Sitter och pratar med mina underbara godingar.
Vi fikar och de berättar om helgens bravader =)
/vi har rast
Starten på den nya kursen började bra. Det kommer att bli en kul erfarenhet. Och himla kul att ha en kurs ihop med en kollega. Det blir mycket mer dynamik. Speciellt med två pratglada typer =)
Nu är klockan kvart över. Dags för lektion.
ps. Tims kaka var jättegod ^^
Pigg och glad.
Måndag morgon.
Förväntansfull.
3 månader med sorg och smärta är över.
Jag ser framåt.
Livet är så värt att leva.
Att vända en svårt upplevelse och gå vidare gör mig bara starkare.
Resten av mitt liv ligger framför mig.
Oprövat. Spännande.
Idag börjar jag en ny kurs. Nytt samarbete. Nya elever.
Det ska bli så kul!
Det ska bli kul att träffa mina godingar också. Så klart. favoeleverna* är ändå favoeleverna =)
Undrar vem som fixar fika** idag?
Imorgon är det jag i alla fall. Vad ska jag baka tro?
* Te2 & Te3 är de bästa så klart!
** fika med treorna på måndag, fika med tvåorna på tisdag. Jag har ett ganska bra jobb =)
Jag sitter och chattar med finaste dottern.
Samtidigt som jag läser kursplan i religion och lyssnar på sporten.
Vi diskuterar hår och frisyrer.
Jag vill ha tjockt och lockigt hår. Därför sover jag med papiljotter.
Dottern vill ha platt och rakt hår. Därför tunnar hon ut sitt tjocka hår och använder plattång.
Båda förbannar vi fuktigt väder.
Jag för att mina lockar raknar och dottern för att hennes plattade hår krullar sig.
Vilka ilandsproblem egentligen!
Men trivs man med sitt hår ökar självkänslan.
Så ikväll blir det papiljotter och så hoppas vi att det är kallt imorgon. Fuktigt väder göre sig icke besvär =)
Den kommer som ett brev på posten.
Inte varje söndag , men ofta.
Söndagsångesten.
Idag är det mest prestationsångest.
Sitter och ska planera. En ny kurs. Med nya elever.
Jag blev tillfrågad av chefen om jag kunde handleda några elever som skulle läsa en kurs på distans. Bara handleda, inte sätta betyg.
Ja visst svarar jag käckt. Kul med nya utmaningar.
Men det var inte så enkelt.
Det visar sig att det är jag som ska läsa på distans, undervisa 25 elever och sätta betyg!
Som tur är vi två som ska ha ansvar. Men ingen av oss är lärare i det ämnet.
Så nu sitter jag här med min prestationsångest.
Samtidigt går en dröm i uppfyllelse. Som gymnasist drömde jag om att bli lärare i religion och historia.
Nu ska jag undervisa i religion.
Så det blir upp till bevis på något sätt.
Jag har många tankar och idéer om tema, studiebesök och praktiska övningar. Läxor och prov är ju inte min grej. Jag tror mer på praktisk tillämpning av kunskaper.
Det ska bli intressant det här.
Jag undrar hur det kommer att bli?
Jag har sett att jag har fått nya besökare den senaste tiden.
Jag är nyfiken. Det hör till människans natur. Hur ska man lära sig något nytt annars?
Jag vet vilka många av er är. Trogna läsare som Tofflan, Sara, Monica, Jeanette, Alice, Tatiana, Charlotte, Anna, Therese, Systerdyster, Jerry, Anne, Svea m fl som oftast kommenterar.
Regelbundna läsare som Hellman, Trond, Hanna, Elin m fl som mest läser 😉
Kunde inte låta bli =)
Ett antal ip som jag kan lokalisera här i Vänersborg, Trollhättan eller Uddevalla. Någon i Bengtsfors kommun t ex. Eller rikspolisstyrelsen. För att inte tala om Mellerud =)
Stockholm, Göteborg, Halmstad, Skåne, Umeå, England (inte bara Elin) Kalmar och Östergötland. Typ Linköping, Motala och Åtvidaberg.
Vågar ni ge er tillkänna?
Vågar ni skriva en kommentar och säga hej?
Kom igen nu! Våga!
Alla har vi vår uppfattning om oss själva.
Jag ser mig själv i spegeln varje dag och tycker för det mesta att jag ser okej ut. Ska jag träffa människor sminkar jag mig och fixar håret samt har kläder jag trivs i och tycker är snygga. När Hasse kallade mig vacker hade jag mycket svårt att ta det till mig (första helgen vi träffades hade jag dessutom glömt sminket, så han fick verkligen ser mig som jag är)
I tonåring blev jag kallad ful för att jag har glasögon och det har präglat mig hela livet. Att som känslig fjortonåring få höra fy faan vad ful du är gång på gång är hemskt.
