Archive for » januari 11th, 2011«

Lösenordsskyddad: På gränsen

Det här innehållet är lösenordsskyddat. Vänligen ange ditt lösenord nedan för att visa innehåll:

Category: känslor  Tags: , , , , , , ,  Ange ditt lösenord för att visa kommentarerna.

Cornelis

Jag har sett dokumentären om Cornelis.

Vad vore livet utan svt play!

Intressant och givande.

Många minnen väcktes till liv.

Cornelis musik har funnits i mitt liv sedan jag var barn. Jag har sjungit och nynnat hans underbara musik genom livet.

Men mest minns jag sommaren innan han dog.

Jag var en ung tjej aktiv i en folkmusikgrupp. //plugghäst och folkmusik = tönt på den tiden

Visfestival.

Cornelis var huvudnumret. Vi det lokala.

För mig var höjdpunkten när vi sjöng tillsammans.

Jag, en liten oansenlig tjej, stod bredvid den store (även om han var smalare och märkt av sin sjukdom) Cornelis på scenen och sjöng ”i natt jag drömde” .

Det kommer jag att minnas för alltid.

Även om andra mest minns somliga andra svenska artister som mest var intresserade av att röka på. Men det fattade aldrig en ung oskyldig tjej som jag.

Student

Nu är jag officiellt en student här:

Företagsekonomi på distans. Herregud vad jag utvecklas!

Hon är min dotter <3

Tänk att jag är mamma till denna kloka unga kvinna. Hon är mer insiktsfull än många 50-åringar.
*stolt mamma*

Ljusglimt

Tack och lov för dessa ljusglimtar när livet är lite motigt.

Har blivit inbjuden till en konferens om entreprenörskap. Har blivit utvald bland många.

Jag ska till metropolen Halden och diskutera entreprenörskap och företagande med härliga människor från Norge och Sverige. Bo på hotell och ha  det kul ihop med glada kreativa människor!

Tack UF Fyrbodal för att ni tror på mig!

Planering

Det är så himla kul att sitta och planera sin undervisning!

Denna terminen ska jag få leva ut drömmen jag hade som 18-åring. Jag ska undervisa i religion.
//Som gymnasist ville jag bli lärare i religion och historia. Jag blev pedagog, men  inte som jag trodde då =)

Skitkul!

Jag surfar runt och läser kursplan och kursmål. Spanar in kul studiebesök. Funderar på vilka vi kan bjuda in. Tänker ut redovisningsformer som är varierade.
//Jag är ju ingen vän av varken prov eller läxor. Praktisk tillämpning och jobba i skarpt läge är mer min grej.

En av de bästa sakerna med att jobba som lärare är att jag lär mig så mycket själv. Jag får hela tiden min vetgirighet tillfredsställd. Och sen är det så stimulerande att få umgås med dessa underbara ungdomar.

Idag hade vi elevrådsmöte. Idéer och åsikter haglade genom rummet. Alla väntade inte på att ordföranden tilldelade ordet, men mötet flöt på ändå. Någon liknade mötet vid polsk riksdag*, men se där har han fel. Vi kom till beslut och hade flera resultat att tillskriva protokollet =)

* Polsk riksdag = Ett stormigt möte utan resultat. Har sitt ursprung i riksdagen i Polen under 1600-1700-talen, där varje adelsman hade absolut veto, vilket innebar att  beslut sällan vann laga kraft eftersom konsensus krävdes.

Fika

Årets första fika med klassen.

Supersmarriga chokladmuffins som Robin bakat.

Fortsätter det så här kommer jag att rullar fram.

Det är fika två gånger i veckan. Jag är ju mentor för två klasser. Och självklart fikar man med klassen. Tänk vilken tur jag har =)

Gottgottigottgott!

Dag 23 – Ett sista ögonblick

Jag minns min sista stund med farmor.

Jag har alltid haft en nära relation med farmor.

Året innan hon dog (när jag berättade att jag skulle skilja mig) talade hon om det jag alltid vetat: att vi hade en särskild relation och att jag stod henne närmare än alla barnbarn. Jag var det första barnbarnet och den dotter farmor aldrig fick.

Nåväl, farmor var sjuk och längtade efter farfar som varit död i 10 år.  Mina föräldrar och mina barn träffade henne på söndagen. På måndag blev hon inlagd på sjukhuset (hon var en envis dam som vägrade att lämna sitt hem) för att hon var så dålig. Pappa ringde mig och sa att jag borde träffa henne. Jag lyckades ta ledigt hela onsdagen och åkte till sjukhuset, där  jag satt bredvid farmor hela dagen. Hon sov och jag höll hennes hand. Vi pratade och jag fick säga hur mycket jag älskar henne och ta ett riktigt farväl.
På fredag morgon dog farmor. Det är snart 9 år sedan.

Hon fattas mig varje dag.

Jag är glad att jag fick ett sista ögonblick med min älskade farmor.

En snäll omsorgsfull kvinna full av kärlek till mig.
För en del en envis gammal kärring.
Eller elak och bitsk för andra. Hon var en fruktansvärd svärmor.

Men för mig var hon den bästa av bästa.

Jag älskar dig farmor <3

Bilden är tagen på vårt bröllop 1993 . Då var farmor 74 år.