Archive for » 2012 «

Lyckligt lottad

Jag är mätt och belåten.

Dagens middag smakade utmärkt. Så klart, för jag är bra på att laga mat! Det vet jag, utan att skryta. 25 års träning ska väl ge något resultat 🙂

Idag blev det köttbullar, sås och potatis med lingon och gurka. Om du vill veta. Annars kan du hoppa över den här raden.

Det blev besök på två loppisar idag: Saronkyrkans second hand och Myrorna. Dagens fynd: en gardinstång till älsklingens köksfönster och en linneduk till mitt köksbord för totalt 50 kr.

Promenad genom Haga. Kan vara alldeles underbart och mysigt. Idag ösregnade det, så vi fick kryssa mellan vattenpölarna. Inte så mysigt.

Fika på Avenyn.

Konstutställning på konsthallen.

Modern konst är svår att förstå sig på ibland. Den här var knepig. Roligare att titta på folk 🙂

Visst är jag lyckligt lottad som har ett stimulerande arbete, en inkomst och utbildning. Mina studielån påminner mig varje månad om att jag har utbildat mig. Men jag tröttnar nog aldrig på att förkovra mig.

Jag är lyckligt lottad som har någon att älska och hålla i hand.

Jag är lyckligt lottad som friska och starka barn.

Jag är lyckligt lottad som har en frisk och stark kropp.

Jag är tacksam över livet, men tänker inte be om ursäkt för att jag har arbete, kärlek och familj.

Jag är  medveten om att livet kan förändras snabbt. Men vårdar det jag har.

Livet har bjudit på många svårigheter och nu njuter jag av allt positivt som händer.

Lyckligt lottad.

Morgontankar

Den där solen som lovades tidigare lyser med sin frånvaro.

Fullständigt.

Göteborg är inbäddat i regn och det är bara grått.

Men fåglarna sjunger. Mest koltrasten.

Och jag har fått kaffe.

Ensam vaken.

Att sova tillsammans med någon som snarkar har en viss inverkan på sömnen om man säger så. Den som snarkar kan ju inte hjälpa det, så det är ingen idé att bli irriterad. Faktiskt. Även om det är jobbigt att bli väckt hela tiden.

Jag måste skaffa öronproppar!

Tanken idag är loppis och kanske konstutställning. Inte för att jag är så extremt intresserad av modern konst, men för att man kan. Det är skillnad på utbud av aktiviteter i byhåla, småstad och storstad.

Jag har funderat över vänskap. Många relationer är ytliga, både på nätet och irl. Men så finns de djupa, nära relationerna, och enligt min erfarenhet kan man ha djupa relationer även över nätet. Vänner som stöttar och peppar, gläds och gråter med varandra. Förstår när man vill dra sig undan och ger en spark i baken när man behöver det. En vän vågar säga obekväma saker. Även om det är svårt att ta till sig ibland, så är jag tacksam över mina vänner som vågar säga emot och som vågar ge mig perspektiv.

För ärligt, hur givande är det att bara vara omgiven av människor som stryker medhårs och håller med om allt?

En del relationer är jobbiga. Människor som man ogillar, men accepterar ändå. Kanske mest för att man blir påmind om sina egna sämre sidor.

Det är de där människorna som känns som en sten i skon som får oss att växa.

De senaste åren har jag jobbat mycket med mig själv och min egen inre utveckling. Det är jag som har ansvar för mina handlingar och konsekvenserna av dem. Det är jag som har ansvar för hur jag mår. Sen behöver vi stöd och hjälp av omgivningen, men till syvende och sist är det jag som är ansvarig för mitt liv.

Jag kan välja att deppa ihop och nästan gå under av sorg. Been there done that.

Jag kan välja att bryta negativa tankespiraler och inse att det finns saker jag inte kan förändra, men jag kan förändra mitt eget tankemönster.

Positiva tankar ger positiv energi. Faktiskt.

Loppis och konstutställning var det.