Jag har svårt att tro någon som kallar mig snygg, fin eller vacker. Jag ser bara dubbelhakan, brösten som är i vägen hela tiden, glasögonen eller det hopplösa håret och den stora näsan. Det enda jag är riktigt nöjd med är mina ögon.
Och jag fikar INTE efter komplimanger nu!
När jag får fina komplimanger om vilken fin människa jag är blir jag också förvirrad.
Jag?
I min värld är jag inte så där beundransvärd som en del säger. Visst jag är snäll och omtänksam, mentalt stark och fylld av livskraft. Men jag är också lat, elak, patetisk, avundsjuk, sur, grinig, ovillig och bara en dålig människa. Jag har inte svar på alla problem och jag gömmer bekymmer under mattan och hoppas att det ska lösa sig ändå. Jag gör dumma saker och har svårt att förlåta ibland.Jag vill hämnas oförrätter och jag äts upp av svartsjuka.
Men jag tror på livet och att göra sitt bästa. Om jag misslyckas är det bara att ta nya tag.
Många gånger önskar jag att jag hade haft den mentala styrka jag har idag när jag var tonåring. Då hade jag vågat tro och göra så många saker i livet.
Det jag är stolt över att jag har lyckats ingjuta tro på sin förmåga och självkänsla hos mina barn. Jag har uppfostrat tre livskraftiga människor som har bra självkänsla och tro på sin förmåga. Ibland är självförtroendet lite väl gott hos somliga. Och den verbala förmågan ska vi inte bara tala om =)
Tänk om jag hade varit så mentalt stark som min dotter är när jag var 20!
Är det något man ska göra som förälder så är det att ge sina barn självkänsla och självförtroende. Det räcker inte bara med föräldrarnas villkorslösa kärlek. Alla människor behöver känna att de duger som de är, oavsett hur de ser ut eller beter sig.Man ska ha det med sig från början. Inte behöva jobba hela livet med att erövra självkänsla.
Jag jobbar med min självbild hela tiden. och blir förvirrad när jag får fina komplimanger.
Tänk att det ska var så svårt att vara människa.
Det här sägs vara den fattigaste veckan på året.
Inte är det många kronor kvar på kontot, men både frys, kyl och skafferi innehåller en hel del, så vi har inte behövt att svälta. Däremot har matsedeln varit styrd av vad som finns hemma.
Så vi har ätit kassler med spagetti, tacos, ärtsoppa, rotmos och fläsk och idag gjorde jag en köttfärspaj. I morgon blir det kyckling. I frysen finns det fortfarande julkorv, kassler, köttfärs, grönsaker, skaldjur och fisk. Så vi kan äta gott fram till lönen kommer =)
För mig är det självklart att laga mat från grunden. Något annat finns inte på världskartan. Upplärd av mamma och farmor. Pulvermos och färdiga köttbullar kommer inte över min tröskel. Jag är nog ganska fördomsfull när jag blir förvånad över att människor i min generation inte kan laga mat. För mig är det så självklart.
Som ni förstår har mina ungar inte fått barnmat på burk, utan är uppfödda på hemlagad barnmat. De hade tygblöjor också, men har överlevt det =)
Alla mina barn kan laga mat och är duktiga på det. De har alltid fått var med och hjälpa till när de var små. De har fått prova på och experimentera i köket. Det är viktigt att barn får chansen att lära sig på ett lekfullt sätt. Även om köket ser ut som ett slagfält efteråt. Herregud tänk när Johan fick för sig att baka i micron och platsburken smälte! Eller när Sara skulle poppa popcorn och hällde i olja i kastrullen, satte på locket och gick och satte sig vid datorn! Det är ett under att det inte började brinna. Det var då jag införde micropop hos oss =)
Jag har med mig matlåda till jobbet varje dag, förutom någon enstaka gång när jag lyxar till med take away från thai restaurangen. En lunch brukar räcka till 2-3 dagar, så det blir inte så dyrt =) På måndagar består middagen oftast av rester från helgen. Ganska bekvämt när man kommer hem trött och sliten. Jag gör matsedel varje vecka och det har jag gjort så länge jag kan minnas. Långkok fixas under helgen och frysen fylls av god mat för stressiga dagar.
Bra snabbmat?
Omelett
Sallad
Pasta med svartpeppar, vitlök och ost
Macka med tonfisk och avokado
Laxpasta
Varma mackor
Vad har du för tips på bra snabbmat?
Nu har jag tagit mig ett glas vin. Precis som mamma Tofflan sa att jag skulle göra. Man måste lyda;)
Jag är en väluppfostrad flicka.
Solen skiner obarmhärtigt på mina smutsiga fönster. Men det löser jag genom att dra ner persiennen =)
I dag är jag inte sugen på att putsa fönster. Skyller på att det är minusgrader och att jag inte har någon rödsprit att hälla i fönsterputsen. För det är sant!
