annorlunda jul
Två dagar före julafton kom en ovälkommen besökare och slog sig ner. Jag drabbades av en rejäl julförkylning. Det hjälpte inte med min dunderkur. Den håller sig envist kvar. Men det blev jul ändå, även om jag går på halvfart.
På lillejulafton firade vi med bonussönerna ( det är mammavecka) Julmat, julklappar och gemenskap. Skratt och glädje. Precis som det ska vara. Härligt med bonussyskon som trivs i varandras sällskap.
På julafton var vi tre generationer som mumsade julmat, drack glögg och mådde gott tillsammans. Vi tittade på Kalle och lekte dansk julafton. Drack kaffe i finkopparna och delade ut julklappar. Jag hade önskat mig två saker; en matberedare och en korkskruv. Jag fick båda och en hel hög med andra paket. Det var överväldigande hur många paket jag fick. Vilken kärlek och omtanke som visas mig. Det bästa med julafton är dock när man på kvällen sjunker ner i soffan och mumsar på ett kallt revbensspjäll. Det är tradition.
Juldagens tema var kontemplation. Stillhet och eftertanke. Julbön i Örberga kyrka, där jag nöjt fick sjunga många härliga psalmer. Vi lade blommor på svärfars grav och jag tände ljus för Chrille. Efteråt serverades mat hemma hos världens bästa svärmor. På kvällen såg vi på film och myste tillsammans i soffan.
Annandagen ägnandes åt mammon. Mellandagsrea. Vi införskaffade en matta till matrummet och jag omvandlade mitt julklappspresentkort till en spegel och sköna lakan. På kvällen var det dags att vinka av prinsessan som åkte hem till Göteborg.
Gårdagen dokumenterades här.
Jag är fortfarande trött och orkeslös av den där envisa förkylningen. Jag är inte bra på att vara sjuk, men ska väl vara tacksam att jag sluppit feber. Bara ont i huvudet, hosta och raspig hals. Ligger på soffan under en filt och ynkar mig. Skönt att ha en man som pysslar om mig <3
På annandagen kom det lite snö på kvällen. Det är vitt och vackert ute. Och kallt. I skrivande stund är det -12.
Det har varit annorlunda.
Första julen utan Christian. På julafton var det 9 månader sedan han dog. Han fattas mig. Men jag kan leva med sorgen och saknaden. Den är inte övermäktig längre. Men visst blir jag ledsen och gråter ohemulet emellanåt.
Första julen när Johan har firat på annat håll. Vi som varit tillsammans varje jul ända sedan hans första jul. I år firade Johan jul med mormor & morfar, farbror , faster och kusiner. Så kan det bli när man bor långt ifrån varandra. Och som det kan bli när barnen är vuxna. Annorlunda, men en del av livet.
En bra jul. En fin jul.
En annorlunda jul.
Category: tankar
2 Comments
Efit lördag 27 december 2014
Årets sista efit utspelar sig hemma i ett rött hus på landet. Mellandag. Inga ungar hemma. Bara mannen och jag. Jag är dödsförkyld. Två veckor efter mannen. Jag är skitdålig på att vara sjuk. Vi får väl se vad den här dagen bjuder på.
08-tiden
Jag har sovit som en kratta i natt (klarvaken vid 4 liksom)men tassar ändå upp i ”normal”tid. I natt har vi också fått snö. Ser man på det inifrån är det mysigt.
09-tiden
Kryper upp i soffan och smuttar på hett te för en raspig hals.
10-tiden
Ser på presskonferensen, där man deklarerar att det inte blir något extraval och att regeringen och alliansen kommit överrens om vilka spelregler som ska gälla. Skönt att man lämnat sandlådenivån och förhandlat så att regeringen kan göra det de är ålagda, nämligen regera.
11-tiden
Mannen har vaknat och vi kan äntligen äta frukost brunch. Macka med avokado och lax satt som en smäck. När vi ätit klart frågar han om det är efit idag och slår sedan fast att han fortfarande inte vill figurera på bild i bloggen.
12-tiden
Jag tassar ut till uthuset för att hämta fisk till dagens middag. Det är vackert, men kallt.
Bonusbild
Boningshus i vinterskrud.
13-tiden
Jag är helt utmattad efter att ha dammsugit och moppat golv OCH lagt på vår nya matta i matrummet. Då passar det bra med en kopp kaffe.
14-tiden
Mannen pysslar med sitt och jag med mitt. Han pillar med elektroniska prylar och jag kollar på serier. Vi har olika intressen 🙂
15-tiden
Mannen har hjälpt mig att sätta upp min julklappsspegel. Det blev så fint.
16-tiden
Lite kaffe och smörgås har inmundigats och det är dags att tömma diskmaskinen. Det är en evighetsloop, men jag är så tacksam över diskmaskinen.
17-tiden
Går igenom julklappslådan fylld med godsaker och konstaterar att jag gillar allt förutom en ost.
18-tiden
Däckad av förkylningen vilar jag lite på soffan.
19-tiden
Vi avnjuter en utsökt middag: min goda fisksoppa, vitlöksbröd och lite bubbel. Det ska va gott å leva.
20-tiden
Har sällskap av Helena Bergström och de andra stjärnorna på slottet. Trevligt sällskap.
21-tiden
Midvinternattens köld är hård. Stjärnorna gnistra och glimma…
Ute är det -10, men inne har vi både ljus och värme.
22-tiden
Efit-dagen närmar sig sitt slut, men papiljottanten är inte här idag. Mer en trött och orkeslös förkylningstant som vilar på soffan och tittar på ljusen som lyser upp tillvaron.
God natt och tack för idag!
Och DU, lämna en kommentar. Det är så trist med alla besökare som bara smyger förbi. Det räcker med ett hej!
Category: efit
18 Comments
Senaste kommentar