Som sagt jag gråter för det mesta.
Att se om sista avsnittet av min ena favoritserie (den andra är west wing) har resulterat i ett antal fällda tårar.
Internet is da shit! Man kan se favoriterna om och om igen.
Jag är nog den perfekte tittaren för de som gör dramaserier.
Jag gråter och gråter.
Men gråt är bra.
Det förlöser.
Ikväll behövde jag gråta.
Imorgon är en ny dag.
Med världens bästa elever^^
Jag känner mig lite låg.
Ledsen och ensam.
Då har jag ett bra knep för att muntra upp mig själv.
Jag lyssnar på ”På minuten”
Då får jag garanterat gapskratta. Och skrattet jagar bort vemodet.
Att jobba i skolan innebär att jag får uppleva lucia varje år.
Att jobba på gymnasiet innebär att jag kan sitta i lugn och ro och lyssna på vacker sång och musik.
Och ja, jag fällde en liten tår. Man är väl sentimental =)
De finns de som ifrågasätter lucia- och julfirande i skolan, mer eller mindre seriöst, med hänvisning till att vi har religionsfrihet i Sverige och att skolan ska vara konfessionslös. Men skolans värdegrund bygger trots det på kristen etik, och det kan man också ha åsikter om. Det viktiga är, tycker jag, att deltagande ska vara frivilligt. Den som är ateist eller bekänner sig till någon annan religion, ska inte tvingas att delta i högtider, som är (mer eller mindre) kristna.
Läs en skarp Newsmillartikel av Patrik Lindenfors, här.
Jag tycker att Lucia är en fin högtid, som ger oss hopp i vintermörkret och visar värdet av att visa omsorg om varandra.
Oavsett vad man tror eller inte tror.
Något som får mig att gråta.
Åh herre Gud! Något!
Jag gråter för allt möjligt.
Jag gråter när jag lyssnar på musik.
Jag gråter när någon är snäll mot mig.
Jag gråter när jag är lycklig.
Jag gråter när jag ser på film.
Jag gråter när jag är olycklig.
Jag gråter när jag älskar.
Jag gråter när jag saknar.
Jag gråter när jag läser.
Jag gråter när jag bråkar.
Jag gråter när är rörd.
Jag gråter när jag minns.
Jag har svårt att sjunga Den blomstertid nu kommer utan att gråta.
Jag är en sentimental person.
Det är nog lättare att räkna upp det jag inte gråter för.
Senaste kommentar