Archive for » 2012 «

En bra dag

Idag har det varit en härlig dag! Jag har till och med glömt att vara torsdagstrött!

Intressant och givande arbete. Nya idéer och mycket att fundera över. Trevligt samtal med fd. kollegor som jobbar i en annan del av huset. Kollegor som var mycket nöjda och glada för att en av mina medarbetare ordnat nätverket åt dem. När it-avdelningen hos deras ag vägrade. Bra att deras problem gick att lösa av oss! Jag biter mig i tungan och tänker tyst tankar om it-avdelningens attityd.

Bonus från chefen^^

Samtal från sköna bönan från Bromma inför feelgood-helgen. Du har en underbar dialekt Mona! Och supertrevlig röst.

Imorgon åker jag hem. Hem till Vika. Det ska bli underbart att få umgås med sin bästis igen <3
Ja, hela familjen Långkalsong <3

Jag har ett bra liv.

Lite tyckande och feber

Det är alltid intressant när ett inlägg skapar diskussion. Av någon anledning föredrar en del att diskutera på facebook och inte i bloggen. Men jag ser deras fotspår här. Varje dag. Jag gillar när det blir diskussion och att människor kan kommunicera med varandra. Så länge man har en hövlig ton och inte sysslar med påhopp. Fördelen med facebook är att ingen kan påstå saker anonymt. Det blir mycket mer levande och dynamiskt när man har olika åsikter och kan debattera på ett kreativt sätt.

Idag har jag gått på viljestyrka och Alvedon. Feber är inte ultimat, men jag har kämpat på.

Nu blir det sängen.

God natt mina gullvippor <3

En listjävel igen

Jag kan: peka med hela handen när det behövs.
Jag vill: se isbjörnar på Svalbard.
Jag borde: träna mer.
Jag skulle: vilja slippa höstmörker och pissregn.
Jag gillar:  sommar, sol och värme.
Jag älskar: mina barn. Över allt annat. Alltid. <3
Jag måste: gå upp kl. 6.00 fastän någon hällt en sandlåda i mina ögon.
Jag behöver:  kärlek och bekräftelse.
Jag får: kärlek och bekräftelse.
Jag kan inte: dansa tango.
Jag vill inte: äta svamp, lutfisk eller lamm.
Jag borde inte: vara så Internetberoende.
Jag skulle inte: avslöja en hemlighet någon anförtrott mig.
Jag gillar inte: översittare.
Jag älskar inte: Jan Björklund.
Jag måste inte: hatar måsten.
Jag behöver inte: uppfostra barn.
Jag får inte: undervisa elever längre.

Hederligt knyckt hittad på Internääät

Observera. Tidsinställt inlägg. Inget bloggade på arbetstid. Om någon undrar menar jag 😉

Kompetens

Jag måste nog förtydliga mig lite.

Jag menar inte att man ska ignorera utbildning. Herregud, jag är ju besatt av kunskap och utbildning! Däremot tror jag att man kan få kompetens genom att lära och får erfarenhet på andra sätt än traditionell utbildning.

Bara för att man är utbildad är man inte automatiskt kompetent. Utbildning är oftast en kvalitetssäkring, men ingen garanti. Jag talar utifrån min yrkeserfarenhet som pedagog. (har jobbat i pedagogbranschen i över 20 år) Det gäller garanterat andra branscher också. Personlig lämplighet är en väl så viktigt faktor.

Mycket kompetens får man genom erfarenhet. Både yrkeserfarenhet och livserfarenhet. Och med rätt inställning och vilja att lära det man inte kan och att göra sitt bästa kan vara nog så gott, om inte bättre ibland, än ett cv med betyg och akademiska meriter. Det beror på vilket arbete.