Men innan dess ska jag locka fram solskenet i mig med hjälp av kaffe och ensamtid.

Tid

Vaknar 6.42.

Har glömt ställa väckarklockan! Eller nej, jag hade ställt den på 7.00 tydligen 🙂

Bestämmer att jag hinner. Nästa buss går inte förrän 8.28

Jag hann med mina morgonbestyr. Utan stress på 20 min.

Betyder det att jag ägnar 40 min åt datorn på morgonen?

Dubbelt så mycket tid åt datorn än åt mig själv?

Nu kommer jag i tid till jobbet i alla fall 🙂

God morgon mina gullvippor <3

Kära dagbok

Ibland är det så himla svårt att komma på en smart rubrik.

En härlig arbetsdag lagt till handlingarna.

Tvätten hänger på tork.

Middagen avklarad. Idag var jag lat. Orkade inte laga middag. Så jag gjorde sallad. Gott.

Luther sitter på axeln och pockar på uppmärksamhet.

Städa. Röj. Släng. Skura.

Men jag är trött och tycker att jag gjort mitt idag. Jobba. Handla. Tvätta. Fixa middag.

Är ändå präglad av tidigare generationer.

Arbete först och vila sen.

Men jag har ju arbetat. Fast ibland känns jobbet som bara nöje!

Bloggen känns trist nuförtiden. Jag känner mig bakbunden.

Jag har valt att inte blogga om allt jag upplever.

Jag har valt att inte outa alla mina tankar och åsikter.

Och då blir det väl lite trist.

Men man måste inte alltid sticka ut hakan.

Jag strävar inte efter många besökare eller massvis med kommentarer.

Jag skriver mest för min egen skull och är glad för de vänner jag fått genom bloggen. Får jag kommentarer blir jag extra glad, även om det flesta bara smyger förbi.

Vi gör val genom hela livet. Val som får konsekvenser.

Jag väljer att vara återhållsam med vissa saker. Faktiskt så kan jag det.

Andra väljer att tycka helt absurda saker. Som att påstå sig vara allergisk mot fattiga människor. Jag vägrar länka.

Jag är hellre fattig och klok än rik och dum i huvudet.

Är all uppmärksamhet av godo?

Är det verkligen värt att säga och göra vad som helst bara för att bli ”kändis”?

Tack och lov att jag har förnuftiga ungdomar runt omkring mig med sunda värderingar och en klok människosyn.

 

Ja förresten!

Grattis älskade dotter till sommarjobbet! Din sista sommar som student.

Saknad

Man kan sakna olika saker.

Jag saknar motivation till att träna seriöst.

Jag saknar värme och solsken.

Jag saknar havet.

 

Man kan sakna olika personer.

Jag saknar min farmor varje dag. Att inte kunna prata med henne och få hennes kärva pragmatiska svar.

Jag saknar min farfar och hans värme och omsorg.

Jag saknar finaste Sari och henne underbara ord och bilder i hennes blogg. Men jag hoppas  att hennes ordtorka ska släppa och vi blir överösta med babbel och underbara bilder.

Jag saknar tjolahopp på morgonen, men gör mitt bästa för att låtsas.

Torsdag är seg, om du frågar mig. Idag känner jag mig som om någon slagit mig hårt i huvudet.

Jag skulle aldrig klara mig utan mina morgonrutiner och att ingen pratar med mig mellan 6 och 7.

Annars är det stor risk att Häxan surtant dyker upp.

Vi pratade häromdagen hur jag blir under stress. Jag talade om för mina elever vad jag svarade på anställningsintervjun: jag höjer rösten, pekar med hela handen och blir sur och bitchig.

Vi vet var killarnas svar.

Vet inte om det är bra eller anus.

Men jag är bra på att höja rösten och peka med hela handen.

När det behövs.

Nu ska jag ladda för ännu en härlig dag med världens bästa elever.

