Archive for » december 26th, 2010«

Narnia

26 Dec 2010 @ 21:16 by

Kung Caspian och skeppet Gryningen (Narnia III)

Genom en magisk tavla transporteras syskonen Lucy och Edmund återigen till landet Narnia, denna gång med deras odrägliga kusin Eustace i släptåg. Väl där återförenas de med Kung Caspian ombord på det mäktiga skeppet Gryningen. I Narnia hotar en ondskefull dimma att sluka landet och med hjälp av Caspian, musen Ripipip och resten av den modiga besättningen måste Lucy, Edmund och Eustace slåss mot nya faror för att återigen rädda landet från undergång.

Jag älskar C.S Lewis böcker om Narnia. Har lärt mina barn att älska berättelserna. Diggade tv-serien som gjordes på 80-talet och har självklart sett film I och II nu på 2000-talet.

Så när Sara och jag skulle gå på bio blev det varken Änglagård eller Svinalängorna. Utan Narnia III.

Recensionerna har varit svala, men jag ger ett högt betyg. Filmen engagerar. Man får både skratta och gråta. Jag gillar kampen mellan gott och ont. Det handlar lika mycket om att växa upp, ta ansvar för sina handlingar och framför allt att våga vara sig själv.

Men det handlar även om kampen mellan det onda och goda i oss själva.

Alla människor har ont och gott i sig. Sen är det olika hur vi handskas med våra goda och onda sidor.

Våga vara dig själv. Tro på din förmåga. Visa omsorg om andra.

Det var filmens budskap för mig.  Och det var precis vad jag behövde ikväll.

Gillar du Narnia-böckerna? Gillar du Liam Neeson?
// där har Mia och jag något gemensamt =)

Se Kung Caspian och skeppet Gryningen!

Det bästa är när eftertexterna rullar och vi hör ledmotivet. Då säger Sara: det låter f*n som EMD. Men det kan det ju inte vara.

Gissa vilka som sjunger ledmotivet? Jo EMD =)

Category: film  Tags: , , , , , , , , , , , ,  One Comment

Kalas igen

26 Dec 2010 @ 20:39 by

Full fart hela dagen sen jag stod upp i morse.

Man kan lugnt säga att jag är trött som ett snöre.

Men jag är lycklig. Trots sorgen i mitt sinne är jag lycklig.

3 generationer har strålat samman för att fira den blivande 20-åringen (Prinsessan fyller på tisdag)

Vi är en liten familj, men vi håller samman. Vårt signum är att vi pratar i munnen på varandra, skrattar, retas och är bullriga och kärleksfulla.

Jag älskar min familj <3

Sara hade beställt porterstek till kalasmat. Så självklart lagade jag det. Det smakade såå gott.

Till dessert avnjöt vi cheesecake eller panna cotta. Sara är inte mycket för tårta 😉

Ungarna har proppat i sig kakor och choklad.  Föräldrarna var väl inte så nöjda, men hos faster Inna får man moffa godis =)

Imorgon åker Sara och Chrille hem till Karlstad och Göteborg. Då blir det tomt igen, men också lugn och ro.

Egentligen vill man ju ha både ock. Men så lätt ska livet inte vara.

Men innan prinsessan tar tåget till Karlstad hinner vi med en tur på stan.

Det ska bli lite mellandagsrea för mamma Inna. Har jag tur så hittar jag något att lägga mina julklappspengar på.

En jacka förslagsvis.

Category: familj  Tags: , , , ,  2 Comments

Det går över

26 Dec 2010 @ 9:25 by

Du sa att inget är beständigt.
Att allting går itu, men det går över
Det går över om en stund.
Just nu, denna sekund är du & jag,
vi är det enda vi behöver
men det går över. Det går över.

Det går över mitt förstånd, det är den känslan som jag har
Den är obeskrivbar, onaturlig, helt underbar
Men den går över, tro mig.
Det går över. Det går över.

Det som höll dig här, det som gör mig hel
Är det som ingen annan ser och hör
Tänk om kärleken bara når en del
Och vi är dom som hamnar utanför

I vår egen värld, tänk om vi har fel
om det vi ser är ögonblick som dör
Tänk om kärleken inte vill ha oss mer
Om du och jag har hamnat utanför
I en egen värld, tänk om vi har fel

Inget är beständigt, Men allting går igen,
tills det går över. Det går över om en stund
Då stöter vi på grund.
Vi är ett öppet sår, som inte längre blöder
Men det går över
Men om inget är för evigt
Kan det finnas nånting där som ännu glöder
Det går över. Ja, det går över
Det som höll dig här, det som gör mig hel
Är det som ingen annan ser och hör
Tänk om kärleken bara når en del
Och vi är dom som hamnar utanför

Jag kämpar med att jaga bort vemodet. Det finns hela tiden i bakgrunden. Jag gör mitt bästa för att vara glad och närvarande. Jag vet inte om det är julen som har plockat fram vemodet. Eller om det bara är morgonens ensamhet som lockar fram ångesten. Jag vill bara bli av med klumpen i magen. Mina älskade ungar gör att livet är gott trots min ledsamhet. De är de finaste. Jag är så stolt över dem och älskar dem över allt annat.

Grubblar jag för mycket? Kanske? Det är väl för att jag inte fått svar på mina frågor.

Det enda jag önskar är ett avslut öga mot öga.

Så jag kan gå vidare.

Är det en orimlig begäran?

Category: känslor  Tags: , , , , , ,  3 Comments

Dag 7 – Min favoritplats

26 Dec 2010 @ 6:06 by

Jag älskar havet. Oavsett var jag är.

Jag är uppväxt vid Skagerack.

Har fiskat i Barents hav.

Har badat i Atlanten.

Slea Head var magiskt vackert. Men lika kallt som Ishavet =)

Category: Uncategorized  2 Comments