Vilja att utvecklas och passion är två egenskaper jag vill ha hos en anställd. Hur man har fått sin kunskap och kompetens är av underordnad art. I min bransch. Oavsett vilken bransch så tycker jag att en arbetsgivare kan begära personal som är lojal och som tror på företagets affärsidé och följer arbetsgivarens riktning. Vill man inte följa det ska man kanske hitta en annan arbetsgivare. Eller bli sin egen. Då kan man bestämma själv…

Mitt nuvarande arbete har jag inte fått för alla betyg jag har i bagaget. Jag har fått det för det jag har åstadkommit, den kompetens jag har visat och för att någon tror på min förmåga och potential. Jag gör mitt bästa för att förvalta det förtroendet.

Jag brinner för entreprenörskap och ta-sig-för-skap. Människor som tar initiativ och har en passion för det de sysslar med får guldstjärna av mig.

Hjärtat måste vara med i det man gör. Oavsett vad man har för sysselsättning. Och jag tycker fortfarande att lönen  inte är en närvaropremie. Det är god arbetsmoral, vilja att utvecklas och yrkesskicklighet som ska motivera löneförhöjning. Inte antalet betyg i ditt cv.   Betygen ger oftast jobbet. Prestationen ger lönen. Tycker jag att det ska vara.

Status

Regn hela dagen.

Ont i foten.

Sonen har krockat. Han mår bra. Bilen är lite krasslig.

Hostig.

Men annars är det bra. Jag trivs så otroligt bra på jobbet och dagarna bara rusar förbi. När jag går ut genom porten på jobbet för att ta bussen söderut är arbetsdagen för den skull inte slut. Mail och telefonsamtal avlöser varandra. Käckt när man står i en affär och bara måste svara på ett samtal. Då får man smyga in i ett hörn och tänka sig för hur man formulerar sig i offentlig miljö. Men jag klagar absolut inte. Det hör till jobbet och jag gillar verkligen mitt jobb. Med kontoret i mobilen kan jobba även i affären och på bussen 🙂

 

Sen undrar jag vad det är för rim och reson i att betala över 100 000 kr/kilo för lite hummer? Bara för att det är årets första! I och för sig gör ju folk vad de vill för sina pengar, men jag hade aldrig betalat tusentals kronor för hummer. Jag får väl erkänna att jag har aldrig betalat för hummer. Får av pappa. Tänk när jag  växte upp på kusten hade jag skolkompisar som åt kokt hummer med potatis och vit sås till middag när vi andra åt falukorv, kålpudding och köttfärssås. Fiskarbarn 🙂

Mantra

”Quod te non occidit, te fortiorem faciet”

Det är kolsvart ute.

Det regnar.

Men jag är snygg i håret (i typ en kvart till, sen påbörjas förvandlingen från dam till rufsig troll)

Jag har ätit äggost med hallon till frukost. Mums!

Snart ska jag åka till världens bästa jobb!

God morgon mina gullvippor <3

Solskensmåndag

Idag har det varit solsken!

Tänk vad lite sol gör för att höja humöret. Sen är jag på gott humör ändå. Det är ju måndag!

I morse bad jag min förre chef att de ska uppdatera hemsidan och ta bort alla kontaktuppgifter till mig. Det är ju ändå 4 månader sedan jag slutade. Jag får fortfarande samtal och jag är  lite trött på att förklara att jag inte arbetar där längre. När vi möttes på hemväggen säger han skämtsamt att it-teamet beslutat att jag ska fortsätta vara ansvarig för hemsidan, varvid jag replikerar med att då får de stå ut med krav på återkoppling, statusrapport, dokumentation och skarpa deadlines. Då skiter vi i det sa förre chefen 🙂

Har röjt på kaoset som stavas skrivbord:  Varför är det mycket lättare att hålla ordning på skrivbordet på jobbet än hemma? Hittade lite anteckningar från ett skoledarseminarium om framtidskompetenser jag var på i våras.

Det som fastnade då och som fortfarande sitter kvar är:

Den kompetens som näringslivet anser vara viktigast är normbrytare!