God morgon mina gullvippor <3

Ord på en onsdag

Regn hela dagen, men till slut lite sol i Vänersborg
När farao ska vi få  vårvärme?

Död dator.
Inte min, men stackars Andreas deppade ihop. Typiskt att datorn dör 2 dagar innan PA-rapporten ska vara inlämnad.

Lunch med godingarna.
Riktiga män äter grönt. Eller var det gröt? Mina godingar undviker grönt: det kan ju vara mögel. Jag mumsar både sallad och oliver 🙂

It-support.
Tyvärr är datorn död, men Jonas kan kanske rädda disken. Tack och lov för snälla och trevliga it-tekniker!

Programmering.
Java igen. Lite ringrostig, men jag lyckas ändå förmedla  kunskap.

Teknik & etik
Intressant ämne. Jag hoppas på härliga diskussioner.

Kaffe, skratt och tanklösa ord.
Ibland talar jag innan jag tänker.

Arbetsdagen avslutades med målkonferens. 
Som mentor behöver jag inte skämmas över mina adepter.

 

Resan hem avlöpte utan incidenter. Det gick till och med att knäppa upp bältet utan problem 🙂

Huvudet snurrar av tankar.

Som beslutsfattare måste man våga besluta.

Mod

Kurage

Styrka

Våga erkänna när man gjort fel.

Det är felen vi lär oss av. Dra lärdom och gå vidare. Gör inte om samma misstag.

Jag har hamnat i någon slags reflektionsfas. Det är väl så när man är på väg in i något nytt.

Tänk vad jag har utvecklats som människa de senaste 10 åren.

Jag vågar säga vad jag tycker.

Jag vågar ta beslut.

Jag har blivit mer ödmjuk, men låter mig inte trampas på längre.

Jag har lärt mig att kommunicera rakare.

Jag bejakar livet på ett annat sätt.

Jag har utvecklat mina färdigheter och har en himla massa kompetens. Skinn på näsan och livsglädje finns också på meritlistan.

Pratglad och full av skratt har jag alltid varit.

Redan onsdag

Jag var inte ens tisdagstrött. Tji fick tisdagen!

Onsdag är lång arbetsdag. Fullproppad med lektioner,möten och idag kröns den av klasskonferenser. Men det blir bra.

Regn hela jäkla dan igår.

Gråtrist idag.

Hur trotsar man skitväder?

Jo man är solig och glad och är klädd i  k l ä n n i n g!

Svårare än så är det inte!

Sola skinner og jeg er så glad!

Puss på er mina gullvippor <3

Dagens…

ORD

-Du är alldeles för ung för att använda såna ord.  Jag sa sålt smöret och tappat pengarna.

-Där kommer läraren som ger mig kalla kårar. Någon får dåligt samvete när jag går förbi.

-Du är en ängel som hjälper mig! Samme person blir glad när jag ger respons på arbetet.

-Skolan kommer att förlora en av sina största tillgångar när du slutar. Klassen funderar hur det blir på skolan till hösten.

FÄLLA

I godan ro sätter jag på mig bältet när jag satt mig på bussen hem. Jag har alltid bältet på när jag åker buss om det finns. Sitter och lyssnar på musik hela vägen hem över slätten som dränks i regn. Väl framme ska jag knäppa av bältet och kliva av som vanligt, men sitter fast!
Bältet är helt omöjligt att få loss. Busschauffören kommer för att hjälpa (det är inte var dag man får närkontakt av busschaufför) men jag sitter fast. Så i stället för att plocka upp nya passagerare kör han iväg till verkstan där det finns en snäll mekaniker som tills slut får skära av bältet och jag kommer loss och kan gå hem 🙂

 

För övrigt har dagen innehållit regn, regn och regn.

Har även varit hos företagshälsan och fått min hälsoprofil bedömd.

Vi pratade livssituation, ergonomi och hälsa.

