One (love)
Det är min absoluta favoritsång. Den kan jag lyssna på oavsett vilket humör jag är på.
Men mest ger den tröst. Idag.
Category: sorg
Leave a Comment
Archive for » november 1st, 2010«
På något sätt
På något sätt har jag klarat den här dagen.
3 gånger har jag brutit ihop och börjat gråta. Det är många som sett att det var något galet med mig.
Utan Babs kramar och tröst hade jag inte fixat förmiddagen.
Och alla andra som visat sin omsorg och sympati. Både på bloggen, sms, mail, fb och på jobbet. Jag hade inte fixat tillvaron utan er. Tack!
Och jag är glad att eleverna har lov. Det hade inte funkat att vara normal med dem. Jag som har svävat på moln under de senaste månaderna har kraschlandat rejält. I morgon ska jag på föreläsningar och det ska förhoppningsvis fungera ok. Men jag bävar för styrelsemötet på kvällen. Det kan jag inte slingra mig ur; vi ska nämligen vara hos mig. Pust.
Jag vill bara lägga mig ner och dö. Fast det vet jag ju att det inte går. Men jag vill bara bort från allt ont som river och sliter i mitt inre.
Det här är det värsta jag varit med i hela mitt liv. Jag känner mig som Lotten i Jag älskar dig inte.
Hur tar man sig upp?
Category: sorg
5 Comments
Hur?
Hur ska jag klara av att arbeta?
Att vara social och trevlig utan att bryta ihop?
Att lyssna uppmärksamt och reflektera när sorgen förlamar och bränner i kroppen.
Du säger att jag är en sån fantastisk människa.
Varför gör du mig så illa då?
Jag håller på att gå sönder inuti.
Category: sorg
7 Comments
Mantra
I’m outta love
Set me free
And let me out this misery
Just show me the way
To get my life again
’Cause you can’t handle me
I’m outta love
Can’t you see
Baby that you’ve gotta set me free
I’m outta love
Category: känslor
Leave a Comment
Morgontankar
Tankarna har snurrat hela natten.
Är några månaders himlastormande kärlek värd den smärta och ångest jag känner nu?
Ja, tycker den som orsakat smärtan.
Nej, tycker jag som känner smärtan.
Förhoppningsvis ändrar jag mig.
Men just nu känns det som att jag kunde vara utan dessa underbara månader i kärleksrus.
Och det har verkligen varit ett kärleksrus.
Den djupaste kärlek och de mest omtumlande känslor jag upplevt i hela mitt liv.
Helt ärligt från båda.
Men den ena parten var inte klar med sitt förra förhållande.
Och nu är det jag som står där med skägget i brevlådan och känner mig lurad på konfekten.
Det gör ont att veta att jag är älskad, men att han älskar någon annan mer.
Hur ska jag läka? Hur ska jag kunna lita på någon igen?
Den kärlek jag känner går inte bara att stänga av.
Category: känslor
2 Comments
Senaste kommentar