Fördelen med att vara singel med vuxna barn är att jag kan göra vad jag vill när jag är ledig.
Eller vad jag vill! Några måsten finns på agendan. Typ tvätta, diska, bädda.
Men jag har kunnat ligga i sängen och se på skidåkning, dricka kaffe och blogga.
Jag kan skrota runt i bekväma kläder och strunta i att sminka mig. Kolla en film, läsa lite, ligga i sängen och drömma, prova olika frisyrer.
Även om jag är en mycket social person som älskar att umgås med andra människor, så är det skönt att få en dag då och då när jag bara är. Utan krav och förpliktelser.
Imorgon ska jag ägna mig åt plikter som att planera, förbereda lektioner, sätta betyg och fixa matlåda.
Idag är jag tonåring och bara chillar.
Tur att jag städade igår =)
Jag har ett lugn och en harmoni inom mig som jag inte haft sedan 30 oktober. Det är så skönt att kunna känna lycka och harmoni. Att inte vara nedbruten av sorg, utan se positivt på framtiden. Tid, vänner och terapi har hjälpt till att läka mina sår. Snart syns bara ett litet ärr. Ett ärr bland andra ärr. En erfarenhet som gör mig till en starkare människa.
Jag känner solskenet inom mig igen!
Varför måste man hålla masken?
Vara käck och trevlig?
När man går sönder inuti och äts upp av ångest och oro.
Just nu mår jag bra, men andra mår dåligt. Nästa dag kan det vara tvärtom.
Varför är vårt samhälle så besatt av att vi måste vara lyckliga?
Varför är det farligt att vara ledsen och må dåligt?
Jag vill inte vara ledsen, men ibland är jag det. Så är det för alla.
Vi kan inte vara lyckliga jämt. Vi kan inte alltid tänka positiva tankar.
Världen fungerar inte så. Det måste finnas både gott och ont, bra och dåligt, glad och ledsen för att få balans. Det tror jag på. Om man vore lycklig jämt skulle det bli slätstruket till slut och lyckan suddas ut till ett jaha.
För mig är det viktigt att vi respekterar varandra för den vi är. Även om jag inte agerar och tänker som andra tycker jag borde göra, i bästa välmening. Jag gör vad jag tycker är bra för mig. Eller bara är utan att tänka. Ibland är det bra, ibland dåligt. Men så länge jag är sann mot mig själv är det mina val.
Vi måste få vara oss själva. Äkta och ärliga. Utan en mask.
Vänner som bara är sig själva råkar ut för elaka kommentarer för skitsaker, men ingen reagerar när det är allvar.
Var finns respekten och empatin?
Se mig som jag är.
Älska mig som den jag är.
Acceptera mig som den jag är.
Det som är absurt är att när jag var helt under isen och fullständigt förkrossad av hjärtsorg ökade antalet läsare och kommentarer markant.Nu när jag är som vanligt igen har det minskat till normalt antal.
Sova till 10 hör inte till vanligheterna numera.
Trots att jag verkligen fått sova har jag gått som en zombie hela dagen.
Ont i hela kroppen. Huvudvärk from hell.
Min lediga dag känns så bortkastad.
Nu har huvudvärken släppt och jag hoppas att morgondagen blir bättre.
I morgon är en ny dag med nya möjligheter.
Jag ser framåt. Jag är stark och har landat med båda fötterna på jorden.
På spåret och Skavlan är mitt fredagsmys.
Och självklart tog jag Lysekil långt före de tävlande. När tåget åkte från stationen sa jag: det ser ut som hemma. Och det stämde ju eftersom det var Uddevalla, där jag är född och bott i 12 år av mitt liv =)
Jag älskar frågesport. Och jag vet att jag är allmänbildad. Utan att skryta.
Björn Eidsvåg sa en klok sak hos Skavlan ikväll:
Lycka behöver inte vara en stor sak. Det kan vara det lilla. En glimt i någons ögon.
En annan klok sak som sades i programmet var att försoning handlar lika mycket om att försonas med sina egna handlingar som att att försonas med en annan person.
Filmen Five minutes of heaven är en alldeles utmärkt film som handlar om försoning. Har du inte sett den så rekommenderar jag den. Om så bara för Leam Neeson^^
En av mina favoritsånger:
Jag sitter och planerar studentbuffé. Kollar recept och funderar över dukning.
Jag vet, jag är inte som alla andra.
Sonen bryr sig inte så mycket, så jag har fria händer.
Maten är i princip klar. Menyn alltså. Det är väl lite tidigt att börja laga maten, även om det är bra med framförhållning.
Jag lovar, det blir ingen pastasallad =)
Nu sitter jag och funderar på tårtor.
Tänk så mycket goda tårtor det finns!
Det vore ju roligt att bjuda på något nytt och spännande!
Senaste kommentar