Jag är frisk och stark och uthållig, har god syreupptagningsförmåga och väger mer än jag borde.  Intet nytt alltså.
Jag hade bättre syreupptagningsförmåga 2009. Skillnaden är att jag tränade regelbundet då. Nu är jag alldeles för lat. Och äter för mycket sötsaker.

Så mitt mål är så klart att träna mer och äta mindre godis.

Fast hur lockande är det att ge sig ut på power walk i ösregn?

Det känns skönt att veta att jag har tillgång till gym på arbetet när jag börjar hos min nya arbetsgivare. Tänk att kunna träna på lunchrasten på jobbet!

Det är lättare att träna på sommarhalvåret  när det är ljust och varmt ute.

Dagens arbetsuppgifter är avklarade. Jag kom underfund med vem jag bokat möte med idag till och med 🙂

Så nu kan jag göra vad jag vill resten av kvällen.

Det ligger en bok och ropar på mig. Så det blir nog horisontalläge och mord på Island. Känns som en bra tisdagssysselsättning när det ösregnar ute.

Nu är det dags!

Jag måste väl erkänna att efter 10 dagars ledighet var det inte så mycket tjolahopp när klockan ringde 6.00.

Det är då jag är så glad och tacksam att jag har världens bästa jobb att gå till.

Nu är fröken Inna pyntad och påklädd och redo för en ny blank dag i samhällets tjänst!

Mellerud here I come!

God morgon mina gullvippor <3

Tankar på en måndag

Jag är så glad och tacksam över de vändningar livet har gjort. På flera sätt.

Visst har jag bekymmer och oro i mitt liv också, men allt bloggar jag inte om.

I januari 2010 skrev jag följande:

”Jag är en glad och snäll kvinna som vill träffa någon som gillar dans och musik.  Du ska ha humor och tycka om att laga mat. Du får gärna ha  barn, för jag vill inte ha fler egna.  Du ska var snäll och omtänksam och kunna diskutera allt mellan himmel och jord.  Du ska bli glad när du ser mig och du ska tycka om att bara vara tillsammans med mig för att du trivs i mitt sällskap. Kokar du morgonkaffe till mig avgudar jag dig och du överlever att jag använder papiljotter för att få lite lockar i mitt tunna hår.  Du gillar katter och är bekväm när du träffar nya människor. Du får inte vara pedant, men tycka att det är självklart att städa toaletten och ta hand om disken. Du måste inse att datorn är en livsnödvändighet och att det är självklart att man har nätvänner och hänger på nätet. MEN du får inte spela onlinespel så ofta du kan och försumma din relation för spelandet.”

Precis den människan finns i mitt liv <3

 

Påsklovet försvann fortare än en grisblink.

Lite ledsamt är det.

Även himlen gråter. Fy farao vad det regnar!

Älsklingen har gått på fotboll och jag försöker ladda för en ny arbetsvecka. Jag hoppas att änglarna vinner matchen. Jag är inte helt ointresserad av fotboll.

Uppdaterar intranät och lägger ut information. Läser jobbmail och funderar.

Jag är en människa som vill vara andra till lags. Lite för mycket av det genom livet. Under många år lät jag mig trampas på och trodde att jag inte var värd bättre. Men ibland måste man vara sig själv till lags för att ha något att ge till andra. Jag har lärt mig att säga ifrån och sätta gränser. Jag har lärt mig att kommunicera rakare. Jag vågar säga vad jag tycker, inte vad jag tror förväntas av mig. Det är en stor lärdom av någon som större delen av sitt liv bara ville bli omtyckt och passa in.

Så nu funderar jag på hur jag ska tala om att jag inte kan ställa upp för andra, som jag skulle om jag kunde, och få dem att förstå att jag inte säger nej för att vara elak.

Mina tankar glider lätt över till framtiden, men jag ser till att vara kvar i nuet.

Imorgon träffar jag världens bästa elever och trevligaste kollegorna.

Men först ska jag ladda för att ge mig ut i regnet för att ta tåget hem till Småstad.

Hemma väntar en sjuk son och en sällskapssjuk katt.