Normbrytare med moralisk kompass. Man ska våga tänka nytt, annorlunda och inte göra som man alltid har gjort. Man ska våga säga emot och hitta nya lösningar. Helt enkelt lateralt tänkande. Eller som min chef sammanfattar det: KIS keep it simple.

Med kompetens menas förmåga och vilja att utföra en uppgift genom att tillämpa kunskap och färdigheter.

Man brukar tala om fyra kompetensområden:

Grundkompetenser: läsa, skriva, räkna.
Medmänskliga: moralisk, kommunikation, globalt medvetande.
Digital: att kunna värdegranska info, lära, vara nätsmart.
Innovativ: kreativitet, ledarskap, nyfikenhet, vara normbrytande.

Oavsett vilken verksamhet man jobbar i ska man veta vad man säljer, alltså känna till sin produkt.  Som anställd ska man känna till affärsidé och affärsplan. En affärsplan är ett levande dokument som ständigt utvecklas.

Koncernen jag arbetar inom är över 200 år. Affärsidén lyder: Vi skapar, väljer, förädlar och förpackar kunskap och berättelser. Genom åren har man utvecklats från en liten bokhandel   till dagens internationella mediekoncern. Man vågar tänka nytt, vara banbrytande och utvecklas.

En av de saker jag gillar bäst är detta tänket: Vi tror på individens förmåga att påverka och förändra. Vi formar vår organisation kring människor, istället för att placera in människor i ett organisationsschema.

Sonen har tvättat och lagat middag. Jag har det bra.

Nu ska jag ägna mig åt fiktionens förtrollade värld: Downton Abbey. Om två veckor har jag tänkt att gå till Hallwylska museet och se på kläder från Downton Abbey. Hellre museum än krogrunda. Jag har alltid älskat museum.

Ja, jag är en nörd. En stolt kunskaps- och historienörd.

Lösenordsskyddad: En saga

Det här innehållet är lösenordsskyddat. Vänligen ange ditt lösenord nedan för att visa innehåll:

Category: tankar  Ange ditt lösenord för att visa kommentarerna.

Efit söndag 23 september 2012

Du har den stora äran att följa en helt vanlig ledig söndag i en solitärs liv. Lilla Paris är  grått och bestänkt med regn. Tur att det finns inre solsken!

Eftersom Mac helt plötsligt beter sig som en obstinat 4-åring vill han inte veta av någon iphone. Gissa vad jag fotar med? Bråkade med Mac i 2 timmar. Ingen åtgärd gav önskat resultat. Så jag bestämde att nu löser jag problemet.  Punkt. Det är första gången Mac bråkar med mig. Tur jag är envis och tålmodigt.

Ett alternativ hade varit att leta reda på kameran som sonen lånar. Ett annat att mobilblogga. Jag valde alternativ 3. Jag mailade bilderna och kunde således ladda ner dem till datorn. Eftersom jag vill redigera  i photoshop. Problem är till för att lösas 🙂

Häng med på efit nr 146!


00-tiden
Dags att släcka och krypa till kojs. Jag har ju ändå tillbringat senaste timmen hos John Blund 🙂

05-tiden
Det är INTE dags att gå upp nu! Vad trött jag blir på mig själv ibland. Tur att jag är bra på att somna om.


08-tiden
Nu är det passande att gå upp. Börjar dagen med kaffe.


09-tiden
Dags att frukostera sig lite. Det smakade utsökt om någon undrar.


10-tiden
Trots en del varningar här och där bestämmer jag mig för att våga. SÅ jag uppdaterar min iphone. Jobbtelifånen får vänta.


11-tiden
Publicerar dagens efit.


12-tiden
Inspektion av äggosten jag gjorde igår. Den ser fin ut. Konsistensen är krämig och len. Och ja, den smakar gott också. Självklart tillsammans med björnbärssylt.


