Archive for » december 9th, 2010«

På minuten

Hur höjer man humöret en torsdagskväll?

Man lyssnar på På minuten!

Tack och lov för klassisk svensk humor som får mig att vrida mig av skratt!

*rotfl*

Ensam?

När jag kommer hem sitter välkomskommittén och väntar i hallen.

När jag går till badrummet ska Ville alltid göra mig sällskap. Sitter jag på toa ska han bli kliad på ryggen och när jag duschar sitter han på badkarskanten och spanar.

Sally ligger i min säng på natten och Ville lägger sig gärna över tangentbordet när jag sitter vid skrivbordet.

Mina katter gör att jag inte känner mig ensam.

Jag har dagligen kontakt med familj och vänner. Vad vore livet utan Internet?

Det jag saknar är samtal och umgänge öga mot öga i vardagen, eftersom familj och vänner inte bor här.  Men det är ändå överkomligt för det mesta.Jag får en del umgänge genom jobbet.

Jag har accepterat att H valt bort mig. Att han älskar någon annan mer. Sina känslor kan man inte styra.

Men däremot har jag inte accepterat sättet han dumpade mig på. Jag tycker fortfarande att det var fegt och ryggradslöst av en vuxen man. Det är min åsikt och den står jag för. Hur många 40-åringar gör slut i telefon och raderar en människa totalt ur sitt liv bara så där? Fullständigt suddar bort en människa som om hon aldrig existerat.

Men det är väl meningen att jag ska lära mig något av det också.

Kanske att jag inte ska vara så tillitsfull och tro på himlastormande kärlek? Jag kanske är för mycket känslomänniska?

Det var för bra för att vara sant. En helt makalös kärlekshistoria. Ofattbar.

Nåväl, om H får smaka på sin egen medicin så kanske han förstår vad han utsatte mig för.

”On the first page of our story, the future seems so bright.
And this thing turned out so evil, I don’t know why I’m still surprised.
Even angels have their wicked schemes and you take death to new extremes.
But you’ll always be my hero, even though you lost your mind.

Just gonna stand there and watch me burn,
But that’s alright because I like the way it hurts.
Just gonna stand there and hear me cry,
But that’s alright because I love the way you lie, I love the way you lie.

I love the way you lie.”

Ännu en

sen dag på jobbet.

Ett mycket trevligt utvecklingssamtal som bara fortsatte. Vi bara satt och pratade om allt möjligt. Den kontakten med elever och föräldrar gillar jag.

Nu sitter jag ensam på arbetsrummet igen. Det är tyst och stilla på jobbet. Inte så många som är kvar efter 17. Inte så många som är kvar efter 16 heller.

Imorgon ska elevrådet pynta granen, som en snäll bonde har ordnat åt oss. Vi har högt i tak så vi har en gran som är 4-5 m hög.

Och eftersom jag är elevrådets mentor får jag var med. Det är så kul att finnas till hands och coacha dem i deras demokratiarbete. De utvecklas något enormt.

Jag är så glad och tacksam för att jag har ett sånt roligt jobb.

Jag är tacksam att jag har ett jobb. Det är inte en självklarhet.

Lektion i webbdesign

Eleverna kodar, grejar med bilder i photoshop och kopplar av med att spela spel.

Fröken uppdaterar skolans hemsida och är till hands när eleverna behöver hjälp med css-koder, photoshop och diskussioner om vad som är snyggast.

Favvoeleverna rusar in. Deras skoldag är slut, men innan de går måste de in och tjôta lite. En av dem är dessutom ”tvungen” att ge mig en kram.

Vilka elever jag har!

Nu är det lunch och jag bloggar på fritid =)

Några vinterbilder:


”Hemma på våran gata i stan, där finns det mycket snö”


På väg till bussen.


På väg till jobbet.


Jobbet. Mitt arbetsrum är till höger om trädstammen. Bara så att du vet =)

Category: jobb  Tags: , , , , ,  One Comment

Krångel

Först inser jag att det inbokade mötet inte blir av. Någon har dubbelbokat. Igen. Det var inte jag som dubbelbokade.

Så nu sitter jag här vid min lilla svarta kompis och knattar med tangenterna i stället. Arbete finns det alltid. Och tid att blogga 😉

Sen anser nätverket att det inte ska gå att skriva ut från min lilla svarta vän. Inegn har fått ordning på det. Allt ser rätt ut i inställningarna, men inte sjutton skrivs det ut några dokument.

Så varje gång jag ska skriva ut får jag logga in på en dator i klassrummet och ha alla filer på mitt fickminne. Lite omständigt.

Vi har alltså flera olika nätverk, med vattentäta skott emellan och det är så bökigt ibland.

Hur tänkte man där?

Dag 20 – This month

Denna månaden.

December. Julmånad.

Fylld av  aktiviteter och jobb. Oftast är jag trött som ett snöre.

Mörkret äter energi.

Snö i långa banor.

Men också fyllt av ljus och förväntan.

Månaden då det vänder. Årets mörkaste dag, som leder mot ljusare tider.

I december är det alltid lättare att leva än i november.

Jag ser ljuset i tunneln.

Jag har överlevt den värsta perioden i mitt liv. Det blir bara bättre.

Den månad jag har haft önskar jag ingen. Jo, jag önskar att H fick känna samma smärta. För att förstå vad han gjort mot mig.

Man ska vara varsam med andras känslor.

Tänk att någon som verkade var så snäll och omtänksam visade sig vara svekfull och feg.

Min tillit har fått sig en rejäl törn.