13-tiden
Diskar och lyssnar på radio. Så spelas en låt vars text berör direkt. Det är någon ung pojke som sjunger och trallar, men texten går rakt in. Inser efter hand att det är den unge Ulrik Munther. Men det skiter jag i. Varför ska man alltid vara så pk! Sen sätter jag på favvolistan på spotify och spelar Jimi Hendrix. Ombyte förnöjer 🙂


14-tiden
Rastar liten snabeldrake.


15-tiden
Efter rundan med dammsugaren skulle jag bara vila lite. Stensomnar. Sonen kommer in och undrar vad jag  sysslar med. Det kan man ju undra. Du börjar bli gammal säger sonen. Jag skyller på den här jävla förkylningen som varit på besök i över en månad!


16-tiden
Medan middagen kokar på spisen jobbar jag lite och går igenom dagens mail och ser över veckans planering.


17-tiden
Dagens middag: en av mina absoluta favoriträtter, rotmos och fläsk.


18-tiden
Sally trivs på balkongen och helst på räcket. Hon är inte som alla andra katter som sagt.


19-tiden
Stryker morgondagens klänning med mitt ärvda strykjärn. Den enda orange pryl jag äger. Ni som känner mig vet hur mycket jag avskyr orange. Men farmors strykjärn från 70-talet vägrar jag byta ut mot någon modern variant.


20-tiden
Dags för tvagning av lekamen och keratiner.


21-tiden
Förvandlad till ni vet vad 🙂

Det blir allt för idag. Av dagens drygt 450 besökare var det runt 10 som kommenterade. Tack så mycket!

Och Du, lämna en kommentar. Det är så trist med alla som bara smyger förbi. Jag blir jätteglad för alla kommentarer^^

 

Min dag

Jag har varit duktig och vilat foten.

Sonen fick inspektera igen och inget glas sitter kvar i foten. Det är bara ett djupt sår som gör ont när jag trampar ner. Så jag haltar omkring. För självklart var jag tvungen att gå ut på stan en stund. Det gör man på lördagar. Blev sur för att frisören inte har öppet på lördagar. När ska man kunna klippa sig om man kommer från jobbet 18.15 på vardagarna och det är stängt på lördag? Sugmörtsson säger jag bara!

Tog ett fotbad och såg på Nya landgång. I såna lägen är paddan dvs grodprinsen utmärkt. Fötterna blev mjuka och lena och jag satt med prinsen i knät under tiden.

Jag har läst jobbmail och funderat.

Haft goda samtal med sonen. Den hemmaboende. Han kocken.

Pratat med mamma. Pappa var ute och förberedde  måndagens begivenheter. Ni vet första måndagen efter 20 september. Alla riktiga bohusläningar vet vad jag talar om…

Lagat middag. Idag har vi ätit stekt makrill. Som pappa fiskat. Gott. Mat för gudar skulle jag vilja säga. Ibland behöver det inte var så komplicerat. Stekt makrill. Kokt potatis. Smör. Dill. Mer behövs inte.

Sen har jag varit en god mor och lagat äggost. Vill du veta hur man gör kollar du här. Den snygga plåtformen har jag gjort. Alldeles själv. Sonen konstaterar vid en inspektion att han är mycket bättre än mig på att löda. Åh så konstigt. Sonen har gått på el-programmet och mitt enda minne av att jag fått löda är något pyssel med farfar när jag var typ 10. Jag följde nästan receptet. La till några ägg, tog bort lite mjölk, la till lite grädde. Det blev 2 äggostar. Båda formarna fulla. Så imorgon ska vi njuta av äggost. Med björnbärssylt.

I morgon är det efit.

Då kan du följa min dag. Ett Foto I Timmen. Jag har efitat  sedan 2004. Imorgon är det efit nr 146. Wow!

Nu ska jag hitta en bekväm position i min soffa och slå på tv:n.

Pluras kök. Me like.